Jelka-Rimakåbbå uppmärksammades av Steget Före i slutet på 1980-talet då våra inventeringar påvisade ett mycket stort antal rödlistade arter, i dagligt tal kallade utrotningshotade arter. Flera arter, särskilt de båda ädelhänglavarna grenlav och ringlav, påträffades i större mängd än någon annanstans i landet. Fynden väckte både nationell och internationell uppmärksamhet. Storleken på områden, nästan 4 kvadratmil, gjorde det även unikt i ett EU-perspektiv.

Ett stort antal andra föreningar engagerade sig också i skyddet. En insamling, kallad Urskog 2000, startade av Fältbiologerna för att bevara Jelka-Rimakåbbå. I insamlingen ingick ungdomar från bl a Sverige, Lettland, Holland och Tyskland. Andra föreningar som engagerade sig i skyddet var Världsnaturfonden och Sveriges Botaniska Förening. Många politiker och journalister engagerade sig också i frågan, något som resulterade i ett stort antal inslag i TV, radio och tidningar. Dagens Nyheter, Sveriges Natur m fl tidningar och tidskrifter gjorde stora reportage härifrån. Även Aktuellt/Rapport rapporterade vid flera tillfällen. Området uppmärksammades även internationellt. Denna starka opinion för skydd resulterade i att EU krävde att Sverige skulle skydda Jelka-Rimakåbbå, något som ledde till att Jelka-Rimakåbbå blev Natura 2000-område 11 december 2007. Även regeringen har lagt fast att området ska skyddas som naturreservat. I dagsläget arbetar Länsstyrelsen med att bilda naturreservat av Jelka-Rimakåbbå. Utöver de mycket höga naturvärdena är området av riksintresse för rennäringen. 

Jokkmokk Iron Mines AB har ansökt om att få bedriva mineralprospektering inom Agåsjiegge nr 2 beläget precis i mitten av Jelka-Rimakåbbå. Undersökningsområdets skär av Natura 2000-området på mitten och bidrar därigenom till att splittra området i två delar. Ett viktigt skäl till att Jelka-Rimakåbbå skyddades var just dess storlek och att området var sammanhängande. En prospektering kommer påtagligt att leda till att områdets mycket höga naturvärden påverkas negativt. En prospektering strider även mot intentionerna med bevarandeplanen för Jelka-Rimakåbbå.

Trots ovanstående synnerligen starka bevarandeargument har Bergsstaten beviljat Jokkmokk Iron Mines AB/Beowulfs ansökan att prospektera malm. Naturskyddsföreningen/Steget Före säger nej till all mineralprospektering inom området. Jelka-Rimakåbbå framstår som en av de absolut sämsta platserna att tillåta prospektering på. Det hela känns som ett hån mot både svensk och europeisk naturvård och kommer med all sannolikhet att ge Sverige kritik både nationellt och internationellt. Sierges/Sirkas sameby har överklagat Bergstatens beslut att tillåta prospektering. Vi stödjer givetvis deras överklagan.

/Mats Karström