
EU-kommissionen presenterar sin nya skogsstrategi den 20 juli. Skogsindustrin i EU lobbar hårt för att den ska fokusera på kortsiktiga ekonomiska intressen. 70 organisationer uppmanar nu EU-kommissionen att försäkra att strategin övergår till naturskydd. Även att de tar itu med klimatkrisen på riktigt.
I det öppna brevet till EU-kommissionen skriver de 70 organisationerna att ökade avverkningar innebär att Europas skogar absorberar mindre koldioxid än vad de gjorde för 20 år sedan. Man ersätter Europas skogar med planteringar av endast ett trädslag. Om nuvarande skogsbruksmetoder får fortgå kommer EU:s skogliga kolsänka att halveras till år 2050.
Storskaligt skogsbruk negativt för lokalsamhällen
Organisationerna framhåller att den storskaliga skogsindustrin påverkar både småföretag och lokalsamhällen negativt, försämrar förutsättningarna för mångbruk, en hållbar landsbygdsutveckling och hotar samernas kultur och försörjning.
Organisationerna skriver i det öppna brevet:
”Skogsstrategin kan begränsa förstörelse och till och med vända på den. Men tyvärr ser skogsindustrins lobbyism till att detta inte händer. Industrins hårda lobbyverksamhet har gått så långt att de argumenterar för att skogsskyddande åtgärder kan främja anti-EU-retorik och nationalism. I verkligheten visar nygjorda undersökningar att europeiska medborgare vill se ett slut på kalavverkning. De vill även se ett slut på förstörelse av skog på grund av misskötsel och det förändrade klimatet. Bristen på insyn i hur beslut om skogsbruk fattas har också lett till kontroverser och protester i många medlemsstater. Om och om igen har EU tagit på sig “ledartröjan” i klimatfrågan. Trots detta förstör det industriella skogsbruket den biologiska mångfalden och minskar chanserna att nå EU:s och globala klimatmål. EU-kommissionen måste därför utforma en skogspolitik som tar hänsyn till naturen, klimatet och samhällen.”
”Ge inga incitament till ökad avverkning”
Enligt de 70 organisationerna i det öppna brevet bör skogsstrategin hjälpa till att uppnå EU:s internationella åtaganden genom att:
· Inkludera nya initiativ för att stoppa skadliga skogsindustrimetoder och ta itu med drivkrafterna för avverkning: Strategin kan inte ge incitament till ökad avverkning i bioekonomins namn- och samtidigt nå miljömål för klimat och biologisk mångfald. Fokus på att särskilja avverkade skogsprodukter kommer inte att lösa marknadsmisslyckanden som låter “gröna” subventioner uppmuntra till skadlig bioenergi.
· Sätt bindande mål för att restaurera biologisk mångfald i brukade skogar genom positiva incitament till skogsägare att nå tydliga ekologiska riktmärken: Många certifieringssystem fokuserar inte på att ta itu med problemen med ohållbara skogsbruksmetoder. De är inte tillräckligt starka för att väga upp svaga rådande lagar och dålig politisk styrning. Därför behöver certifieringssystemen bindande mål. Strategin bör främja ett naturnära skogsbruk och inte begränsa målen för biologisk mångfald till skyddade områden.
· Ge mandat till EU-omfattande skogsbruksplaner med gemensamma indikatorer och rapporteringsstandarder: Om Informationen om EU: s skogar blir jämförbar så går det bättre att övervaka och nå målen för restaurering av skog. EU får för närvarande en ögonblicksbild av förstörelsen i skyddade områden. Men det räcker inte- strategin bör kräva att medlemsstaterna skickar in mer omfattande uppgifter.
· Använd satellitdata för att producera årliga instrumentpaneler för EU:s skogsbruk: Expertarbetsgrupper, inklusive EU:s medlemsrepresentanter, bör utveckla kriterier för mindre intensivt skogsbruk och kartläggning inklusive skydd av gamla skogar.
Utrymme för öppen dialog krävs i skogsstrategin
· Skapa en EU-expertgrupp med bred intressentrepresentation för att diskutera EU:s skogsstrategi: Expertgruppen bör inkludera företrädare för medlemsstaterna från relevanta ministerier, civilsamhället, urbefolkningar (europeiska och nationella), akademiker och skogsaktörer. Det bör finnas ett öppet utrymme där det civila samhället kan ge uttryck för sin oro. Att de även diskuterar EU:s skogspolitik som en del av medlemsstaternas öppna dialoger.
· Revidera Direktivet om Förnybar Energi (RED) och förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use, Land Use Change and Forestry, LULUCF): Strategin behöver också noggrant uppmärksamma andra EU policys som i sin nuvarande form har negativa effekter på klimat och biologisk mångfald. EU bör också överväga ny lagstiftning för att fastställa bindande restaureringsmål i EU.
Exempel från Sverige i det öppna brevet visar den kritiska situationen för den biologiska mångfalden på grund av skogsbruket.
Läs hela det öppna brevet här.
LÄS ÄVEN:
Ledande forskare och miljögrupper: EU:s nya förslag ökar klimatutsläppen