.jpg)
Magnus Kasselstrand från Tjust Fågelklubb besökte 35 avverkningsanmälda skogar i Västerviks kommun och påträffade den fridlysta och rödlistade orkidén knärot på flera platser. Han rapporterade till Artportalen och informerade Skogsstyrelsen. Men Skogsstyrelsen säger att Artskyddsförordningen inte ska tillämpas i flera fall och att skogarna kan avverkas.
-Det var en fantastisk glädje och känsla när man hittade de små bladrosetterna i mossan, ofta i väldigt fina naturskogar. ”Nu har jag alla fall räddad en bit skog undan kalhuggning”, tänkte jag. Rutinmässigt lade jag in allt på Artportalen och skickade ett mail till Skogsstyrelsen i Vimmerby och berättade om fynden. 35 besök i avverkningsanmälningar senare är jag desillusionerad, efter att ha sett hur Skogsstyrelsen agerar, säger Magnus Kasselstrand.
Han säger att Skogsstyrelsen verkar se sin främsta uppgift att minimera de ekonomiska skadorna för ”drabbade” skogsägare. Det innebär att ett stort antal okända knärotslokaler försvinner i områden som inte besöks av myndigheten. Istället ger Skogsstyrelsen tillstånd att avverka kända växtplatser genom att åberopa att Artskyddsförordningen inte ska tillämpas.
Det ligger på skogsägaren att ta reda på om det finns skyddade arter i skogen, men jag vet inte om det ens förekommer att skogsstyrelsen uppmanar till detta om man ser i fält att det är en ”knärotsskog”.
Knäroten är både fridlyst och upptagen i Artskyddsförordningen. Den är rödlistad som sårbar (VU), vilket betyder att den löper stor risk att dö ut i Sverige. Nu när växtplats efter växtplats försvinner går det inte att hävda att den uppnår gynnsam bevarandestatus, menar Magnus Kasselstrand. (Se faktarutan längre ner om knärot). Han säger att Skogsstyrelsen inte har någon koll och att de inte ens visste om att knärot finns i någon av de 10 skogar som har avverkningsanmälts. Magnus kommenterar:
-I 35 andra anmälningar som inte har besökts, torde samma sak gälla det vill säga det finns knärot i dem som inte Skogsstyrelsen känner till. De avverkas och ett okänt antal knärötter försvinner.
Det är särskilt akut i två avverkningsanmälningar. Den ena finns vid Jössebäck, Odensvi (3,4 ha). Där påträffades 4 växtplatser med totalt 22 exemplar av knärot. Denna skog är dessutom Västervik kommuns säkraste lokal för järpe som också är rödlistad en rödlistad art. Skogsstyrelsen har meddelat Magnus att Artskyddsförordningen inte ska tillämpas och att de inte kommer att vidta några åtgärder eftersom ”arten finns kvar i området”. I en annan avverkningsanmälning vid Bjursund, Lofta påträffades cirka 25 exemplar knärot. Skogsstyrelsen anser inte att någon hänsyn ska tas där heller.
Minst 50 exemplar knärot- men troligtvis fler som inte är upptäckta, kommer att försvinna om skogarna avverkas. Det finns fler skogar med knärot som ska avverkas. Sammanlagt blir det omkring 150 exemplar av knärot som kommer att förstöras varav 100 exemplar växte i skogar som redan har avverkats. Magnus Kasselstrand anser att Länsstyrelsen måste ta över ansvaret. Han har skickat in en vädjan till dem att agera för skydd av skogarna, annars kommer allt att avverkas.
SLU:s Artfakta skriver att lokaler med knärot bör undantas från modernt skogsbruk. Något som även skulle gynna andra ”gammelskogsarter” inklusive skyddsvärda lavar, mossor och svampar. För rika förekomster av arten är reservatsbildning eller biotopskydd lämpliga åtgärder för att skydda den. Vidare skriver de: ”Knärot missgynnas kraftigt av modernt skogsbruk. Den försvinner snabbt på kalhyggen, när de grunt växande jordstammarna exponeras för solljus som torkar upp marken”.
Knärot –status, rödlistning och åtgärder
Källa: SLU, artfakta.
Rödlistning (Fullständig bedömning)
VU SÅRBAR. Knärot har minskat och kommer även fortsättningsvis minska på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. Hamnar i en högre rödlistekategori 2020 till följd av att arten har en högre dokumenterad minskningstakt (data från Riksskogstaxeringen) i förhållande till sin generationstid än vad som tidigare har varit känt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 40 (20-50)%) under de senaste 60 åren. Under en tidsperiod om 60 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-40)%. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatskvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet (A2bc+4abc).
Argument för att skydda alla kända lokaler av knärot från avverkning
Fridlyst
Upptagen i Artskyddsförordningen bil 2
VU (Sårbar) i rödlistan 2020
Uppklassats från NT (Nära hotad) 2015
Minskat med 40% de senaste 60 åren
Fortsatt minskning med 30% förväntas
Har inte förmåga att återkolonisera
Indikerar lång skoglig kontinuitet, andra hänsynskrävande arter finns på lokalerna
Stor förlust av okända lokaler pga avverkningar
Uppfyller inte kraven på gynnsam bevarande status (2 av 3 kriterier inte uppfyllda)
Lämpligt att avsätta skog med knärot (och därmed andra hänsynskrävande arter) så länge inte Sverige uppnår målet Levande skog