Referat av Anders Delin
Publ. i VÄX 2/2006

Torbjörn Josefsson vid Institutionen för Skoglig Vegetationsekologi, SLU i Umeå, har tillsammans med Erik Hellberg och Lars Östlund undersökt långskäggets Usnea longissima krav på sin livsmiljö på ett berg i Västernorrlands läns kusttrakter.

Man har detaljstuderat ett 23 ha stort område med grandominerad skog, som i dag har ganska enhetlig struktur i fråga om trädslag, trädstorlek, andel döda träd och frekvens av toppbrott. Trädens genomsnittsålder var 133 år. Enstaka granar var mer än 350 år gamla. Skogen var tämligen gles. Varken brand eller kalavverkning har förekommit i området, men däremot dimensionsavverkning och senare avverkningar, riktade först mot grov tall och senare mot klenare tall och gran.

Inom detta område förekommer långskägg ojämnt fördelad, med en mycket tydlig koncentration till ett område som är ca ett hektar stort. Frågan var nu om man kunde finna en förklaring till varför laven var så riklig just där. För att belysa detta undersökte man skogens brukningshistoria, dels genom arkivstudier, där man hittade gamla skogsindelningar och taxeringar, dels genom att undersöka de i dag kvarstående avverkningsstubbarna. Dessutom provborrade man träd för att se om där fanns tillväxtökningar som berodde på avverkning av närstående träd.

Genom att kombinera dessa metoder kunde man i detalj rekonstruera skogshistorien i området. Man kom fram till att den sannolika orsaken till att långskägget var koncentrerat till det nämnda hektarstora området var, att detta låg inom en avdelning som år 1938 hade en beståndsålder som var över 120 år, medan större delen av det 23 ha stora området då hade skog bedömd som mellan 81 och 120 år gammal. Det område där långskägget var talrikast innehöll också färre avverkningsstubbar. Medelåldern för granar med långskägg var 149 år, mot 129 för granar utan långskägg.

Författarna sammanfattar sin studie på följande vis: Långskägg gynnas av en kontinuerlig gammelskogsstruktur med bevarad öppenhet.

Min egen reflexion efter att ha läst denna intressanta rapport är att här presenteras ytterligare bevis för den stora betydelse som skogens brukningshistoria har. Det är avgörande om skogen har kontinuitet eller inte. I detta fall såg man år 2003 vid första anblicken ingen skillnad i skogsstruktur mellan de delar där långskägget fanns och övriga delar. Ändå fanns det en skillnad, förborgad i de senaste tvåhundra årens skogsbrukshistoria, med lägre avverkningstryck mot den del där långskägget hade överlevt i större mängd.

Citerad litteratur
Josefsson, Torbjörn; Hellberg, Erik & Östlund, Lars. 2005. Influence of habitat history on the distribution of Usnea longissima in boreal Scandinavia: a methodological case study. The Lichenologist 37:555-567