Foto: Jan Brenander
Våneviks gammelskog i Oskarshamn har varit orörd länge. Med tiden har den fått karaktär av urskog. Där växer ekar, grova tallar, stora aspar och och gamla granar. Denna skog med alkärr, döda och döende träd, träd med mulm och bohål, träd med märken efter blixtnedslag hyser fridlysta och hotade arter. Föreningen Våneviks gammelskog har inventerat dess mossor, lavar, svampar, insekter och kräldjur och även dess många kulturminnen från stenhuggarepoken 1870-1940. Tekniska nämnden i Oskarshamn vill hugga ner skogen för att få in pengar till kommunen.
– En av de viktigaste miljöåtgärderna som vår kommun och andra nu kan göra är att fasa ut kalhyggesbruket och låta mer mogen skog stå kvar. Skogen är och kommer att bli allt viktigare som gratis koldioxidfälla. En framsynt kommunal skogspolitik kan verkligen bidra till detta och ge många ytterligare värden till vår kommun. Brukningsmetoderna borde enligt vår mening förändras. Skogens andra värden måste få en betydligt större plats, säger Jan Brenander, Oskarshamnsbygdens fågelklubb.
Vem vill flytta till en plats omgiven av nedhuggen skog?
Oskarshamns kommun vill öka sin folkmängd till 30 000 invånare. År 2010 var folkmängden runt 17 000. Hur attraktivt är det att flytta till en kommun som omges av kalhyggen? Eller där det avverkas och gallras hårt även i de tätortsnära skogsområdena mellan bostadsområdena? Dessa områden är bullerdämpande, skyddar mot damm och insyn och är hälsobringande.
Skog för kommunens friluftliv försvinner
Oskarshamns kommun planerar att hugga ner och gallra skog även i tätortsnära områden. Dessa skogar ska ju vara till för friluftsliv och rekreation. Tillsammans med föreningen Våneviks gammelskog, Museiföreningen Hård klang och Klimatgruppen Oskarshamn arbetar Oskarshamnsbygdens fågelklubb för skydd av friluftslivet i kommunen. Även kojskogarna för det rörliga friluftslivet i de boendes närområden vill kommunen avverka. Vissa av dessa skogar har även höga naturvärden och artmångfalden är stor.
Kristdala – svamp- och bärplockningsmöjligheter minskar
Om denna skog också huggs ner blir det kalhuggna området över 100 ha, eftersom andra markägare avverkat skog som gränsar till kommunens mark. Där närboende tidigare promenerat, plockat bär och svamp är nu det mesta kalhyggen.
– Vi har skickat begäran om att Skogsstyrelsen ser till att beslut fattas i enlighet med Miljöbalken och Artskyddsförordningen. Men Skogsstyrelsen har inte svarat på vår skrivelse ännu, säger Jan Brenander. Se nedan för bifogad skrivelse till myndigheten.
Döderhultarns skogar vid sjön Eckern
Sveaskog har hittills avverkat ca 70 hektar i ett friluftsområde vid sjön Eckern i Oskarshamns kommun – och de vill avverka ytterligare ca 60 hektar. Skogarna ligger delvis inom kommunens vattenskyddsområde. Några delar är våtmarker och sumpskogar, vilket Sveaskog inte tagit hänsyn till. Även Ostkustleden passerar genom området. I augusti 2022 ordnade Naturskyddsföreningens länsförbund i Kalmar län ett besök i skogarna för att väcka debatt inför valet om Sveaskogs skogsbruk.
Hotade arter i Fallebo, Kristdala, Vånevik och Eckern i Oskarshamn
– Den biologiska mångfalden tycks kommunen fullständigt glömma. Både fågelliv, insekter och pollinering missgynnas av kommunen hantering av skogsområdena, säger Jan Brenander. Oskarshamnsbygdens Skogsgrupp önskar att Fallebo görs till kommunalt reservat, eftersom det är en gammelskog.
En art minskar först på en plats, sen minskar de i ett land och när det sista exemplaret inte lever längre någonstans i världen är arten utrotad. Den största artrikedomen finns i världens skogar och ett av de största hoten mot artrikedomen är skogsskövling.
Föreningarna uppmärksammar hot mot arter
Oskarshamnsbygdens Skogsgrupp och andra föreningar har under lång tid uppmärksammat kommunen, myndigheter och certifieringsföretag på hotade arter, insekter, svampar, lavar och fåglar (se nedan), i många skogar i kommunen. Gamla och döende träd för insekter, fåglar, svampar och lavar försvinner och ersätts med en skog där många arter inte längre kan leva. Föreningarna har påpekat att Oskarshamns kommun är skyldig att följa Artskyddsförordningen och miljöbalken. Se brevet som skickats till kommunen, Artportalen och FSC anmälan.
Foto: Mikael Schulin
Fallebo naturskog huggs ner
En skog som är akut avverkningshotad är tätortsnära Fallebo naturskog. Oskarshamnsbygdens Skogsgrupp och Skydda Skogen önskar att skogen görs till kommunalt reservat, eftersom det är en gammelskog. Artmångfalden är stor i Fallebo naturskog. Den nära hotade ulltickan (NT) påträffas där på granlågor. Sådana granlågor körs sönder när stora skogsmaskiner används för att köra ut virket på nyanlagda vägar. Kommunen har nu gett skogsföretaget Södra klartecken att avverka skogen. Vid avverkning kommer ulltickan därför att försvinna från ännu ett skogsområde.
Insekter i de hotade skogarna
Lämpliga träd för den smattrande insekten reliktbock (NT) nyskapas knappast längre i vårt skogslandskap, skriver Artfakta. Bronshjonet tillhör den gamla granskogen som har långsamt växande träd med tjock bark. Bronshjonet, liksom vågbandad barkbock, lever under barken på lite äldre döda granar. Nu går bronshjonet lokalt starkt tillbaka när gamla granar huggs ner. I de planterade kulturgranskogarna är signalarten vågbandad barkbock sällsynt eller saknas. De båda sistnämnda, enligt Artfakta, minskar i antal eller blir troligen färre.
Svampar och lavar
Om det är för lite död ved i skogen minskar och försvinner alltså flera arter, som ingår i ett ganska okänt samspel mellan olika organismer i ett myller av liv. Ett sådant exempel på samspel ger taggsvampar, (VU) som bildar mykorrhiza med bland annat barrträd. Taggsvampar växer främst på skogsmark som inte påverkats av kraftig störning, t.ex. slutavverkning, markberedning, körskador, gödsling eller dikning, skriver Artfakta. Detta gäller också den nära hotade vedskivlaven. Talltickor (NT) är lokalt ganska vanliga men de har blivit färre och blir troligen fortsatt färre.
Bild: Wikipedia Commons Charlotte Roy, Salsero35, Nefronus
Fåglar
Den fridlysta tjädern missgynnas när skogen hackas upp i småbitar, när gammal skog huggs ner och när flerskiktad, varierad skog ersätts med enskiktade bestånd, skriver Artfakta. Även talltita (NT) missgynnas. Den försvinner från sitt revir om det blir ett kalhygge. Talltitan vill ha små murkna högstubbar att bygga bo i. Spillkråkor (NT) och gröngölingar blir färre eller kommer troligen att bli färre, enligt Artfakta. En ny rapport om världens fåglar finner att nästan hälften av alla undersökta fågelarter minskar.
Mer information:
- Mer om akut hotade Fallebo naturskog.
- Värdefull tätortsnära skog i Fallebo hotad – inget samråd.
- Begäran om beslut enligt miljöbalken för Kristdala och Mosjön
- Karta med Sveaskogs planerade avverkning vid friluftsområde och kommunens reservvattentäkt vid sjön Eckern i Oskarshamns kommun.
- Kortfilm Döderhultarens skog försvinner från Naturskyddsföreningen i Kalmar läns besök i skogen där bland annat riksdagsledamöterna Gudrun Brunegård (KD) och Rebecka Le Moine (MP) intervjuas.
Föreläsning om mycorrhiza
Referenser:
Artfakta från SLU Artdatabanken
Ehnström,B. & Holmer, M. 2007. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.