En obrukad naturskog består av en stor mångfald arter och strukturer. Här växer flerhundraåriga träd sida vid sida med unga, här finns en stor mängd både stående och liggande död ved, och en myriad av livsformer.
Skog är inte bara träd. Skog är ett helt ekosystem, ett myller av liv. En miljö som utgörs av svampar, växter och djur. Naturliga skogar formas av ekologiska processer som stormar, bränder, bete och översvämningar. En miljö där träden har en central roll som värdväxter för tusentals andra skogslevande arter.
I ett naturligt skogsekosystem går träd genom hela livscykeln: de gror, växer, blir gamla, dör och faller. De döda stammarna bryts långsamt ner och skapar ett hem för många organismer. Därifrån kommer uttrycket: “död ved lever”. Vikten av död ved som livsmiljö i skogen kan inte nog understrykas. I de svenska skogarna finns över 6000 arter knutna till död ved, allt från svampar, mossor och lavar till olika djur. Naturlig skog innehåller ofta väldigt mycket mer död ved av flera kvaliteter, av olika trädslag och nedbrytningsstadier, än vad unga skötta produktionsskogar och plantager gör. Det är enbart i den krympande arealen naturskog som det oftast finns tillräckliga mängder död ved idag.
Skogar är och ger liv. Våra kvarvarande svenska naturskogar är mycket artrika ekosystem som utgör livsmiljöer för en myriad av arter. I Sverige finns många tusen skogslevande djur, växter och svampar. En skog består av alla dessa arter och samspelet mellan dem. Under marken är växterna ihoplänkade av stora svampnätverk. Trots den oerhörda artrikedomen i skogen finns bara några dussin trädarter i Sverige, men de utgör ändå ryggraden i skogsekosystemen: olika trädarter skapar många ekologiska nischer under sina olika livsstadier.
Skogar räddar liv. Naturliga skogar lagrar stora mängder kol och är vår viktigaste vän i ett klimat som förändras. Skogen renar även luften vi andas, är en del i vattnets kretslopp och utgör grunden för en lång rad andra ekologiska funktioner som vi alla är beroende av! I en tid där världens arter försvinner 100 till 1000 gånger snabbare än vad som är naturligt, och de vilda skogarnas areal krymper och de arter som är knutna till dem trängs undan på grund av människans påverkan, är det vår plikt att värna om världens sista naturskogar. Kan man verkligen betrakta en granplantering som en skog?
Hur mycket skog finns det kvar i Sverige?
Denna fråga kan besvaras på olika sätt beroende på vilken definition man väljer att använda. Använder man FAO:s definition är ungefär 70% av Sverige täckt med skog. Men med denna definition inkluderas kalhyggen, liksom planteringar som bara innehåller ett trädslag. Sådana monokulturer hyser väldigt få arter eftersom de är likformiga och saknar de strukturer och element som finns i naturskogar så som grova gamla träd, död ved, äldre lövträd och olika vegetationsskikt. Det säger sig självt att denna definition passar dem som vill hävda att det finns mycket skog i Sverige och att mängden skog till och med ökar över tid. Använder vi däremot den ekologiska definitionen så har mängden skog minskat under lång tid. Detta syns i synnerhet om man kollar på mängden skog med lång kontinuitet.
Är det sant att vi har mer skog nu än någonsin?
Många tänker nog att en skog är en samling träd. Men, kan vi verkligen säga att en monokultur av eukalyptus, oljepalmer, tall, contorta eller gran planterad i rader är en skog? Eller är en skog något mer än bara råvara man kan mäta i kubikmeter? Träd går att plantera, men inte en naturskog. Skogsindustrierna hävdar ofta att vi har mer skog än någonsin. Detta är fel i sak hur man än mäter. Men, även om man som de mäter i stående volym av levande träd, så är deras påstående ändå fel. Om man dessutom exkluderar plantager och hårt skötta industribestånd av träd, så är det i verkligheten så att vi har mindre riktig skog nu än på årtusenden.
Industrilobbyister hävdar ofta att vi har mer skog än någonsin. Med “skog” menar de egentligen volymen av träd. Skogsindustrins tideräkning verkar börja på 1920-talet. Då, efter många decennier av hårdfört skogsbruk började skogsstatistiken insamlas, när den stående volymen skog i landet var lägre än innan på grund av alla avverkningar av stora grova träd som gick till att bygga upp sågverksindustrin. Därför brukar industrin hävda att vi aldrig haft så mycket skog som nu, underförstått att det inte är något problem att avverka mer, och att det är skogsnäringens förtjänst att vi har så mycket “skog”.
Men, detta är missvisande hur man än mäter. Även om man som skogsnäringen mäter mängden skog i form av stående volym träd, så är påståendet missvisande. Trots den ökade virkesvolymen sedan 1920-talet har vi kanske fortfarande idag mindre virke i Norrland än på 1850-talet, och det trots att det historiskt brann mycket mer, trots extensivt skogsbete i de historiska skogarna, och trots att en hel del forna jordbruksarealer idag har planterats igen med virkesåkrar. Idag är trädbestånden, eller de så kallade skogarna, och deras struktur, helt annorlunda. Nu finns en betydande del av volymen i unga enformiga industriella bestånd av träd som står tätt. Då, på 1850-talet, fanns en stor del av volymen i boreala Sverige, i gamla grova träd, som stod i glesare variationsrika naturskogar. På 1990-talet konstaterade framstående skogshistoriker att ”under historisk tid har Sveriges boreala skogar aldrig haft så lite gammal skog, så lite grova träd och så lite död ved”. Förlusten av naturskogar och förtätningen av skogsmiljöer med täta produktionsbestånd är de huvudsakliga anledningarna till att många arter minskat och blivit rödlistade i Sverige. Om man exkluderar plantager och hårt skötta industribestånd av träd från begreppet “skog”, så är det i verkligheten så att vi har mycket, mycket mindre riktig skog nu än förr. Vi bör återställa dagens planteringar till skogar.
