Gyttrad nästsvamp är en knappt centimeterstor nästan klotrund svamp, släkt med brödkorgsvamparna. Liksom dessa har den peridioler som spridningsorgan. Peridiolerna är de små runda brödkakeliknande skivor, som har givit brödkorgsvamparna deras namn. Hos den gyttrade nästsvampen ligger peridiolerna i en rund säck, som spricker sönder i ett oregelbundet mönster när de ska spridas. Peridiolerna är på denna art bruna, inte vita eller ljusgrå som hos brödkorgsvamparna.

Den gyttrade nästsvampen är inte vanlig. Trots mycket snokande på och under död ved under de senaste tio åren har jag inte sett den mer än fem gånger. Alla Lottas och mina fynd av gyttrad nästsvamp har vi gjort på samma typ av substrat i en mycket smal ekologisk nisch, strandad ved. I de fall då vi har kunnat bedöma det har det varit tallved. Den har i allmänhet visat sig på stammar eller delar av sådana, men i ett fall även på klenare sågat virke. När färska fruktkroppar har visat sig har veden varit våt, men fruktkroppen ovan vatten.

Anledningen till denna artikel är att den lokal som vi uppfattar som typisk inte särskilt väl framkommer i de mykologiska texter jag har till hands. I ekologiska katalogen över storsvampar står visserligen att den ofta förekommer nära vatten, men detta nämns inte i "Die Grosspilze Baden-Würtembergs", i Mikael Jeppsons artikel i Jordstjärnan 1985 eller i "Nordic Macromycetes", där Mikael Jeppson har skrivit texten. När jag frågade honom om detta skrev han ett brev med upplysningen att han ofta har funnit arten "i anslutning till vattendrag/sjöar".

Jag har prövat peridiolernas flytförmåga och den är god, åtminstone under något dygn. Jag tolkar det som att denna svamp sprids med vattnet och etablerar sig på dött virke i strandkanten.

Aktuella fynd
– Hls, Hanebo, Kilåns mynning i Bergviken, koordinater 67899 15417, på strandad ved, Anders Delin, 1990-talet.
– Gst, Österfärnebo, Mattön, Gysinge NR, ca 100 m NO om bron till Sevedskvarn, koordinater 66841 15611, på starkt murken våt låga i tidvis översvämmad fåra, Lotta Skogh, 10 maj 1998.
– Dlr, Svärdsjö besparingsskog, N stranden av Storsjön, koordinater 67468 15245, på strandad mycket gammal tallåga, som fortfarande flyter när den skjuts ut i vattnet, Anders Delin, 9 aug. 1998.
– Gst, Ockelbo, Prästbordet 1:1, Skravelsundet, koordinater 674330 155555,
på strandad mycket gammal tallved, Lotta Delin, 26 okt. 2001.
– Gst, Järbo 2:57, stranden av magasinet ovan kraftverket i Djupdal, koordinater 673317 154407, på strandat sågat virke, alltså troligen tall eller gran, Anders Delin, 14 sept. 2003, foto.

Alla våra fynd av nästsvamp har gjorts på stranden av större vatten, Ljusnan, Dalälven, Storsjön, Testboån och Jädraån, trots att vi oftare rör oss vid småvatten.

Min erfarenhet av nästsvampen leder mig till att misstänka att nästsvampen är specialiserad på drivved och att dess flytande peridioler är effektiva spridningskroppar, eftersom de med vattnet förs till samma ställen på stranden som drivveden.

Citerad litteratur
Hallingbäck, Tomas och Aronson, Gillis 1998. Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. ArtDatabanken
Jeppson, Mikael 1985. Jordstjärnan 6(2): 21-27
Jeppson, Mikael 1997. I: Hansen, Lise & Knudsen, Henning. Nordic Macromycetes, vol. 3, pp. 193-196
Krieglsteiner, German J. 2000. Die Grosspilze Baden-Württembergs, vol. 2, p. 160

Hej Mikael (Jeppson)!
Jag har bara funnit Nidularia på drivved eller ved i strandkanten, se nedanstående förteckning! Jag undrar om detta är något nytt, eftersom du inte nämner detta i de artiklar jag citerar nedan. Jag har prövat peridiolernas flytförmåga och den är god, åtminstone under något dygn. Jag fattar det som att denna svamp sprids med vattnet och etablerar sig på dött virke i strandkanten. Kanske en ovanlig ekologisk nisch för en svamp?
Bästa hälsningar!
Anders Delin

13 jan.2004.
Hej Anders!
Tack för mail med funderingar kring Nidularia. Jo, jag tror att den i huvudsak
utnyttjar vatten för sin spridning: dels i form av vattenspridda peridioler,
dels i form av mycel, fruktkroppar och peridioler på drivved (inklusive
småpinnar i bäckar etc). Detsamma verkar gälla det närbesläktade Mycocalia.
Jag hade väl lite sådana funderingar 1985 i Jordstjärnan där jag bl a noterade
att Nidularia ofta förekom i anslutning till vattendrag/sjöar. Senare har jag
inte gjort några närmare efterforskningar…Kul att du gjort liknande
observationer!
Vänliga hälsningar
Mikael Jeppson

Tillägg efter denna artikels publicering.
Den 9 okt. 2004 hittade Lotta nästsvampar i gruset på vägen nedom, väster om Brassberget, på ett tämligen fuktigt ställe i terrängen, nära en vägförgrening. Man såg inte veden, men den fanns naturligtvis där, inblandad i vägmaterialet