Skogsnäringen skövlar den svenska naturskogen

SCA annonserar i år: ”Med naturen som förebild. Inom SCA vill vi värna om
naturen och skogen. Skogen skall brukas uthålligt. Mark, vatten och luft
får inte ta varaktig skada. Växt- och djurliv skall bevaras. Vi skall leva
av vad skogen ger, men inte till priset av skogens djur och växter.”

Vi ser att detta är bedrägeri.

Vart vi än kommer, denna gång till SCA:s skogar i Sollefteå och
Örnsköldsvik, ser vi att de skogar bolaget nu avverkar är gammelskogar med
höga naturvärden, som är de sista resterna av det vidsträckta ur- och
naturskogslandskap som bolagets föregångare en gång gick in i. Ur dessa
skogar har de värdefullaste timmerträden för länge sedan plockats ut, och
virke har ofta även tagits ut för kolning, men större ytor har aldrig
kalavverkats och skogen har hittills behållit viktiga delar av den
norrländska faunan och floran.

Dagens ökade virkeshunger och kalavverkning, följd av anläggning av ny
skog, förvandlar dessa skogar till unga plantager. Den gamla skogens
naturvärden går förlorade. Vi har, på satellitbilder och från bergskrön,
sett stora överavverkade landskap, där skogsbilvägar, nya kalhyggen,
plant- och ungskogar, bl.a. med det främmande trädslaget contorta, täcker
nästan hela arealen.

Vi har varit i skogar med utpräglad gammelskogskaraktär och mängder av
rödlistade arter, som trots det har anmälts för slutavverkning. Vi har
mött skördare i full fart med att avverka dessa skogar.

SCA beskriver inte verkligheten. SCA lever inte upp till sin påstådda
naturvänlighet. Det gäller även övriga delar av skogsnäringen, som vi har
granskat. Varje år besöker vi nya områden och andra markägare, och ser
samma sak.

Det svenska naturvårdsmålet i skogen kommer inte att nås på frivillig väg,
som regeringen och riksdagen tycks tro. Miljöministern och övriga närmast
ansvariga har lyssnat på SCA:s och Skogsindustriernas skönmålning, och
inte sett verkligheten i skogen.

Vi borde inte vara förvånade över SCA:s och andra skogsägares brist på
respekt för naturen. Den 13 september 2004 sade Kenneth Eriksson, SCA, om
länsstyrelsernas arbete med reservatbildning: ”Områden som vi har avverkat
i 500 år läggs nu för fäfot och självdör.” Denna brist på kunskap och
förståelse för natur och naturvård tycks prägla bolagets – och hela
skogsnäringens – verksamhet.

Landet förlorar i snabb takt de sista resterna av den gamla skog som borde
vara stommen i ett framtida naturvårdsarbete. Det långsiktiga målet är att
9 % av den produktiva norrländska skogen ska undantas från skogsbruk (SOU
1997/97). I dag är
1-2 % lagligen skyddat. Miljömålsrådet påpekar att det kortsiktiga målet
inte kommer att nås i tid. Det långsiktiga målet diskuteras inte ens.

Miljöministern tror på de representanter för skogsnäringen som påstår att
målet ska kunna nås på frivillig väg. SCA och andra aktörer inom
skogsnäringen lämnar dock mycket ovilligt ut information om vilka områden
de avsätter för naturvård. De har något att dölja. I de fall vi har
lyckats få ut information har det visat sig att en stor del av de områden
som näringen avsätter för naturvård har låga naturvärden samtidigt som
områden med höga naturvärden huggs. Fusket är utbrett. Industrins
virkesbehov och aktieägarnas krav på vinst styr valet av skogsområden som
undantas från avverkning, inte naturvärdena och de hotade arternas behov
av skog. Vi ser att frivilligheten inte fungerar.

Skövlingen fortsätter i ett rasande tempo. Större delen av den skog som
lagligen får slutavverkas är just den gammelskog som borde undantas från
skogsbruk. Industrin matas nu med virke från denna gammelskog, men den
håller på att ta slut. Industrin kommer att tvingas acceptera en minskande
tillförsel av virkesråvara, i första hand av sågbart grövre virke. Vi
anser det då vara bättre att sluta avverka gammelskogen medan det
fortfarande finns så mycket kvar av den att miljömålet i skogen åtminstone
nästan kan nås. Det är hög tid att planera för det långsiktiga målet och
att omedelbart garantera att ett framtida arbete för att nå det inte
saboteras.

Skövlingen av Amazonas fördöms med rätta av miljöorganisationer världen
över. Skövlingen av Norrlands skogar har drabbat en mycket större andel av
den ursprungliga ur- och naturskogen, vilket inte får samma uppmärksamhet.
Det är det sista av det sista som nu förstörs.

Näringen klarar inte av sitt sektorsansvar för naturvård i skogen. Den
enda framkomliga vägen är att staten kraftigt ökar sina insatser för
bevarande genom att intensifiera sitt reservatsbildningsarbete. För att
länsstyrelserna ska kunna genomföra detta nationellt viktiga långsiktiga
arbete fordras omedelbart avverkningsstopp i de gamla skogarna.

De skogslevande arter som nu i snabb takt försvinner kan inte anpassa sig
till radikalt ändrade livsvillkor. De grundar sin existens på miljontals
år av utveckling i samklang med urskogen. De som måste anpassa sig är
människan och industrin.
SCA och skogsnäringen påstår att de bedriver ett skogsbruk ”Med naturen
som förebild”, som skonar växt- och djurliv, men det är lögn. De
missbrukar skogen. Endast snabba och resoluta insatser från staten kan
rädda det svenska miljömålet i skogen.

Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker

Klas Ancker, Lidingö
Jan Axelsson, Norrköping
Toni Berglund, Karlskoga
Eva Brovik, Alafors
Leif Danielson, Alafors
Maria Danvind, Sollefteå
Anders Delin, Järbo
Lotta Delin, Järbo
Leif Eriksson, Säter
Lena Eriksson, Säter
Nicklas Gustavsson, Hofors
Ann Hedblom, Arbrå
Ingrid Hedblom, Arbrå
David Häggblad, Åsele
Karin Häggblad, Åsele
Lars-G. Högberg, Örnsköldsvik
Mirjam Ideström, Norrköping
Staffan Jansson, Säter
Karin Johansson, Sollefteå
Bengt Johansson, Sollefteå
Kent Johansson, Kumla
Sven Jonsson, Stigtomta
Ove Källström, Sollefteå
Åsa Linnman, Tystberga
Sofia Lundell, Härnösand
Hjördis Katarina Lundmark, Kyrkdal
Berthold Lundmark, Kyrkdal
Hans Marklund, Härnösand
Tord Nilsson, Norrköping
Dan Norlin, Örnsköldsvik
Patrik Nygren, Lövånger
Kerstin Persson, Dorotea
Per Anders Persson, Dorotea
Göran Rönning, Gimsbärke
Hans Sundström, Härnösand
Monica Svensson, Bollnäs
Staffan Ullström, Örebro
Rune Wallentin, Norrköping
Björn Wennberg, Hallsberg

Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70087,
anders.delin@naturskyddsforeningen.se
Redaktör för VÄX, Gävleborgs Botaniska Sällskaps tidskrift
Ledare för Skogsgruppen i Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län
Initiativtagare till Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker
Ledamot i nätverket Skydda Skogen