Naturskyddsföreningen Jämtland – Härjedalen har överklagat till Mark- och Miljödomstolen i Östersund, eftersom Skogsstyrelsen inte vidtagit några åtgärder för att bevara den djupsvarta brunbaggens livsmiljöer vid Soteberget. I skogen, som SCA tänker avverka, lever också 45 andra naturvårdsarter, fridlysta och rödlistade.

Naturvårdsarter i den avverkningsanmälda skogen vid Sotenäsberget. Där det är lila växer orkidén knärot. Foto: privat

En vacker augustidag i en slänt ner mot en bäckravin i djupa skogen hittades spåren av en djupsvart brunbagge, Melandrya dubia, EN, på en björkhögstubbe med levande fnösktickor. Ett mycket roligt och oväntat fynd, eftersom den tidigare hittats bara en plats i Jämtlands län.

Björkhögstubbe med levande fnösktickor där den sällsynta djupsvarta brunbaggen (EN) har sina livsmiljöer Foto: privat

Skalbaggen påträffas numera oftast i Norrlands inland i landskap med många lövträd. Lövträdsrika skogar med döda träd blir allt ovanligare. Skogarna blir på grund av det rationella skogsbruket tätare och mer monotona. I Jämtlands län är endast sex procent av produktionsskogen skyddad.

Djupsvart brunbagge (EN) har gjort ett 3 mm stort kläckhål bredvid en fnöskticka i en björkhögstubbe . Skalbaggen föredrar solbelysta och helst stående döda lövträdsstammar med levande fnösktickor. Foto: privat

Skalbaggslarverna ligger i den döda lövträdsveden minst två till tre år innan de kommer ut och förpuppas. Samma träd kan användas flera år. Förpuppningen sker på sommaren. Den färdiga skalbaggen, mellan 12 och 16 mm lång, kan man se under tickor och på lösa barkflagor.

Tillsammans med större svartbagge och nordlig blombock har djupsvart brunbagge fått ett program med lämpliga skyddsåtgärder för björklevande skalbaggar i Norrland. Kontrollerade och planerade bränder, så kallade naturvårdsbränningar är en åtgärd som gynnar djupsvart brunbagge och många andra arter som är anpassade till att det ibland brinner i skogen. Många rödlistade insekter är knutna till björkar med fnöskticka (Nitare, 2019).

Den djupsvarta brunbaggens karakteristiska svartfärgade larvgångar. Foto: privat

För att överleva på sikt framöver behöver djupsvart brunbagge ytor på minst 500 ha på 20 platser i landet enligt åtgärdsprogrammet. Små områden långt ifrån varandra blir på sikt kanske döden för arten. Naturskogarna måste stå kvar. I Mellaneuropa ser man djupsvart brunbagge som en rest av urskogen.

Djupsvart brunbagge behöver för sin överlevnad landskap där björk och asp får växa upp på hyggena runtomkring naturskogen. Efter 50 år växer där då grova lövträd som skalbaggen kan leva av och i. Röjning och gallring av löv i landskapet omkring måste också upphöra.

EU har genom sitt restaureringsdirektiv beslutat att försöka reparera naturens förstörda och skadade ekosystem. Miljöbalkens första paragraf anger att den biologiska mångfalden ska bevaras. Myndigheterna ska se till att Miljöbalken efterlevs för att oersättliga naturvärden inte ska bli förstörda.

På Sotebergets höjder växer gamla tallar med spår av bränder. Björk, sälg och asp växer på slänter och höjder. I en ravin rinner en bäck. Det är gott om död ved. Denna slags naturskog – barrskog kallar EU västlig taiga. Eftersom 45 särskilt skyddsvärda arter lever i skogen är den också en nyckelbiotop, dvs. ett område med mycket stor betydelse för växter och djur.

Avverkning påbörjad i naturskogen. I förgrunden en tall, minst 180 år gammal, med pansarbark. Pansarbark är stora platta barkplåtar som skyddar trädet mot brand. Foto: privat

EU följer upp hur det går för naturtypen västlig taiga och visar det på en karta. Ragunda kommun ligger i det nordliga område, där denna naturtyps tillstånd är så dåligt att den riskerar att helt försvinna från delar av detta nordliga område.

Skogsstyrelsen har emellertid inte skyddat den 140 ha stora naturskogen vid Sotenäsberget, som omges av ett landskap sönderhackat av skogsbruk. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för inventering och analys av den djupsvarta brunbaggens livsområde. Om en art ska överleva måste den överleva på många platser.

Källor:

Naturvårdsverket & Länsstyrelsen Gävleborg, 2022. Uppdaterad åtgärdstabell för björklevande vedskalbaggar, 2020-2027. Naturvårdsverket Stockholm. här

Miljöbalk (1998:808) här

Nitare, J., Skyddsvärd skog, Skogsstyrelsen, 2019.

SLU Artdatabanken Artfakta här

EEA European Environment Agency, 2022. Western taiga – Conservation status 2013-2018 här

Naturvårdsverket, 2011. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 – Västlig taiga EU-kod: 9010. Stockholm. här

EU:s miljöutskott röstade ja till urvattnad restaureringslag här

90 exempel på SCA:s avverkade och avverkningsanmälda skogar här