Regeringen fattade den 18 maj beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. I skogsprogrammet finns mål för fem fokusområden som ska bidra till att uppnå programmets vision, arbete och organisation. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.
Genom att hänvisa till skrivelsen ”En klimatstrategi för Sverige” (skr. 2017/18:238) bedömer regeringen att ett aktivt, hållbart skogsbruk och inlagring av kol i skogsprodukter bättre kan bidra till klimatomställningen än en tillfälligt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. Levande skogar ska nås.
– Ökad produktion och konsumtion har stor negativ klimatpåverkan. Flertalet forskare menar att ökad skogsavverkning missgynnar klimatet. Dessutom är bevarandet av den biologiska mångfalden i skogen redan idag starkt eftersatt och ca 2000 växt- och djurarter är nära hotade eller hotade framför allt på grund av det intensiva skogsbruket som kalhugger och omvandlat naturskogar till artfattiga tall- och granplanteringar. Detta påverkar självfallet även andra ekosystemtjänster negativt, säger David van der Spoel, talesperson i föreningen Skydda Skogen.
Myndigheter bedömer att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås till 2020. Över 90 % av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast ca 5 % produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt.
– Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Även exempelvis mikroklimat, hydrologi och albedo, dvs skogens reflektionsförmåga, påverkas. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget åter igen börjar fungera som en kolsänka. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen, säger Amanda Tas, Skydda Skogen.
Forskning visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen. Genom att skydda äldre naturskogar kan utsläpp av växthusgaser förhindras. Skogar upp till 800 år kan fortsätta att lagra kol, framför allt i marken. Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer av bara tall eller gran.
Skydda Skogen menar att regeringen starkt bör förorda skydd av alla skogar med höga naturvärden och att dagens monokulturer bör överföras till blandskogar. Blandskogar lagrar generellt mer kol, har högre albedo (reflektionsförmåga) och bistår med fler ekosystemtjänster än planterade barrbestånd. De efterliknar också mer naturliga ekosystem vilka gynnar fler arter och står emot klimatförändringarnas negativa effekter bättre. Risken för skador (stormskador, sjukdomar, svamp- och insektsangrepp) minskar med en större variation av arter. Regeringen och riksdag bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog. Skogsvårdslagen bör justeras (exempelvis paragraf 6 om anläggning av ny skog). De skogar som brukas måste brukas med ett kalhyggesfritt, ekosystemanpassat och naturnära skogsbruk.
Endast en mindre del (ca 20 %) av det som avverkas blir idag till långlivade produkter som timmer där vissa klimatvinster kan göras om det används som byggmaterial istället för exempelvis energikrävande betong. Skogsprodukter är annars försumbara som kollager eftersom det mesta av kolet lagras i kortlivade produkter som t.ex. papper, eller förloras vid avverkning, transport och framställning. Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin är den bransch som använder mest el i Sverige – drygt 20 procent av all energianvändning (ca 73 TWh) vilket är drygt tre gånger mer energi än den energiintensiva stål- och metallverksindustrin.
Hela avverkade trädstammar som ska bli brännved. Foto: Bert Andersson.
Regeringen förespråkar ett ökat uttag av grenar och toppar (GROT) för att möta behovet av biomassa till befintliga och nya användningsområden. Skogsstyrelsen bedömer att det finns möjlighet att tredubbla användningen av avverkningsrester i form av GROT under perioden 2020–2029, från dagens nivå på cirka 10 TWh till 30 TWh fram till 2030 genom ökad tillväxt i skogen.
Ca 6500 arter i Sverige och drygt hälften av alla skogslevande rödlistade arter (av totalt drygt 1 800 arter) bedöms vara beroende av död ved.
– GROT tas ut från skogar som kalhuggs, vilket i sig har förödande påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet, och när rester från skogen eldas upp blir det ytterligare koldioxidutsläpp. Ett ökat uttag av GROT lämnar dessutom kvar mindre död ved och lövträd i skogen vilket gör att marken utarmas på näring och försuras. Dessutom är det troligt att fler hela träd kommer att eldas upp för att tillgodose det ökade behovet av biobränslen; hela 9 % av den skog som avverkades i Sverige 2016 blev till brännved av hela trädstammar, säger Amanda Tas.
Ett flertal vetenskapliga studier visar att biobränslen inte är koldioxidneutrala. Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid omgående vilket bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som fossila bränslen. Atmosfären gör inte skillnad på kol från förnyelsebara eller fossila bränslen. Det tar många år att kompensera för dessa kolutsläpp: i ett 50-100 års perspektiv kan biobränslen ha en högre klimatpåverkan än fossila bränslen på grund av ett lägre energiinnehåll än olja och kol. Mer koldioxid släpps därför ut per energienhet. Självfallet anser Skydda Skogen att även användningen av fossila bränslen måste minska snabbt.
Regeringen har gett Statens energimyndighet 100 miljoner kronor för att göra det mer attraktivt att utveckla biobränsle för flyg från svensk skogsråvara.
– Att kalavverka skogar för att sedan använda träd och rester till biobränslen för flyg är vansinnigt och förvärrar klimatsituationen. Skogen ska redan idag räcka till mycket samtidigt som skogsekosystemets biologiska mångfald är djupt hotad. Vi vet alla vilken negativ klimatpåverkan det har att köra bilar på palmolja men biobränslen från kalavverkade skogar i Sverige ger också direkta och indirekta växthusgasutsläpp.
Amanda Tas fortsätter:
– Detta sänder snarare en uppmaning till Brasilien, Indonesien och Kongo att de också kan kalhugga sina skogar och omvandla skogsråvaror och -rester till biobränslen. Regeringen talar sig varm för ansvarsfulla investeringar i utlandet men det här kommer inte att bekämpa fattigdom, trygga livsmedelsförsörjning, ge en hållbar ekonomi eller minska risken för humanitära kriser. Man kan fråga sig vad som är viktigast? Att flyga eller ha ett fungerande skogsekosystem, klimat och ekosystemtjänster som bidrar till en värld som förblir beboelig även i framtiden?
Regeringen menar att produktionshöjande åtgärder i form av ökad användning av befintliga diken, skyddsdikning, gödsling, främmande trädslag och förädlat plantmaterial kan bidra till ökad skogsproduktion.
Forskning visar att dikning av några procent av Sveriges yta (torvmark för skogs- och jordbruksproduktion) står för lika mycket växthusgasutsläpp som en femtedel av alla verksamheter i Sverige, undantaget utsläpp från mark och skog. Gödsling bidrar till utsläpp av lustgas vilket är en växthusgas nästan 300 gånger kraftfullare än koldioxid. Gödsling kan även störa skogens naturliga gödslingssystem och leda till både övergödning och försurning. Främmande trädslag är inte ekologiskt eller lokalt anpassade till svenska skogsförhållanden. Trots det kan en del av dem sprida sig naturligt och bli invasiva, vilket kan påverka förekomsten av andra arter. De kan också drabbas av eller sprida sjukdomar, eller vara mer mottagliga för insekts- och svampangrepp samt påverka markens naturliga processer.
Regeringen avser att utreda Artskyddsförordningen (2007:845) för att göra den mer rättssäker och skapa förutsägbarhet. Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket togs fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2016. Skydda Skogen anser att det är bättre att låta dessa användas en tid innan de utvärderas. Det är över 15 år sedan art- och habitatdirektivet infördes i Sverige, och under dessa första 15 år har artskyddet i princip inte tillämpats alls inom skogsbruket, trots att detta står i strid med både lagstiftningen och EU-direktiven. Därför är det dags nu att börja tillämpa lagstiftningen istället för att fördröja tillämpningen med ytterligare utredningar. Skogsägare och verksamma inom skogsbruket bör också få ökad information kring gällande lagstiftning och artbevarande i skogen.
Skydda Skogen anser också att nationellt rödlistade arter bör ges ett generellt lagskydd och införlivas i Artskyddsförordningen. Generellt skydd bör införas för de skogsmiljöer som finns utpekade i miljöbalkens biotopskydd och för de skogsmiljöer som pekats ut i art- och habitatdirektiv som inte har en gynnsam bevarandestatus. Förutom höjda statliga anslag till skydd av skog bör en obligatorisk naturvårdsavgift införas på allt avverkat virke. Denna kan användas för att i vissa fall kompensera skogsägare för den ekonomiska förlusten som kan uppstå i samband med införande av naturskydd och krav på inskränkningar i pågående markanvändning.
Det nationella skogsprogrammet framhåller trots allt att regeringen har en ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar samt att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka.
– Regeringen har en ambition på pappret men i verkligheten dominerar det förödande kalhyggesbruket och skyddsvärda skogar avverkas. Minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas långsiktigt och övriga skogsbruket måste övergå till kalhyggesfria, ekosystemanpassade och naturnära skogsbruksmetoder. Det finns därigenom stora möjligheter att öka sysselsättningen och satsa på bl.a. ekoturism, naturupplevelser, rennäring, folkhälsa och naturbevakning. Tyskland har kommit långt med naturnära skogsbruksmetoder men trots det nämner svenska regeringen hellre produktutveckling, innovation och tillväxt än att studera hur andra länder agerar föredömligt med sitt skogsbruk, säger Davd van der Spoel.
David van der Spoel fortsätter:
– Att öka produktionen och bevarandet av skogen samtidigt är en ekvation som inte går ihop med tanke på att över 90 % av den produktiva skogsmarken redan är påverkad av skogsbruk idag. Vi behöver inte mer tillväxt i en värld som miljömässigt barkar åt helt fel håll utan ekonomisk nedväxt i form av bl.a. kraftig satsning på återvinning, energieffektivisering, minskad konsumtion och produktion, och det snarast.
Referenser:
Amiro et al. (2010). Ecosystem carbon dioxide fluxes after disturbance in forests of North America. Journal of Geophysical Research 115;
Booth, M. S. (2018). Not carbon neutral: Assessing the net emissions impact of residues burned for bioenergy. Environmental Research Letters 13 (3).
Buchholz, T., Friedland, A., Hornig, C. E., Keeton, W. S., Zanchi, G. & Nunery, J. (2014). Mineral soil carbon fluxes in forests and implications for carbon balance assessments. GCB Bioenergy 6, 305–311.
Dean, C., Kirkpatrick, J. B., & Friedland, A. J. (2016). Conventional intensive logging promotes loss of organic carbon from the mineral soil. Global change biology 23 (1): 1–11, doi: 10.1111/gcb.13387.
DeLuca, T. H., Zackrisson, O., Michael J. Gundale, M. J., & Nilsson, M-C. (2008). Ecosystem Feedbacks and Nitrogen Fixation in Boreal Forests. Science 30 May 2008: Vol. 320. no. 5880, 1181.
EASAC (2017). Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests. EASAC policy report 32.
Ek, B. (2008). Skogsprodukterna är obetydliga som kollager. Tidningen SKOGEN Vol. 10-09.
Energimyndigheten & Sveriges officiella statistik (2014). Total energianvändning (inkl. transporter) inom mineral- och tillverkningsindustri.
Gamfeldt, L. et al. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Commun. 4:1340. doi: 10.1038/ncomms2328.
Hartmut, M. (2012). The Nonsense of Biofuels. Angewandte Chemie 51 (11): 2516-2518.
He, H., Jansson, P.-E., Svensson, M., Björklund, J., Tarvainen, L., Klemedtsson, L., & Kasimir, Å. (2016). Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases – insights from a full rotation period simulation. Biogeosciences 13, 2305-2318.
Holm & Englund (2009). Increased ecoefficiency and gross rebound effect: Evidence from USA and six European countries 1960-2002. Ecological Economics 68: 879-887.
Holm, S. O. (2015). A Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests. Journal of Sustainable Forestry 34, 358-379.
Holtsmark, B. (2015). Quantifying the global warming potential of CO2 emissions from wood fuels. GCB Bioenergy 7(2), 195-206;
Johnston, C. M. T. & van Kooten, G. C. (2015). Back to the past: Burning wood to save the globe. Ecological Economics 120, 185-193.
Kasimir Klemedtsson, Å (2013). Skog och jordbruk på dikade våtmarker avger stora mängder växthusgaser. BECC Policy Brief 3-2013.
Liao C, Luo Y & Fang C, Li B (2010). Ecosystem Carbon Stock Influenced by Plantation Practice: Implications for Planting Forests as a Measure of Climate Change Mitigation. PLoS ONE 5(5): e10867.
Nassen, J., Hedenus, F., Karlsson, S. & Holmberg, J. (2012). Concrete vs. wood in buildings – An energy system approach. Building and Environment 51, 361-369.
Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2016). Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket. Version 1.1 2016-07-05.
Naturvårdsverket (2005). Död ved i levande skogar – Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Rapport 5413.
Naudts, K., Chen, Y., McGrath, M. J., Ryder, J., Valade, A., Otto, J. & Luyssaert, S. (2016). Europe’s forest management did not mitigate climate warming. Science 351 (6273): 597-600.
Nelson, E. A., Sherman, G. G., Malcolm, J. R. & Thomas, S. C. (2007). Combating Climate Change Through Boreal Forest Conservation: Resistance, Adaptation, and Mitigation. University of Toronto/Greenpeace Canada.
Ter-Mikaelian, M. T., Colombo, S. J. & Chen, J. (2015). The Burning Question: Does Forest Bioenergy Reduce Carbon Emissions? A Review of Common Misconceptions about Forest Carbon Accounting. Journal of Forestry 113 (1), 57-68; http://www.ingentaconnect.com/contentone/saf/jof/2015/00000113/00000001/art00009