Hur skydda gammelskogar från avverkning? “Ingen kan göra allt men alla kan vi göra något för att stoppa skövlingarna av våra sista gammelskogar” skriver Naturskyddsföreningen i Strömstad.
Naturskyddsföreningen i Strömstad har ordnat kurser och möten för anställda i kommunen och för kommunpolitiker. Detta har gjort att medborgare skrivit medborgarförslag till kommunen. Naturskyddsföreningen har bett att få träffa anställda i kommunen för att ge dem förslag på områden i skogslandskapet som behöver inventeras.
Skyddsvärda gammelskogar huggs ner i rasande takt
– Det är lätt att känna sig maktlös när man inte får gehör hos myndigheterna eller i regeringen men vi kan också göra en skillnad lokalt som kan bidra till skydd och i bästa fall sprida sig som ett exempel. Kommuner kan också skapa skydd och bilda reservat, skriver Strömstads naturskyddsförening, som hoppas att deras initiativ kan inspirera medborgare och grupper i andra delar av landet.
Medborgarförslag om skydd av gammelskogar och om stopp för slutavverkning
Ett medborgarförslag i Strömstads kommun föreslår att kommunen ska skydda skog med höga naturvärden, sluta med kalhuggning och skydda minst 30 procent av kommunens landareal. Ett annat medborgarförslag föreslår att kommunen ska upprätta en ny skogsbruksplan för dess skogar. Skogsbruksplanen ska vara baserad på hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk i kommunens skogar, där naturvärdena inte är höga. Sedan, när den nya skogsbruksplanen är beslutad, ska kommunen upphandla en ny skogsförvaltning av kommunens skogar.
Varför skulle kommunen tycka att avverkningsstopp och en ny skogsbruksplan vore bra?
Naturskyddsföreningen i Strömstads argument till kommunen för en ny skogsbruksplan är att den skulle minska växthusgasutsläppen och lagra mer kol i skog och mark. För det andra blir skogens motståndskraft mot klimatförändringarnas verkningar större mot torka, insektsangrepp, brand och storm. Genom att skogens motståndskraft ökar torde på sikt även avverkningsnettot av sågtimmer öka. Det tredje argumentet är, att en viktig inkomstkälla för kommunen är inkomster från turister från när och fjärran som söker naturupplevelser. Naturupplevelser söker också kommunens invånare, som vill komma ut i naturen och inte ut på kalhyggen.
Lägre kostnader för vattenrening
För det fjärde skulle kommunen kunna minska sina kostnader för vattenrening, eftersom sjöarnas brunifiering torde bli mindre med kontinuitetsskogsbruk, eftersom avrinningen av löst kol från stora hyggen då minskar. I Sverige släpper de en miljon hektaren dikad skogsmark på torvmark ut cirka sju miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Sist, men inte minst viktigt, med en ny skogsbruksplan bevarar kommunen mer av sin livsviktiga flora och fauna.
Vår flora och fauna i gammelskog kan återhämta sig med ett avverkningsstopp
Floran och faunan försvinner i och med skogsbrukets trädplanteringar, visar en ny studie gjord i Östergötlands skogar. Den vanligaste skogstypen i Sverige är en 15 – 45 år gammal granplantering. En sådan plantering, enligt studien, är “kraftigt utarmad på skalbaggs-, moss- och svamparter.” Nyplanterade granskogar är utarmade på arter som lever på död ved. Insektsdöden är global. En studie för flera år sedan fäste uppmärksamheten på detta. Nu finns alltså även en undersökning i Sverige, som visar samma sak, men många har nog märkt att det finns färre insekter och färre andra arter överallt i vår omgivning och i världen än det var för, säg 50 år, sedan.
Avverkningsstopp i gammelskogar bra för “livets rum”
Inte bara skalbaggar som lever på död ved i skogen minskar. Insektsdöden är global. Många har länge märkt att det finns färre insekter, färre andra arter överallt i vår omgivning och i världen. Insekter, liksom andra arter, är livsviktiga för det liv på jorden som vi är beroende av, eftersom vi inte själva kan producera det vi behöver för att leva, vi lever av det andra producerar, vi är heterotrofa och inte autotrofa som växterna. Därför är växterna grunden, eller “livets rum” för vår existens. De producerar, genom fotosyntesen, syret vi andas och vår mat och mat till djuren vi äter.
FN uppmanar – återställ ekosystemen
Många av växterna vi äter behöver insekter för att bli pollinerade. Dessa invecklade och livsviktiga samband i naturen har stor betydelse för vår livsmedelsförsörjning, men forskare vet inte alls mycket, och inte tillräckligt, om dessa samband. Under tiden försvinner och skadas allt fler skogar och arterna blir färre och minskar i antal. Även om vi pollinerar växterna med robotbin, vilket sker i vissa områden, hjälper det inte, om växterna, på grund av människans påverkan på vårt livsrum, inte längre växer. FN uppmanar alla regeringar, företag och det civila samhället att omedelbart arbeta för att få ett hållbart skogsbruk. Snart kommer FN att tillkännage “decenniet för återställande av ekosystemen”.
Bilagor: medborgarförslag med utförliga källhänvisningar
Källor:
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0185809
https://www.youtube.com/watch?v=GN3ZNe1aeoA
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/vilka-baggar-lever-i-vara-skogar?
http://fbclid=IwAR3xZZ9m11OZyDpO05NEiAxuoGfDXAFoO-Isq5qnnkMmcDL5X-Mw68hPa7Y
https://sv.wikipedia.org/wiki/Heterotrofi
https://portal.research.lu.se/portal/files/5866667/624367.pdf
https://www.un.org/esa/forests/wp-content/uploads/2021/04/Global-Forest-Goals-Report-2021.pdf
Fältnyckeln Dagfjärilar, ArtDatabanken, SLU 2006
Foto: Birgitta Tulin