I en nordostvänd brant slänt på Högberget i Sollefteå komun ligger en äldre barrnaturskog. I den växer också många sälgar, aspar och björkar. Den del av naturskogen som är kvar är livsmiljö för 15 rödlistade arter. Sedan år 2003 är en femtedel av den nedhuggna skogen i Sverige skog som aldrig tidigare avverkats, enligt en ny rapport. Med den takten är inom ett par decennier resten av de oskyddade naturskogarna också nedhuggna och omvandlade till trädplanteringar.
Högbergets nordsida har stor luftfuktighet. Därför trivs lunglav (NT) skrovellav (NT), den fridlysta dofttickan (VU) och den mycket lilla svampen lunglavsknapp (VU) i skogen. Lunglavsknapp är en knappformad svamp som växer på lunglav. Lunglaven växer på levande lövträdsstammar och vill för det mesta också ha hög luftfuktighet. I skogen är det gott om både lunglav och garnlav.
Dessa arter, förutom lunglavsknappen och dofttickan, är nära hotade (NT) och riskerar att dö ut i landet i ett medellångt tidsperspektiv. Lunglavsknapp och doftticka löper stor risk att dö ut (VU) i ett medellångt tidsperspektiv. De är alla därför förtecknade i Artdatabankens rödlista, utifrån hur stor risken är att de dör ut i Sverige. I skogens östra del växer äldre tall. Där trivs även mykorrhizasvamparna blå taggsvamp (NT) och dropptaggsvamp som lever i symbios med tall.
Lunglav talar om att skogen på Högberget är gammal
En skog med gott om lunglav hyser också andra sällsynta och rödlistade arter. Lunglav signalerar att skogen bör stå kvar som livsmiljö för hotade arter. SLU Artdatabanken skriver att lunglav är en av våra främsta signalarter. Förr var den vanlig i hela landet. Vilda växter i Norden skriver: “Den är som så många av våra ädlare lavar känslig för det nutida skogsbruket och försvinner mer och mer ur våra starkt kulturpåverkade skogar. Den är dock alltjämt vanlig i hela Norden.”(1945). Det är den inte längre. Nu skriver SLU Artdatabanken att lunglav är spridd, men ovanlig, över större delen av landet.
Den fridlysta orkiden knärot minskar mycket (VU)
I skogen på Högberget växer knärot på fyra platser. Denna lilla vita orkidé minskar i Sverige. Den försvinner när skogen försvinner och inte längre skyddar den mot uttorkning. Under de senaste 60 åren har knärot minskat med 40 procent, eftersom den bara växer i en viss sorts miljö i gammal skog. Skogsmaskinerna sliter på marken och det tål inte knärot. Den tål inte heller gödsling eller dikning. Lokaler med knärot bör undantas från modernt skogsbruk, något som även skulle gynna andra ”gammelskogsarter” inklusive skyddsvärda lavar, mossor och svampar, skriver SLU Artdatabanken.
Andra skyddsvärda “gammelskogsarter” på Högbergets sluttning
Dvärgbägarlav växer nästan bara på gammal hård tallved. Kolflarnlaven vill ha kärnved, som dessutom ska vara förkolnad. Kolflarnlaven talar om att det är en gammal skog. Rosenticka, ullticka, dvärgbägarlav, vedskivlav, skrovellav, garnlav och vedtrappmossa minskar eller förväntas minska i Sverige. Deras minskningstakt betecknas med nära hotad (NT) i rödlistan, den lista som förtecknar hotade arter. Samma gäller talltitan som lever och häckar i den avverkningsanmälda skogen.
Fjärilen barrskogslavfly – en extremt hotad art – CR
Barrskogslavflyets larver lever av garnlav. Under de senaste 10 åren har fjärilen minskat med 80 procent. Eftersom träden huggits ner på de ytterst få platser där fjärilen levde är den nu akut hotad i Sverige. Barrskogslavfly löper extremt stor risk att dö ut i Sverige. I rödlistan har den beteckningen CR – critically endangered. SLU Artdatabanken skriver att alla skogsbestånd med kända förekomster av arten bör undantas från modernt skogsbruk och bör klassas som nyckelbiotoper eller avsättas som reservat. Senaste fyndet av barrskogslavfly (CR) i Sverige är från Högberget, cirka 400 meter söder om avverkningsanmälan. Fjärilen är akut hotad av sönderhackandet av landskapets naturskogsrester.
Begäran om stopp för avverkning på Högberget
Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen har begärt stopp för avverkningsplanerna och tillbakadragande av avverkningsanmälan. Denna begäran, med förteckning över skogens drygt 20 naturvårdsarter och de 15 rödlistade arter, samt fler bilder från Högberget, finns att läsa här
Källor
Artfakta SLU;
Nitare, Skyddsvärd skog. Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. 2019
Ahlström et al., Widespread Unquantified Conversion of Old Boreal Forests to Plantations här
Om rödlistade arter:
Hur blir en art rödlistad? SLU Artdatabanken här
Rödlistan SLU Artdatabanken här
Hur rapportera artfynd:
Rapportera fynd av arter,SLU Artdatabanken här
Video: Ektomykorrhizor och små varelser sköter kolflödet i skogsjorden här