Mark- och miljödomstolen har beslutat att tillfälligt avverkningsförbud fortsatt gäller i en avverkningsanmäld skog i Hackenäs i Västerviks kommun i Småland. I skogen finns ett tiotal fridlysta arter såsom talltita, järpe, duvhök och knärot som omfattas av artskyddsförordningen. Domstolen slår fast att samtliga förekomster av knärot behöver skyddas och att Skogsstyrelsen måste fatta beslut som även säkerställer de fridlysta fåglarnas livsmiljöer. Ärendet återvisas därför till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Mark- och miljödomstolens dom visar att EU-domen som Skydda Skogen drivit om att skyddade arter alltid måste beaktas vid myndigheternas ärendehantering börjar ge ringar på vattnet.
– Vi ser mycket positivt på att Mark- och miljödomstolen agerar i enlighet med gällande miljölagstiftningar och underkänner Skogsstyrelsens tidigare beslut, säger Larsgunnar Nilsson, ordförande för Tjust Fågelklubb.
Det var Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb som överklagade Skogsstyrelsens beslut från juni 2021. Föreningarna ansåg att myndigheten inte fattat korrekta beslut som säkerställer järpens, talltitans, tjäderns, svartmesens och duvhökens livsmiljöer i det avverkningsanmälda området. Skogsstyrelsen hade inte heller inkluderat alla förekomster av knärot i sitt beslut vilket i praktiken innebar att de gett tillstånd till avverkning vilket strider mot artskyddsförordningen.
– Skogsstyrelsen har inte heller vidtagit de åtgärder som krävs för att hindra att andra känsliga rödlistade arter som exempelvis granticka, ullticka och tallticka inte tar skada av avverkningsplanerna, skriver Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb i sitt överklagande i juli 2021.
Mycket höga naturvärden i avverkningsanmäld skog
Enligt Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb hyser den avverkningsanmälda skogen mycket höga naturvärden. De poängterar att Skogsstyrelsens agerande och beslut även strider mot EU-rätten. EU:s medlemsländer är skyldiga att tillämpa en strikt tolkning av artskyddslagstiftningen vilket framgår av EU-domen (ECLI:EU:C:2021:166) där det betonas att den gynnsamma bevarandestatusen inte får försämras för de arter som omfattas av lagstiftningen.
– Skogsstyrelsens beslut ligger inte heller i linje med 7 kap. 19 § i Skogsstyrelsens föreskrifter SKSFS 2011:7 där skador till följd av skogsbruksåtgärder ska förhindras eller begränsas i livsmiljöer och på substrat där det förekommer prioriterade fågelarter eller arter som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade, skriver Oskarshamnsbygdens fågelklubb och Tjust Fågelklubb i sitt överklagande i juli 2021.
Skogsstyrelsen vidtar inte försiktighetsåtgärder för övriga arter
I ett yttrande till domstolen tidigare i höst, motsatte sig Skogsstyrelsen inte att målet återförvisades till myndigheten för fortsatt handläggning avseende knärot. I föreningarnas överklagande i juli 2021 framkom ny information om förekomst av hänsynskrävande arter i form av knärot, mattlummer och flera fågelarter i den avverkningsanälda skogen. Av den anledningen gjorde Skogsstyrelsen ett fältbesök i det aktuella området den 2 september 2021. I den västra delen upptäcktes ett område med cirka 70 bladrosetter av knärot utanför det tidigare fattade beslutsområdet.
Skogsstyrelsen bedömde dock att det inte finns skäl att besluta om försiktighetsåtgärder för övriga arter. Inte heller de uppgifter som föreningarna kommit in med beträffande talltita, järpe, duvhök, svartmes, tjäder, spillkråka och mattlummer ger enligt myndigheten skäl att besluta om ytterligare försiktighetsåtgärder med anledning av dessa arter.
Mark- och miljödomstolens beslut – målet återförvisas till Skogsstyrelsen
Mark- och miljödomstolen noterar i sin dom att Skogsstyrelsens beslut saknar krav på försiktighetsåtgärder vad gäller fåglar. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt utredning. Skogsstyrelsen behöver utreda närmare om det aktuella avverkningsområdet ingår i ett fortplantningsområde eller en viloplats för någon av de fågelarter – särskilt talltita och järpe, samt bedöma om det är möjligt att vidta skyddsåtgärder, iaktta begränsningar eller vidta försiktighetsmått så att avverkningen kan genomföras utan att skada uppstår för någon av dessa arter.
Mark- och miljödomstolen skriver även i sin dom att Skogsstyrelsen ska utreda behovet av ytterligare skyddsåtgärder för att säkerställa skyddet för ytterligare växtplatser av knärot inom det anmälda området. Även spridda förekomster med få individer utanför en huvudförekomst kan aktualisera ett förbud.
EU-dom ger ringar på vattnet
Mark- och miljödomstolens dom visar att EU-domen ECLI:EU:C:2021:166 från mars 2021 börjar ge ringar på vattnet. EU-domen pekar på allvarliga felaktigheter i Sveriges skydd av arter – ett ärende som Skydda Skogen drivit. Beslutet från EU-domstolen visar att förekomst av skyddade arter alltid måste beaktas vid myndigheternas ärendehantering. Något som inte tidigare skett men som börjar förändras nu.
Kontakt
Larsgunnar Nilsson, ordförande, Tjust fågelklubb, larsgunnarn@gmail.com, 070-523 35 39
—
Fakta om naturvårdsarter i den avverkningsanmälda skogen
Järpe (nära hotad; NT)
I den avverkningsanmälda skogen häckar järpe där såväl fåglar som spillning har observerats på flera platser. Järpe förekommer i tät barrskog med en väl utvecklad flerskiktad struktur med bärris och yngre eller undertryckta, täta granar i ett lägre skikt, ofta utnyttjas albårder utmed bäckar och åar inne i den skyddande granskogen. Arten behöver lämpliga skogsbestånd om sammanlagt minst 25 hektar. Den är mycket stationär inom sitt revir och när ett par etablerat sig stannar de så länge miljön är intakt. Den undviker öppen mark och förflyttar sig sällan över större öppna myrar eller åkermark, och är därför känslig för fragmentering. Järpen överlever inte om dess livsmiljö kalavverkas och är även känslig för röjning, gallring och avverkning där unga granar och lövträd inte sparas i tillräcklig omfattning.
Talltita (nära hotad, NT)
Talltita har noterats under häckningstid på flera platser i skogsområdet. Talltita har minskat kraftigt under de senaste 30 åren och är rödlistad som nära hotad. Det finns flera studier som visar att talltita är känslig för gallring och inte överlever när dess livsmiljö kalavverkas. Talltita föredrar större sammanhängande barrskogar, och finns såväl i tallskog som granskog och i lövblandad barrskog. Arten missgynnas när flerskiktad skog omförs till enskiktade produktionsbestånd och begränsad tillgång på murkna högstubbar för bobygge kan vara ett problem i stora områden. Reviren är förhållandevis stora, 10–20 hektar och arten missgynnas när skogen fragmenteras. Talltiteparet stannar i sitt revir året om vilket innebär att när som helst under året man observerar en adult talltita så ingår denna plats i reviret. Kalavverkning av större delar av reviret innebär att det överges.
Knärot (sårbar, VU)
Knärot har påträffats på 15 platser i det avverkningsanmälda skogsområdet. Knärot är beroende av hög och jämn luftfuktighet i gamla, ostörda skogsmiljöer och är känslig för snabba förändringar av ljus-/vindförhållanden eller uttorkning. På grund av ett alltför intensivt skogsbruk har den minskat med 40 (25–50) % under de senaste 60 åren och i framtiden bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20–40) %. Till följd av artens dokumenterat högre minskningstakt höjdes den till hotkategori sårbar i rödlistan 2020. Enligt forskning krävs väl tilltagna skyddszoner om 50 meter för att knärotens växtplatser inte ska ta skada av skogsbruksåtgärder i intilliggande områden.
Tjäder (fridlyst)
Tjädern missgynnas när skogen blir allt mera fragmenterad, när äldre skog avverkas och ersätts med täta plantskogar, när tallskog ersätts av granskog, när våtmarker dikas ut och försvinner och när flerskiktad, varierad skog ersätts med enskiktade bestånd. För en kontinuerlig förekomst av tjäder krävs att andelen lämpliga tjädermiljöer är minst 25 % inom en sammanhängande skogsyta av minst 300 hektar.
Svartmes (fridlyst)
Svartmesen missgynnas när äldre, flerskiktad gran- och grandominerad skog avverkas. Brist på lämpliga håligheter medför problem eftersom svartmesen har svårt att konkurrera om boplatser med andra hålbyggande arter.
Duvhök (nära hotad; NT)
Något omedelbart hot mot duvhöken föreligger inte, men rapporterna om nedgång är starkt oroande och mycket tyder på att den påverkas negativt av det moderna skogsbruket. Eftersom duvhöken helst häckar i gammal, slutavverkningsmogen skog, är dess häckningsplatser i princip alltid mer eller mindre hotade. Den viktigaste begränsande faktorn för duvhökspopulationen i stort är födan och ett allvarligare problem är därför den av skogsbruket orsakade storskaliga omvandlingen och utarmningen av skogslandskapet, som kan påverka såväl duvhökens möjlighet att jaga som förekomsten av viktiga byten.
Referenser
Artdatabanken, 2021. Artfaktablad. Naturvård – Artfakta från SLU Artdatabanken; https://artfakta.se/naturvard
de Graaf M & Roberts M.R. (2009). Short-term response of the herbaceous layer within leave patches after harvest. Forest Ecology and Management 257, 1014-1025.
Eggers, S., Low, M., 2014. Differential demographic responses of sympatric Parids to vegetation management in boreal forest. For. Ecol. Manage. 319, 169–175.https://doi.org/10.1016/j.foreco.2014.02.019
Ekman, J., 1979. Coherence, composition and territories of winter social groups of the Willow Tit Parus montanus and the Crested Tit P. cristatus. Ornis Scandinavica, 10, pp 56-68; https://www.jstor.org/stable/3676345
Griesser, M., Nystrand, M., Eggers, S., Ekman, J., 2007. Impact of forestry practices on fitness correlates and population productivity in an open-nesting bird species. Conserv. Biol. 21, 767–774; https://www.jstor.org/stable/4620873
Halpern, C. B., Halaj, J., Evans, S. A., & Dovciak, M. (2012). Level and pattern of overstory retention interact to shape long-term responses of understories to timber harvest. Ecological Applications, 22, 2049-2064; https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23387109/
Johnson, S., 2014. Retention Forestry as a Conservation Measure for Boreal Forest Ground Vegetation. Doctoral Thesis No. 2014:96; https://pub.epsilon.slu.se/11614/
Klein, J., 2020. The forgotten forest – On thinning, retention, and biodiversity in the boreal forest.Doctoral Thesis No. 2020:50; https://pub.epsilon.slu.se/17565/
Rudolphi, J., Jönsson, M. T., & Gustafsson, L. (2014). Biological legacies buffer local species extinction after logging. Journal of Applied Ecology. 51, 53-62; https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1365-2664.12187
Siffczyk, C., Brotons, L., Kangas, K., Orell, M., 2003. Home range size of willow tits.Oecologica, 136, pp 365-642;
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12845515/
Skogsstyrelsen, 2017. Järpe – Vägledning för hänsyn till fåglar. 2017-06-29. Pageflex Server [document: A1290870_00001]; https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/lag-och-tillsyn/artskydd/vagledningar-for-hansyn-till-faglar/jarpe-vagledning-hansyn2.pdf