Publicerad i Svenska Dagbladet 14:e juni 2015

Alla är överens om att det är dåligt för klimatet att hugga ner den tropiska regnskogen. Men skogsindustrin påstår att hemma i Sverige är det tvärtom bra för klimatet att hugga ner skogen och bruka den. Deras argument syns exempelvis på webbsidan skogenochklimatet.se. Vi kommer här bemöta deras argument ett i taget för att visa att det nuvarande svenska skogsbrukets klimatnytta är tvivelaktig.

1) Uppväxande skog lagrar in kol. Det är sant. Men backa lite grann: innan ungskogen fanns det ett kalhygge, och innan hygget en fullvuxen skog. Den fullvuxna skogen innehöll mer kol än ungskogen, eftersom träden var grova, och detta kol släpps till stor del ut när träden omvandlas till pappersmassa, bränsle, och träprodukter. En skog som får stå kvar fortsätter också att lagra kol i marken på lång sikt, bland annat genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. När skogen kalavverkas frigörs inte bara kolet i träden, utan marken störs och växthusgaser läcker ut från hygget under åtminstone tio år. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp av koldioxid kommer från kalhyggen.

Så småningom växer skogen upp igen och lagrar in kol i träd och mark, men om en gammal skog kalavverkas tar det lång tid innan den lagrar mycket kol igen. Vi har inte den tiden! Enligt IPCC måste vi minska utsläppen av växthusgaser omedelbart för att undvika ett ännu varmare klimat. På lång sikt lagras det kol i skogen och marken igen, men på kort sikt (säg 10-20 år) spelar det ingen roll om koldioxiden kommer från fossila bränslen, eller biobränsle från skog – växthusgaserna i atmosfären ökar i vilket fall, och det korta tidsperspektivet är viktigt om vi ska kunna mildra växthuseffekten. De kortsiktiga utsläppen kan till och med bli större för biobränslen från skogsbruk, eftersom det blir utsläpp från kalhygget också, förutom själva bränslet. Kolets kretslopp är komplicerat och vi vet inte allt. Vi borde vara försiktiga med att släppa ut koldioxid, eftersom det är osäkert hur mycket som tas upp och när.

2) Långlivade träprodukter (som hus) lagrar kol och ersätter mer energiintensiva material. Även om det är bättre att bygga hus i trä än i betong, så varar de flesta träprodukter inte lika länge som ett hus. Det är inte heller självklart bättre att ersätta mer energiintensiva material med trä: vi måste först tänka efter om vi borde tillverka produkten över huvud taget. I vilket fall blir stora delar av den nedhuggna skogen kortlivade pappersprodukter, som förpackningar, reklam och utskrifter/kopior, varav många slängs redan samma dag. Kolet från dessa hamnar snabbt i atmosfären.

3) Det är bra att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Ja, vi behöver sluta använda fossila bränslen. Men det är inte självklart bra att utan vidare ersätta fossila bränslen med biobränslen. Det beror på vad vi använder energin till: att hugga ner skogen för att till exempel kunna fortsätta med massbilismen håller inte i längden. Fossila bränslen kommer från växter som lagrats under årmiljoner och som vi bränner upp i rasande fart; vi kan självklart inte få ut lika mycket energi genom att skörda den skog som växer under vår livstid. Biobränslen kan bara ge ett begränsat bidrag till att klara övergången från fossila bränslen globalt, och eftersom de också för ut koldioxid i atmosfären är de något vi borde spara på, inte något som faktiskt gynnar klimatet. Vi behöver minska vår energianvändning och hitta andra energikällor.

Skogsindustrin använder själv mycket energi: drygt en femtedel av Sveriges energianvändning går till trä- och speciellt pappersindustrin. Energin går åt till pappersbruk, transporter, avverkningsmaskiner, anläggning av skogsbilvägar, och så vidare. Industrin är delvis självförsörjande på energi via biobränslen, men den energin hade också kunnat användas till annat eller sparas in, genom att till exempel tillverka mindre mängder massaprodukter.

Skogsindustrin har länge påstått att deras verksamhet är bra för klimatet – för närmare tio år sedan lanserade de webbsidan skogenochklimatet.se där läsaren kunde såga ner ett träd som föll till tonerna av en halleluja-kör. Men de framhåller bara skogsbrukets klimatfördelar och nämner inte nackdelarna.

Skogsindustrin använder ofta skogsbrukets påstådda klimatfördelar som skäl för att legitimera ökade avverkningar och för att åsidosätta det moderna skogsbrukets hot mot biologisk mångfald. Som vi sett i första delen av artikeln har skogsbrukets klimatargument stora brister. Men dessutom är det fel att ställa klimatförändringar mot förlust av biologisk mångfald: båda är i sig stora hot mot människan och de ekosystem vi är beroende av. Dessa båda hot hänger också samman – de artfattiga monokulturer som skogsbruket främjar är mer sårbara för framtida klimatförändringar, och klimatförändringar är i sig ett hot mot den biologiska mångfalden.

Skogsbruk kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men i så fall behöver vi skydda alla de kvarvarande skogar som har höga naturvärden, dels som kolsänkor och dels för att det är nödvändigt för att rädda den biologiska mångfalden. Vi behöver också gå över till ett skonsamt skogsbruk som efterliknar naturliga ekosystem och som ger plats åt alla som har hemvist eller intressen i skogen, utan kalhyggen som läcker växthusgaser. Slutligen behöver vi minska vår energianvändning och vår konsumtion, inte bara av kortlivade skogsprodukter, utan överhuvudtaget.

Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen