I helgen hade Skydda Skogens nya lokalgrupp i Eskilstuna kommun sin första träff och var ute och inventerade skog som Strängnäs Stift avverkningsanmält vid Tandersten. Skogsgruppen hittade över ett tiotal nya knärotslokaler i avverkningsanmälan vilket kommer att försvåra avverkningen.
Avverkningsanmälan är på 6,8 hektar och skogen kan en beskriva som fuktig granskog med inblandning av både tall och löv. Det är flera områden med småvatten i skogen och Häradsskog har snitslat för avverkning ända fram till vattnet. Marken är täckt av grova stenar och block och en undrar hur en skogsmaskin ska kunna ta sig fram. De träd som Strängnäs Stift ska ta ned kan inte vara värda så mycket men man planerar ändå att avverka. Det är flera stående barkborredödade granar, några tallar och smala lövträd. Flera smågranar som Häradskog redan förröjt är senvuxna med väldigt täta årsringar, vilket innebär att de har växt långsamt.
Underröjning redan påbörjad men avbröts
Skogsbolaget Häradskog har redan påbörjat underröjning men avbrutit den efter att Michael Lander från Skogsgruppen berättade för dem om all knärot som växer här. Skogen har markägaren inte inventerat innan. Skogsgruppen har under sin inventering, förutom att har rapporterat in alla knärot som växer i avverkningsanmälan, påträffat arter som ostticka (VU), talltita (NT), spillkråka (NT) och gropticka (NT).
Knärot i hela avverkningsanmälan
Michael Lander från Skogsgruppen säger:
-Jag ska kontakta Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen om den rikliga förekomsten av knärot. Jag ska även ha ett möte i skogen med Häradsskog i veckan. Det blir svårt att avverka överallt nu eftersom vi har hittat knärot på så många platser i avverkningsanmälan.
Tre källor påverkas av skogsavverkningen
Från den fuktiga delen av skogen rinner vatten ned genom skogen och nära avverkningsanmälan i ett lägre skogsparti finns tre källor. Den ena av dessa är en trefaldighetskälla och en annan är klädd med stenar inuti. Vattnet smakar gott men källorna kommer säkerligen att påverkas av avverkningen. Detta eftersom vattengölarna i skogen längre upp riskerar att torka upp när Strängnäs Stift har huggit ned träden . I omgivningarna är det gott om fornlämningar och precis vid avverkningsanmälan går en gammal hålväg och bland träden syns resterna av en tjärdal, några hundra meter bort ligger en stor gammal fornborg.
Knärot behöver extra hänsyn
Orkidén knärot är rödlistad som sårbar (VU) och upptagen i Artskyddsförordningen. Den tål inte avverkning. Även ganska små förändringar i form av förändrade ljus- och fuktighetsförhållanden, till exempel till följd av gallring, kan leda till att knäroten försvinner. Den konkurreras då bort av mera ljuskrävande och snabbväxande arter. Knärot kräver stor hänsyn vid avverkningar och det råder vetenskaplig konsensus att varje planta behöver en opåverkad skyddszon med en radie på 50 meter (0,78 hektar) runt sig. Något som Häradsskog har lovat att den ska få vid avverkningen. Men det bästa vore att lämna hela skogen ifred.
I Artfakta framgår det att ”Lokaler med knärot bör man undanta från modernt skogsbruk, något som skulle gynna andra ”gammelskogsarter” inklusive skyddsvärda lavar, mossor och svampar. För rika förekomster av arten är reservatsbildning eller biotopskydd lämpliga åtgärder för att skydda den.”
Ostticka (VU), gropticka (NT), talltita (NT) och spillkråka (NT) tål inte avverkning
NT= Nära hotad, VU= sårbar
Ostticka Skeletocutis odora (VU): Enligt SLU:s Artfakta så bör lokaler där svampen finns i bl a södra Svealand helt undantas från skogsbruk. Artfakta skriver även att alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna inverkar negativt på artens fortlevnad.
Gropticka Postia guttulata (NT): Enligt SLU:s Artfakta så bör skogsbestånd där gropticka finns lämnas till fri utveckling. ”För att bibehålla arten i landet på sikt krävs att fler områden med gammal barrskog skyddas i Götaland och Svealand”.
Talltita Poecile montanus (NT): Det finns flera studier som visar att talltitan är känslig för gallring och inte överlever när dess livsmiljö kalavverkas.Reviren är stora, 10–20 hektar och fågeln trivs därför inte när skogsmaskiner fragmenterar skogen. Talltiteparet stannar i sitt revir året om. Talltitan är även fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4.
Spillkråka Dryocopus martius (NT): är en hackspett som är rödlistad som nära hotad och fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4. Skogsbruket är det största hotet, med korta omloppstider och täta, homogena ungskogar, enligt SLUs Artfakta. Det finns heller inte tillräckligt med lämpliga boträd för spillkråkan, t ex gamla grova tallar. Döende träd- som gamla döende aspar, är viktiga födosöksplatser för spillkråkan.
Läs om fler skogar med knärot som har hotats:
Knärotsskog gallrad och sönderkörd av markägare
Oskarhamnsbygdens Fågelklubb får rätt om knärot
Nu avverkas skog med rödlistad knärot- Skogsstyrelsen invänder inte