På flera ställen där Stiftelsen Tyrestaskogen har utfört skötselåtgärder i Tyresta naturreservat har de underröjt skog, gallrat bort gamla tallar och granar och tagit bort grov död ved (lågor) utan att inventera skogarna innan. Nu har ändringar gjorts i skötselplanen som innebär att Stiftelsen kan gå in var som helst i reservatet och ”frihugga” tallar i yngre skog. En skötselåtgärd som medlemmar i Skydda Skogen och i Rädda Tyrestagruppen ifrågasätter. De får även gallra hårt ca 30 meter in utmed vägar och på öppna marker.
Stiftelsen Tyrestaskogen motiverar frihuggning av tall bl a med att det gynnar arter som lever på tall, enligt en artikel. Ett exempel på en sådan art är den rödlistade skalbaggen reliktbock som behöver solbelysta tallar. Men det finns redan många solbelysta tallar uppe på hällmarkerna där sådana arter trivs. När Stiftelsen utför frihuggning av tall tar de ned andra gamla tallar och granar, träd som är värdefulla för den biologiska mångfalden.
”Granen tar över”
Stiftelsens skötselchef säger i samma artikel att de gallrar fram tall eftersom granen annars tar över. Men i naturskogar som är blandskogar och granskogar är det naturligt att granen får finnas tillsammans med andra träd, och det är i dessa skogar Stiftelsen utför sina åtgärder. Inte mycket hänsyn har Stiftelsen tagit till skogslevande arter som rödlistade vedsvampar, fridlysta mossor eller fåglar som ingår i Artskyddsförordningen. Dessa arter behöver naturskogar som man låter vara till fri utveckling.
Exempel på skötselåtgärder som medlemmar i Skydda Skogen och i Rädda Tyrestagruppen ifrågasätter:
Västertäppan: Hösten 2021 utförde Stiftelsen Tyrestaskogen en mycket omfattande skötselåtgärd där de gallrade bort granar från gammal åkermark. När man kollar på skötselplanen kan man uppfatta det som att det gällde den del som fortfarande var öppen mark på en karta från 50-talet- men en möjlig tolkningsmiss gjorde att Stiftelsen avverkade ett väsentligt större område. Vid en fastighetsgräns intill är det en nyckelbiotop men den är inte utritad i reservatets karta. Stiftelsen Tyrestaskogen tog ingen hänsyn vid foten av berget nedanför utan avverkade där. Ullticka och granticka samt grön sköldmossa finns vid kanten av avverkningen. En granstubbe visar att den var 120 år. Murkna lågor blev sönderkörda en bit ifrån.
Kustleden: I höstas avverkade Stiftelsen Tyrestaskogen 180-åriga tallar och 120-åriga granar längs med Kustleden, strax nordväst om Vissvass By i den östra delen av Tyresta naturreservat. Avverkningen skedde i en äldre barrskog där det växer mycket tall. Den rödlistade vedsvampen tallticka som är nära hotad (NT) och som bara trivs på tallar äldre än 100 år, växer strax intill det avverkade området. Ideella inventerare påträffade även den fridlysta gröna sköldmossan i kanten av det avverkade området. Talltita som är en rödlistad fågel och som även ingår i Fågeldirektivet har sin livsmiljö i området. Stiftelsen Tyrestaskogen har förvandlat skogen till en parklik tallskog där alla träd är lika stora. De har även huggit bort undervegetationen och väldigt lite död ved har de lämnat kvar.
Källvretarna: Stiftelsen har låtit avverka en granskog för att återskapa en tidigare åker. Ett omfattande arbete med stubbrytning och dikningar samtidigt som de inte hävdar befintliga ängar och hagmarker utan låter dem växer igen. Under våren, innan Stiftelsen hunnit göra fler åtgärder i resten av skötselområdet, hittade ideella inventerare från bl.a. Skydda Skogen flera rödlistade arter såsom rökpipsvamp (EN), gränsticka (NT), granticka (NT), ullticka (NT) samt den fridlysta gröna sköldmossan. Rökpipsvampen är mycket ovanlig och rödlistningen EN betyder att den är starkt hotad. Den ingår nu i ett åtgärdsprogram. Rödlistningen NT innebär att arten är nära hotad. Stiftelsen Tyrestaskogen fick information om fynden eftersom de planerade åtgärderna skulle förstöra miljön för arterna.
Leden Höjden-Källvretarna här har ideella inventerare uppmärksammat att Stiftelsen har tagit bort granlågor på två ställen där det finns gränsticka och på två ställen där det finns ullticka. För att dessa hotade vedsvampar ska kunna sprida sig är det viktigt att det finns död ved, t ex flera granlågor i omgivningen.
Kantavverkning vid Vissvassvägen utan att ha koll på tjäder: Enligt ideella inventerare var det fel att Stiftelsen Tyrestaskogen gjorde en kantavverkning vid Vissvassvägen. Något som delade upp barrskogen ännu mer och det blev en fragmentering vilket är dåligt för naturreservatets arter. Det kan exempelvis ha påverkat möjligheten för tjädrar att passera skyddat för att födosöka vid kärr och dike som finns invid vägen. Skogsområdet förröjdes innan ingreppet och den skogen ger nu sämre skydd för tjädrarna, vars spår har observerats i närheten.
Hästhagen: I skötselområdet Hästhagen finns både gammal skog och en tidigare åker som vuxit igen. I kanten av den gamla åkern växer en gran med granticka (NT). Den gamla åkern gränsar till Tyresta nationalpark där den rikligaste förekomsten av garnlav (NT) i nationalparken finns ca 60 m från åkern samt gränsticka (NT) och ullticka (NT) invid gränsen. Dessa arter är beroende av hög och jämn luftfuktighet och är känsliga för snabba förändringar av ljus- och vindförhållanden. Trots att naturreservatet ska vara en skyddszon för nationalparken tog Länsstyrelsen beslutet att stiftelsen får avverka på den gamla åkern.
Lycksjöhagen: Den ovanliga och rödlistade vedsvampen ostticka (VU) finns vid gränsen till scoutområdet Lycksjöhagen. Efter en storm för några år sen tog Stiftelsen bort ett flertal gamla stormfällda granar samt även stående granar inom scoutområdet. Stiftelsen Tyrestaskogen passade även på att ta bort en granlåga (nedfallen gran) utanför scoutområdet i reservatet, lågan fanns en liten bit från osttickan. En art som behöver gamla grova granlågor för att kunna sprida sig, då är det fel att ta bort sådana där den finns. Stiftelsen har inte inventerat området innan de låtit göra åtgärderna. Det finns även gränsticka, ullticka och granticka i scoutområdet som gränsar till både reservat och nationalpark.
Tyrestaby: Rynkskinn som är en sällsynt vedsvamp, rödlistad som sårbar finns på två ställen söder om Tyresta By. 2020 gjorde Stiftelsen Tyrestaskogen så kallade bryngallringar som man kan likna vid hyggen, intill åkrarna norr om rynkskinnen. Mest avverkade de söder om Lillgården. Rynkskinnet där är ca 100 m från åkerkanten och är kanske inte direkt hotat men i ett parti med gammal skog som möjligen sträckte sig fram till åkern (nu hårt gallrat) och det finns en bäck där. En grov granlåga har Stiftelsen tagit bort ca 60 m från åkerkanten, cirka 50 m öster om rynkskinnet. Lågor behövs för att hotade arter som rynkskinn ska kunna sprida sig. Skogen öster därom fram till en ridväg är ca 100-årig och där har Stiftelsen tagit bort ett flertal vindfällen, senast våren 2022. Vindfällen är bra för den biologiska mångfalden och många hotade insekter, vedsvampar, fåglar och mossor behöver sådana. Inte heller denna gång har Stiftelsen Tyrestaskogen undersökt vilka skyddade arter som finns före de utför sina skötselåtgärder.
Rödlistade och fridlysta arter påträffade i Tyresta naturreservat
Ullticka och Granticka är boreala rödlistade barrskogsarter som växer på flera ställen i Tyresta naturreservat i eller nära skötselområden. De lever på död eller döende ved och båda är ”beroende av hög och jämn luftfuktighet i gamla, ostörda skogsmiljöer”, enligt Artfakta. Dessa svampar är även känsliga för snabba förändringar av ljus- och vindförhållanden. ”Förekommer främst i skogar som inte påverkats av kraftig störning, t.ex. slutavverkning, markberedning, körskador, gödsling eller dikning.” Största hotet är ”avverkning och fragmentering av naturskog och äldre granskog med lång trädkontinuitet”, enligt Artfakta.
Grön sköldmossa: Fridlyst ochskyddad enligt Artskyddsförordningen §§ 8 och 15. Ideella inventerare har påträffat grön sköldmossa i Tyresta naturreservat i områden där Stiftelsen ska utföra skötsel och där de redangallrat och intill sådana områden, t ex vid Västertäppan och vid Kustleden. ”Skogsavverkning och bristen på död ved i skogen utgör de allvarligaste hoten mot arten”, enligt Artfakta. Om man hugger ned träden kring där den gröna sköldmossan växer trivs den inte eftersom det då blir blåsigare och mindre fuktigt. Detta går inte ihop med den skötsel som Stiftelsen låter utföra, en skötsel som innebär gallring av gamla träd och att man tar bort död ved som lågor. Det har skett på flera ställen i Tyresta naturreservat.
Rökpipsvamp: En ideell inventerare hittade i våras den ovanliga arten rökpipsvamp- som är rödlistad som starkt hotad, i ett område med planerade skötselåtgärder som innebär avverkning av unggranar. Ett krav för att arten ska kunna leva är att man inte ändrar miljön där den lever och att den döda hasselveden som den växer på är fuktig hela tiden. ”Många växtplatser är gamla och svampen tycks vara långvarigt trogen sina lokaler och knappast sprida sig till nya områden. Varje lokal är därför viktig att bevara”. Så står det i boken Skyddsvärd Skog (Nitare 2019).
Talltita:Precis där Stiftelsen har utfört skötselåtgärder vid Vissvassvägen observerade ideella inventerare talltita, en rödlistad art som även ska vara fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4 och den ingår även i Fågeldirektivet. Det finns flera studier som visar att talltitan är känslig för gallring och inte överlever när dess livsmiljö avverkas (SLU’s Artfakta).
Gränsticka är en vedsvamp rödlistad som nära hotad och sällsynt i södra Sverige. Ideella inventerare har påträffat den i Tyresta naturreservat. Gränstickan växer i ”orörda eller måttligt påverkade gamla granskoga, i barrnaturskog, med långvarig kontinuitet av grov död ved”, enligt Skyddsvärd Skog, (Nitare 2019). I gränstickans livsmiljö finns ofta andra ovanliga och rödlistade arter. Enligt Artfakta så är det största hotet mot gränstickan är att det inte längre finns död ved i skogen
Tallticka: rödlistad som nära hotad vedsvamp som bara växer på tallar som är över 100 år gamla och är vanligast på träd som är 150-200 år eller äldre. Talltickor finns på flera av tallarna i Tyresta naturreservat, t ex vid Kustleden där Stiftelsen har huggit ned gamla tallar precis intill andra gamla tallar med talltickor på. ”Talltickan är främst knuten till tallnaturskogar och restbiotoper med biologiskt gamla träd. Sådana områden utgör ofta livsmiljö för många ovanliga och rödlistade arter t ex olika insekter,” enligt Nitare 2019.
Garnlav: rödlistad som nära hotad och den är inte alls särskilt vanlig så här långt söderut i Sverige. Cirka 60 meter från Hästhagen där skötsel som innebär avverkning är planerad finns den rikligaste förekomsten av garnlav. Laven är beroende av hög och jämn luftfuktighet i gamla och ostörda skogsmiljöer, enligt Artfakta. Den har svårt att sprida sig och är därför känslig för rationellt skogsbruk. Man bör regelmässigt spara områden med rikligt med garnlav, enligt Artfakta. Det är viktigt eftersom flera andra sällsynta och rödlistade arter också har sin livsmiljö där denna lav finns.
Ostticka: Den ovanliga och rödlistade vedsvampen ostticka (VU) finns vid gränsen till scoutområdet Lycksjöhagen där Stiftelsen har utfört åtgärder som inneburit avverkning av gran och även tagit bort en låga intill där osttickan finns. Det är inte så vanligt att påträffa ostticka i södra Sverige. ”Den är knuten till urskogsartade bestånd med långvarig kontinuitet av grova granlågor”, skriver Nitare (2019).
Rynkskinn: som är en sällsynt vedsvamp, är rödlistad som sårbar (VU). Det är en viktig karaktärsart i urskogsartade granskogar med långvarig kontinuitet av grova lågor i olika nedbrytningsstadier. En ”urskogsindiktator”. Den är mycket känslig för skogsvårdsåtgärder, skriver Nitare (2019). I Tyresta har Stiftelsen låtit gallra en skog med rynkskinn nära Tyresta By. Det gjorde de genom en skötselåtgärd, sk ”bryngallring”, utan att de ens inventerade området innan. I Artfakta står det: ”Nutida förekomster av rynkskinn i södra Sverige ligger inom naturreservat. Skulle arten hittas på någon mer lokal i södra Sverige bör denna skyddas”. Men i Tyresta naturreservat är rynkskinnet ändå inte skyddad.
Tjäder: Tjäder lever i stora delar av Tyresta naturreservat och i nationalparken och det finns även tjäderspelplatser. Tjäder är fridlyst enligt Artskyddsförordningen §4 och ingår i Fågeldirektivet. Den är även en ”Prioriterad art i Skogsvårdslagen” och ska vara skyddad enligt Bernkonventionen. Även om tjädern gärna vill ha tillgång till gles skog som finns på hällmarkerna så vill den att det finns mer skyddande skog intill, enligt boken Tjädern och urskogen av Joelsson och Oldhammer. Det ska helst vara en mosaik av fuktig blåbärsgranskog, myrkanter och sumpskogar. En bra lekplats ska förutom gles tallskog också ha inslag av kjolgranar, enligt SLU:s Artfakta.
Knärot: En orkidé rödlistad som sårbar och som växer på flera ställen i Tyresta Naturreservat. Den är knuten till gammal barrskog av frisk blåbärstyp med mossmattor med hög och jämn fuktighetsnivå. Precis sådan skog som finns på flera ställen i Tyresta naturreservat. Knärot är mycket uttorkningskänslig och vill ha halvskuggigt läge. Orkidén är starkt hotad av skogsbruksåtgärder, skriver Nitare (2019).
Läs de tidigare artiklarna om Tyresta naturreservat:
Stiftelsen Tyrestaskogen avverka i Tyresta naturreservat
Skötselåtgärder i Tyresta naturreservat: Skog med rödlistade arter ska avverkas!
Kravbrev till Stiftelsen Tyrestaskogen: Stoppa avverkningarna i reservatet!