Frihet utan ansvar

Hygget vid vägen mellan Arnemark och Sjulsmark. Foto: Björn Mildh

 

Denna  ca 10 hektar stora slutavverkning ligger 3 mil norr om Piteå, några kilometer öster om byn Arnemark i Norrbotten. Hygget kan beskådas på bägge sidor av landsvägen mellan Arnemark och Sjulsmark.

SCA som är markägare har slutavverkat skogen enligt Den svenska modellen, det vill säga valt kalhyggesbruk. Efter avverkningen gjordes stubbrytning på hygget senhösten 2011 trots att skogen växte på fuktig mark och hösten varit mycket regning med stora mängder vatten i markerna. Redan vid stubbrytningen förorsakades därför svåra markskador. Våren 2012 efter snösmältningen när tjälen höll på att gå ur marken, alltså under sämsta tänkbara tidpunkt, lät SCA tunga skogsmaskiner samla stubbarna på hygget och köra fram dem till landsvägen. Uppsamlingen pågick under 14 dagar trots att man såg att markskadorna hela tiden förvärrades och blev groteska. Se bildserien av hygget tagen 7.6.2012:

https://picasaweb.google.com/destroyedforests/ValdtagenSkog

Ingreppen på hygget hade när som helst kunnat avbrytas om SCA brytt sig. Men så skedde inte. Varför?

Varför utförde SCA stubbrytning vid en uppenbart olämplig tidpunkt på vattensjuk mark?

Varför påbörjades uppsamlandet av stubbarna på den mest olämpliga tidpunkten?

Varför avbröt SCA inte åtgärden när man såg konsekvenserna av skogsmaskinernas framfart dag för dag under 14 dagars tid?

Antagligen för att SCA inte behövde bry sig. Övergrepp på skogen kan ju göras ostraffat enligt skogsvårdslagen. Lagen ger frihet utan ansvar.

Skogsvårdslagen måste skrivas om.

Svenskt skogsbruk måste bli skonsammare.

Björn Mildh

Hans Sundström