REPLIK I DN DEBATT 11 juni 2021:
Elin Götmark och David van der Spoel, föreningen Skydda Skogen: Det gäller fågelarter som exempelvis tjäder, tretåig hackspett, lappmes, talltita, duvhök, berguv, trädlärka och spillkråka.
Nu har ännu en punkt i Januariavtalet bockats av, och artskyddsförordningen granskats. Utredaren Lars Tysklind skriver på DN Debatt om att ansvar för artskyddet bör bli en naturlig del av skogsbruket.
Artskyddet innebär att vissa djur- och växtarter inte får störas, dödas, eller deras livsmiljöer förstöras. Skogs- och jordbruk, men även exploatering för vindkraft, och byggnationer är områden där artskyddet har kommit i kläm. Myndigheter har helt enkelt negligerat att tillämpa lagen, tills nyligen. Tysklind presenterar sin utredning som en bra kompromiss där alla är vinnare, men så är inte fallet.
Utredningen föreslår att dagens svenska artskydd för fåglar skall försvagas. Förslaget innebär att hotet mot särskilt känsliga och minskande fågelarter kommer att öka när deras miljöer inte längre har samma skydd som de har i dag. Det gäller fågelarter som exempelvis tjäder, tretåig hackspett, lappmes, talltita, duvhök, berguv, trädlärka och spillkråka. Den föreslagna försämringen av dessa och många andra fåglars skydd går tvärs emot EU:s lagkrav och inriktning om att den biologiska mångfalden måste skyddas och bevaras. Försämringen av skyddet kommer att leda till att arterna fortsätter att minska, i stället för att, som Sverige är skyldigt att göra, se till att de uppnår en gynnsam bevarandestatus.
Läs hela repliken i DN här.