Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

I våra skogar pågår just nu artutrotning

Svartoxen behöver murkna stormfällda granstockar. Foto: Wikipedia Commons

Idag den 22 maj är det FN:s dag för biologisk mångfald. Skydda Skogen vill uppmärksamma det kritiska läget i skogen och att allt fler arter blir ovanliga eller utrotas. Birgitta Tulin, styrelseledamot i föreningen har länge intresserat sig för biologisk mångfald, bland annat insekter: ”Insekter påverkar alla aspekter av vårt liv. Var tredje tugga du tar har pollinerats av djur, oftast insekter”. Idag är vi fortfarande långt ifrån att nå miljömålen och endast 6% av den produktiva skogen är långsiktigt skyddad, säger Julian Klein, talesperson i Skydda Skogen.

-Ta en burk år 1994 och lägg i den de insekter du hittar. Ta sen en likadan burk år 2016 och lägg i den de insekter du hittar. Jämför burkarna. Då ser du en minskning med 76 procent. Detta försök gjordes i Tyskland och blev mycket uppmärksammat, säger Birgitta.

Insekternas minskning i antal fortsätter i rasande fart och studier tyder på att de minskar betydligt fortare än andra djurgrupper. Insekterna har historiskt ett lågt utdöende.

-En undersökt insektsgrupp, där bland många andra nyckelpigan ingår, dog inte ut ens i den stora massdöden för 66 miljoner år sedan, och är med oss sedan dess.

Norna finns i den avverkningshotade skogen vid Njuonniesvarrie i Västerbotten.
Foto: Wikipedia Commons

Gammelskog och döende träd är viktig för många insekters överlevnad. Svartoxens och den stora flatbaggens larver tycks behöva tre år för att utvecklas. Svartoxen behöver murkna stormfällda granstockar för att inte duka under och den stora flatbaggen behöver brunrötad ved i grova döda löv- och barrträd och murkna stubbar med klibbtickor. Birgitta säger:

-Båda insekterna är alltmer sällsynta och kan inte längre bidra till nedbrytningen av dött material i skogen. Tänk dig en kompost som aldrig bryts ned. Den bryts ned med hjälp av maskar och insekter och blir till näringsrik jord. De gör ett arbete som är ovärderligt för vår överlevnad.

Sorgmyggor är ett sorgligt kapitel. Enligt Artfakta har sorgmyggan, som så många andra mindre varelser, fått beteckningen NE, ej bedömd. Forskare uppskattar insektsarternas antal till fem miljoner av vilka endast 20 procent är identifierade. I Sverige är ca 60 000 flercelliga arter kända och 21 740 bedömda.

-Insekter förser större djur med mat, de bryter ned dött material, de hindrar sjukdomar på grödor, de pollinerar och bearbetar jorden. Vad den enskilda artens samspel med andra arter betyder för ekosystemet är okänt. Här behövs mer resurser till forskning som leder till handling och skydd. Under tiden försvinner allt fler områden där flora och fauna överlever.

Vitryggig hackspett fanns en gång i Hornsös skogar. Foto: Wikipedia Commons

Skogen är hem för en stor del av de levande organismerna på jorden och täcker mer än hälften av vårt land. Nu omvandlas skogen till trädplanteringar. Gamla naturskogar huggs ner och ersätts med artfattiga och likåldriga planteringar med oftast bara ett trädslag. Detta innebär en stor förlust av viktiga livsmiljöer vilket har gjort att ungefär 2 000 skogslevande växt-, djur- och svamparter är nära hotade eller hotade idag. Många av dessa arters framtid är osäker. Trädens skyddande krontak hindrar uppvärmningen av marken. Om det taket försvinner, utsätts de arter som lever under det för en ny miljö, som de inte är anpassade, för vilket visas i en ny studie. Det gäller för oss också, som vill kunna gå ut i en skog och gå under trädkronorna. Skogen har en nyckelroll för framtidens klimat.

Julian Klein är talesperson för Skydda Skogen, han kommenterar:

-Enligt internationella och nationella miljömål ska i år minst 17-20 procent av alla landområden vara bevarade i ekologiskt representativa och väl förbundna system. Förlusten av viktiga habitat ska då ha halverats, och om möjligt helt stoppas. Idag är endast 6 % av den produktiva skogsmarken i Sverige långsiktigt skyddad. Vi har inte ens 17 procent skyddsvärd skog kvar i Sverige.

Skogen används till mycket idag och man tillverkar inte bara papper, kartong och brädor utan även textilier, plast och biobränslen av skogen. Det diskuteras att köra flygplan på biobränsle från skogen. Julian säger:

-Hur ska skogen räcka till allt när den naturskog som finns kvar idag inte ens räcker till att nå våra miljömål och bevara den biologiska mångfalden långsiktigt?

Det hotade skogsområdet vid Björkvattnet i Jämtland inventerades av Forskningsresan 2018.

Flera artrika skogar hotas just nu av avverkning, en del har redan avverkats. Här är några exempel:

Vid Björkvattnet i Jämtlands län ligger ett sammanhängande skogsområde med höga naturvärden som inventerades av Forskningsresan 2018. Där finns bland annat de rödlistade och sårbara vedsvamparna kristallticka och rynkskinn samt den mycket ovanliga och starkt hotade skrovellavsknappen.

Ore skogsrike i Dalarna är en av nordvästra Europas största och mest värdefulla tallnaturskogslandskap. Över 600 hektar har redan avverkats trots protester under många år och 22 miljöorganisationer har framfört krav på avverkningsstopp. 2018 avverkade Sveaskog den värdefulla skogen vid Brännvinsberget där fynd av 40 olika signalarter och rödlistade arter har gjorts. Under 2019 avverkades även naturskogen vid Grästjärnen och flera skogar med höga naturvärden vid Gåsberget har planerats för avverkning. Även två stora vindkraftparker planeras i Ore skogsrike. ”Det är ett av de sista och största landskapsområdena i Sverige där det fortfarande finns stora andelar gammal naturskog kvar”, skrev Världsnaturfonden när de utsåg Ore skogsrike till en särskilt skyddsvärd naturpärla. I skogarna som finns kvar lever bland annat den rödlistade tretåiga hackspetten (NT), där finns lunglav (NT) och garnlav (NT).

I den avverkningsanmälda naturskogen vid berget Njuonniesvarrie i Västerbotten finns bland annat den ovanliga orkidén norna (VU), den sällsynta svampen urskogsporing (EN) och skinnsvampen taigaskinn (VU) som är en urskogsindikator.

Även en plats med den starkt hotade urskogsporingen är avverkningsanmäld.
Foto: Olli Manninen, Wikimedia Commons

Gijmiesgielas, en 200-årig tjäderskog på Maskaure samebys renbetesmarker i Norrbottens län är hotad liksom flera andra skogar där med hänglavar. Under våren har vi fått veta att Sveaskog vill avverka 32 skogar omfattande totalt 400 hektar i Maskaure sameby. Detta trots att merparten av hänglavskogarna redan är avverkade.

Melaksträsklidens tvåhundraåriga skog med järpe och orre i Norrbottens län är en annan skog som Sveaskog vill avverka.


Sidogren till Unnån i Dalarna. Här finns stående och liggande döda eller döende träd av alla arter. 
Foto: Bengt Oldhammer

Unnåns unika svämskogar i Dalarna avverkas bit för bit. I skogarna finns en rikedom av arter och Naturskyddsföreningen i Orsa som har inventerat skogarna anser att alla naturskogar intill Unnån måste skyddas som naturreservat. Insekten dvärgstrandlöpare (NT), tretåig hackspett (NT), kanske även den mindre frågeteckenbocken (VU), som tycker om blommor av rönn och en ny gallmyggeart har hittats.

Hornsö ekopark i Kalmar län med hundratals vedlevande insektsarter och ansedd som ett av västra Europas viktigaste områden för bevarandet av hotade insekter, t.ex. hårig blombock (NT) och tallgångbagge (VU), hotas av avverkning. Förr fanns den akut hotade vitryggiga hackspetten (CR) i denna skog. Den är borta liksom tjugo arter skalbaggar.

Vid sjön Risten fanns den rödlistade svampen fyrflikig jordstjärna i en skog som avverkades.
Foto: Wikimedia Commons

Skogen vid sjön Risten i Östergötland, har varit planerad för reservatsbildning av Länsstyrelsen och bedöms vara ett toppobjekt för naturvården. Men Södra Skogsägarna gick in och avverkade flera nyckelbiotoper och värdekärnor. En av de avverkade värdekärnorna i reservatsförslaget hyste mycket sällsynta arter såsom tallharticka (EN), broktagel (EN), lunglav (NT), fyrflikig jordstjärna (NT), ullticka (NT) och flera andra skogliga signalarter. Trots detta finns nu fler avverkningsplaner.

Skydda Skogen vill stoppa utarmningen av skogen och vända utvecklingen till det bättre. För att hindra den pågående utarmningen av skogslandskapet kräver situationen att:

– Minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas långsiktigt.

– Skogsbruksåtgärder stoppas omgående i alla skogar med höga naturvärden i hela Sverige.

– Anslaget till skydd av skog höjs tills alla skogar med höga naturvärden är skyddade via ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd i ett landskapsekologiskt perspektiv.

– Ett skogsbruk som är bra för biosfären och inte förstör ekosystem. Biosfären syftar till summan av jordens alla ekosystem – det tunna skikt som finns kring jordklotet som hyser biologiskt liv.

Källor:

Bengt Ehnström, I roten på en gammal stubbe.

1998 Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar, Coleoptera: Cerambycide. 2007.

National Geographic 05.2020,

Sveaskog, Artdatabanken, Artfakta SLU ArtdatabankenNaturvårdsverket, CBD, SCB, Science, Avverkningshotade Sveaskog-skogar, Natursidan