Skogsingenjören Martin Jentzen föreläser om naturnära skogsbruk på seminariet om kalhyggesfritt skogsbruk i Luleå. Foto: Lars Andersson.
Den 14 november anordnade Naturskyddsföreningen ett seminarium om kalhyggesfritt skogsbruk i Luleå i samarbete med mellan Studiefrämjandet, Plockhugget och Hushållningssällskapet samt med stöd av Skydda Skogen. Under seminariet diskuterades kunskapsläget och möjligheterna med hyggesfritt skogsbruk. Hur kan man kontinuerligt skörda timmer utan att gå miste om skogen som naturmiljö?
Under seminariet föreläste docenten Ola Engelmark, miljöjournalisten Roger Olsson, skogsförvaltaren Clas Murmester och skogsingenjören Martin Jentzen om möjligheterna med kalhyggesfritt skogsbruk för bland annat ekonomin, klimatet, skogens biologiska och sociala värden. Exempel gavs också från Falu kommun och Göteborgs kommun som enbart bedriver kalhyggesfritt skogsbruk.
Nedan följer en kort sammanfattning av de olika föredragen.
Ola Engelmark, docent i skogsekologi, skogsföretagare och författare, berättade att det går att öka skogens förädlingsvärde genom nya affärsidéer, hur biologisk mångfald och skogsbruk utan stora hyggen är förutsättningar för god skogsföretagarekonomi. Han menade att skogsägare är totalt förda bakom ljuset med hänvisning till minskande virkesintäkter och stigande fastighetspriser. Ola gav några tydliga exempel på skogsägare som tjänar mycket mer på skog som står kvar.
Roger Olsson, miljöjournalist och författare, redogjorde om forskning kring skog, skogsbruk och klimat. De nordliga skogarna, som bildar planetens största ekosystem, lagrar den största delen av kolet i marken till skillnad från tropiska skogar som lagrar det mesta av kolet i träden. Kolet i marken avges till atmosfären vid kalhuggning och markberedning. Det kan dröja upp till 30 år tills de växande träden har ersatt kolutsläppet efter slutavverkningen, och då är inte inräknat kolet i alla träd som fraktats bort. Endast ca 25 procent av den avverkade skogen går idag till byggvirke, som bildar en relativt långsiktig kolsänka. Roger poängterade också att det inte är bra för klimatet att avverka primära obrukade skogar. Kolbalansen är vanligen positiv för skogar upp till 800 års ålder.
Länk till Roger Olssons bildspel finns här.
Clas Murmester, skogsförvaltare i Falu kommun, berättade om hur Falu kommun bedriver hyggesfritt skogsbruk. Falu kommun äger 1800 hektar produktiv skogsmark. Clas uppgift är att förstärka sociala värden såsom friluftsliv och vandring samt se till att kalhyggesfritt skogsbruk blir ett skäl till att folk ska vilja flytta till Falun. God tillgänglighet, stor variationsrikedom, beständighet och vitalitet finns med bland Falu kommuns mål gällande den kalhyggesfria skogsbruksplanen.
Länk till Clas Murmesters bildspel finns här.
Martin Jentzen, skogsingenjör, konsult och verksam inom företaget Plockhugget, föreläste om innebörden av ett naturnära skogsbruk. Vid planering av åtgärder krävs först skogsbiotopinventering och sedan skogsbruksplan. Ett naturnära skogsbruk innefattar blädning vilket bygger på ett ”konstant” skogstillstånd och naturlig föryngring. Istället för att odla träd, brukas skogen så naturligt som möjligt. Genom att låta den brukade skogen likna opåverkad skog gynnas en naturlig artsammansättning och naturliga strukturer. Därigenom bibehålls också naturliga processer.
Länk till Martin Jentzens bildspel finns här.
Hur ställer man om till kalhyggesfritt skogsbruk?
Exempel från Göteborgs kommun: Utifrån en dialog mellan medborgare, politiker och yrkesverksamma togs en policy om hyggesfritt skogsbruk fram.
Företaget Plockhugget har bildats för att handla med virke från hyggesfria skogar. Tanken är att jobba med både ursprungsmärkning och spårbarhet.
Läs hela Naturskyddsföreningens rapport/resumé från seminariedagen om hyggesfritt skogsbruk i Luleå här.