Skogsvårdsorganisationen (SVO) ansvarar för en del av naturvårdsarbetet i skogen. Dels ska man se till att lagens föreskrifter om naturhänsyn på hyggena efterlevs. Dels ska man finna och skydda "Skogens pärlor", nyckelbiotoperna. En färsk undersökning visar att SVO inte klarar att skydda nyckelbiotoperna, trots att deras andel av skogen bara är någon enstaka procent. Orsaken är att myndigheten bara får en bråkdel av de pengar den skulle behöva för detta ändamål.

Under åren 1993-1997 inventerades Sveriges privatägda skogar av Skogsvårdsorganisationen (SVO) för att finna de kärnområden med särskilt höga naturvärden som skulle bilda basen för ett nätverk av skyddade småbiotoper. Cirka en procent av skogsmarken klassades som Nyckelbiotop (NB) och ungefär lika mycket som skog med "Höga naturvärden" (NV). Skogsvårdsorganisationen har sedan arbetat med att ge dessa skogsområden skydd, antingen med biotopskyddspengar eller genom naturvårdsavtal.

Det finns ingen rikstäckande undersökning av hur det har gått med de områden, som påträffades och avgränsades av SVO. Jag har gjort ett stickprov i Lingbo i södra Hälsingland, på 5333 hektar, vilket är 0,5 promille av Sveriges privatägda skog. Jag har undersökt vad som har hänt under perioden 1993-2003 med de NB och NV som SVO har avgränsat på denna skogsareal, sammanlagt 50 skogsområden.

Den sammanlagda arealen av NB var 116 ha och av NV 114 ha, tillsammans 230 ha. Därav har 40 ha skadats genom avverkning eller gallring. Det måste bedömas som mycket oroväckande att 17 % av den klassade arealen har skadats under de få år som har gått sedan NB-inventeringen genomfördes.

Framtiden för kvarvarande NB och NV är särskilt oviss nu, när opinionen bland skogsägarna är starkt negativ till att undanta ytterligare skog från avverkning, och när regeringen har krympt anslagen för biotopskydd och naturvårdsavtal från förväntade 250 miljoner kronor till 150 miljoner.

SVO i Dalarna-Gävleborg säger att orsaken till att 17 % av NB och NV har förlorats, är att man har ont om pengar för ersättning till markägarna. Om markägaren inte kan kompenseras för fastighetens minskade skogsbruksvärde har myndigheten inte möjlighet att hindra avverkning. Alltså tvingas SVO ibland att passivt se på när nyckelbiotoper avverkas. Man skulle behöva minst tre gånger så mycket pengar som man får nu för att klara uppgiften.

Naturreservaten nedom fjällnära skog omfattar fortfarande inte mer än ca en procent av skogsarealen. Forskarna säger att mellan 16 och 9 % av den produktiva skogen behöver undantas från brukning om hotade arter ska ges en säker framtid. Man tänkte sig att nyckelbiotoperna skulle ge ett litet – men fortfarande otillräckligt – tillskott till arealen skyddad skog. När inte ens detta minimum av bevarande går att genomföra är framtiden för den biologiska mångfalden i skogen dyster.

Det är sannolikt att de uppsatta miljömålen i skogen inte kommer att kunna uppnås. Detta konstateras nu också av Miljömålsrådet, som har granskat utvecklingen och prognosen för riksdagens femton miljömål.

Regering och riksdag måste ta detta hot på allvar. Oersättliga värden står på spel. En tvåhundraårig skog som avverkas kan inte ersättas på kortare tid än tvåhundra år. Det får inte uppfattas som ointressant eller omöjligt att planera i ett flerhundraårigt perspektiv, i synnerhet inte när planeringen bara handlar om att avstå från att avverka.

Anders Delin, Kulgatan 40, 81171 Järbo, 0290-70087, anders.delin@snf.se

Publicerad
ST 16 mars
Arbetarbladet 24 mars, Debatt, under rubriken: "Ta hoten mot naturvården på allvar"
Skogsland 2 april, Debatt, min rubrik.
Hej Anders!
Barometern – Oskarshamns-Tidningen hade din debattartikel "Nyckelbiotoper
hotas – Skogsvårdsorganisationen klarar inte naturvården" inne den 18
augusti