Skip to content Skip to footer
Skydda Skogen
GE EN GÅVA
Close

Biologisk mångfald

  • Bland de planetära gränser är biologisk mångfald med råge den som är främst överskriden (Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity, Rockström, J et. al Ecology and society, 2009).
  • FN:s mångfaldspanel IPBES slår fast att förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna. Under 2020 har konstaterats att dessa mönster även gäller i Sverige.

    Det råder en allt större samsyn om att förluster av biologisk mångfald äventyrar ekosystemens förmåga att tillhandahålla tjänster som människor är beroende av, såsom biomassaproduktion, nedbrytning och näringsomsättning. Den negativa inverkan som artförluster har på ett ekosystem blir tydlig när fokus ligger på ett flertal viktiga funktioner, i stället för på en eller fåtal funktioner. Förluster av biologisk mångfald tycks begränsa den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem, även om enskilda funktioner kan påverkas positivt.
    Studier visar att de högsta nivåerna av de flesta ekosystemtjänsterna finns i skogar äldre än 120 år. Studier visar även på sambandet mellan minskad biologisk mångfald och ökad spridning av zoonotiska sjukdomar i svenska förhållanden.

    Skogar med en beståndsålder över 160 år, finns i låg omfattning. Antal träd per hektar över 160 år har minskat de senaste åren. I 15 län är andelen skog över 160 år mellan 0 och 1 procent.

    Det finns över 500 000 hektar skyddsvärd produktiv skog i områden nära fjällen i Sverige, enligt en ny inventering som länsstyrelserna i Dalarnas län, Västerbottens län, Jämtlands län och Norrbottens län har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.
    Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021.
  • Avverkning har stor negativ påverkan på fler än 1 400 arter, och inkluderar man även viss negativ påverkan från avverkning omfattas drygt 1 800 arter. De berörda arterna är ofta beroende av skoglig kontinuitet. De har svårt att överleva hyggesfasen och klarar inte att återetablera sig då deras miljöer (exempelvis gamla träd eller vissa typer av grov, död ved) inte hinner skapas i modernt brukad skog.
    Värdväxter: Trädarter dominerar stort och gran är den art som hyser flest rödlistade arter tätt följd av ek, därefter följer tall och bok på delad tredjeplats. En orsak till detta skulle kunna vara att de rödlistade arterna är knutna till riktigt gamla och grova träd, och att dessa numera är relativt ovanliga.
    Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020
  • Avverkning av kontinuitetsskogar ger en stor negativ påverkan på många av skogslandskapets hotade arter.
    Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2021

Klimatet och skogen

För detaljerad information hänvisar vi till den separata hemsidan klimatetochskogen.nu, men ett axplock av viktiga fakta finns härnedan.

  • I marken i en orörd boreal skog lagras 50-70% av kolet i svamparna. Symbiosen bryts vid avverkning och kol släpps ut från marken under många år.
  • Även äldre skogar kan fortsätta lagra kol.
  • Ett intensivt skogsbruk minskar markkolet.
  • Det är uppskattat att ta 100 år innan en kalavverkning blir koldioxidneutral igen (Bond-Lamberty B., Gower S.T., Goulden M.L. & McMillan A. (2006). Simulation of boreal black spruce chronosequences: Comparison to field measurements and model evaluation. Journal of Geophysical Research—Biogeosciences  samt  Eriksson, E m. fl . 2007: Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, vol. 37, p. 671-681.)
  • År 2014 använde massa-, pappers- och trävaruindustrin 57% av energin inom mineral- och tillverkningsindustrin (81 av totalt 142,6 TWh). Samma år använde skogsbruket tillsammans med massa-, pappers- och trävaruindustrin 23% av all energi i Sverige (84 av totalt 368 TWh). Till detta kommer transporter inom skogsbruket och skogsindustrin, som inte kan urskiljas i statistiken. (Energiläget i siffror 2016, Energimyndigheten http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/)
  • Minst 80% av alla skogsprodukter i Sverige är kortlivade (Uträkning baserat på: SkS2014: Skogsstatistisk årbok 2014) eftersom de blir till massaprodukter eller bioenergi. Läs mer här.
  • Utsläpp på grund av kortlivade skogsprodukter är nästan dubbelt så stor som hela Sveriges ekonomi (men den syns inte i Naturvårdsverkets statistik).

Hållbart skogsbruk?

  • För närvarande är skogsbruket inte långsiktigt hållbart med avseende på biologisk mångfald. (Naturvårdsverket 2010. Konventionen om biologisk mångfald och svensk naturvård. Rapport 6389)
  • 37% av alla avverkningar hade negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper och alltså inte når upp till lagens krav i taxeringen, Skogsstyrelsens hänsynsredovisning (Pressmeddelande 11 april 2011).
  • 43% av kända forn- och kulturlämningar är negativt påverkade eller skadade vid avverkningar (Skogsstyrelsens hänsynsredovisning (Hänsynen till forn- och Kulturlämningar Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2015, Skogsstyrelsen.)
  • För avverkningssäsong 2007/2008-2009/2010 bedöms 63 % av den avverkade arealen klara uttolkningen av lagens krav (Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning – resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/1999-2009/2010)
  • Frihet under ansvar har enligt en undersökning som Kaliber gjort kommit att kallas Frihet utan ansvar (1 maj 2011, http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/60092?programid=1316 ).
  • Sverige näst sämst när det kommer till naturhänsyn enligt en internationell jämförelse över naturhänsyn, då cirka 3-5 % hänsyn sparas vid en avverkning i Sverige. I många andra länder lämnades enligt studien 20-45 procent av hyggesarealen som hänsyn. (Gustafsson, L., Baker, S. C., Bauhus, J., Beese, W. J., Brodie, A., Kouki, J., … & Neyland, M. (2012). Retention forestry to maintain multifunctional forests: a world perspective. BioScience, 62(7), 633-645.)

Avverkning av värdefull skog

  • Cirka 500 hektar nyckelbiotoper (skogar med höga biologiska värden) avverkas årligen, varav ungefär 1/3 är kända och registrerande, och övriga okända. (FU Levande skogar 2015) 
  • Ytan av årligen avverkade kända nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden har vid satellitbildanalys uppskattats till ca 2000 hektar/år (FU Levande skogar 2015)
  • 3/4 av rödlistade skogsarter minskar pga omvandlingen av kontinuitetsskogar till produktionsskogar (Larsson, A. (red) (2011). Tillståndet i skogen – rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar 9. ArtDatabanken SLU, Uppsala.)

Ekonomi i skogen

Skog och vatten

Skyddad skog i Sverige

  • 7 % av all skog är långsiktigt skyddad (SCB).
  • 4 % av all produktiv skog är långsiktigt skyddad (SCB).
  • 2 % av den produktiva skogen nedan fjällnära-gränsen är långsiktigt skyddad (SCB).
  • Under 2000-2013 har den årliga slutavverkningen av skog varit 10-20 gånger så stor som arealen produktiv skog som har skyddats som naturreservat och nationalpark under samma period (Statistiknyhet från SCB och Naturvårdsverket 2015-05-22 09:30 Nr 2015:361).
  • Skogsbrukets frivilliga avsättningar uppgick 2011 till 1.1 miljoner ha produktiv skog, dvs 4,8 % av den produktiva skogsmarken (Skogsstyrelsen Rapp. 2012:5).

Skog i Sverige

  • I Sverige finns 23 miljoner hektar skogsmark (Källa: http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/).
  • 61 procent av den produktiva skogsmarken är under 60 år (Riksskogstaxeringen).
  • Mellan 1960 och 2012 har 11,6 miljoner hektar slutavverkats, cirka hälften av den produktiva skogsmarksarealen (Riksskogstaxeringen).
  • Över 90 procent av den svenska skogen har påverkats av skogsbruk på ett eller annat sätt. (Larsson, A. (red) (2011). Tillståndet i skogen – rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv. ArtDatabanken Rapporterar 9. ArtDatabanken SLU, Uppsala.)
  • Med dagens utveckling kommer all äldre skog utanför skyddade områden att avverkas inom 20 år (SCB & Naturvårdsverket (2015). Skyddad natur den 31 december 2014. Statistiska meddelanden MI 41 SM 1501; http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/MI0603_SM_MI41SM1501.pdf)
  • Åldersfördelningen (se figur) är mot yngre bestånd.
åldersfördelning i svensk skog

Lagar och regler och politiska åtaganden

  • 2010 skulle förlusten av biologisk mångfald ha hejdats i enlighet med FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD) som Sverige har undertecknat och bundit sig till.
  • Genom att skriva under konventionen om biologisk mångfald har Sverige förbundit sig att bevara biologisk mångfald inom landets gränser.
  • Enligt FN-mötet 2010 (Nagoyaavtalet, mål 11) ska år 2020 minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden, samt minst 10 procent av kust- och havsområden – särskilt områden av stor betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster – vara bevarade genom effektivt och rättvist förvaltade, ekologiskt representativa och väl förbundna system av reservat och andra effektiva områdesbaserade naturskyddsåtgärder, som också är väl integrerade i omgivande landskap.
  • Enligt EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG) ska den biologiska mångfalden säkras genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer samt den vilda floran och faunan inom EU:s medlemsländer.
  • Portalparagrafen i Skogsvårdslagen jämställer miljömålet med produktionsmålet. Skogsvårdslagen 1 §: ”Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.”