gammelskog2

Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman har i media nyligen uttalat sig om att skogar bör brukas i stället för att skyddas, för att minska klimatpåverkan.Utspelet kommer lagom till Klimattoppmötet i Köpenhamn, där Sveriges regering och skogsindustrierna vill tillgodoräkna sig skogsbruket.

Sverige är en av de skogsnationer i världen som gått hårdast åt sitt skogsekosystem och som skyddat minst produktiv skogsmark (mindre än 2 procent formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog). Detta har resulterat i att bara några procent gamla naturskogar finns kvar, skogar som en gång täckte stora delar av landets yta. Drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är missgynnade eller hotade.

Den globala skogsskövlingen är en av de största källorna till koldioxidutsläpp. Stridsman menar att skövlingen av regnskogar är ett stort och allvarligt problem, men att det inte har något med den nordliga, s.k. boreala skogen, att göra. Till saken hör att de boreala skogarna lagrar ungefär dubbelt så mycket kol i marken jämfört med de tropiska skogarna. Markkolet utgör huvuddelen av kolet i boreala skogsekosystem. Avverkningar av gamla boreala skogar bidrar till att mycket stora mängder växthusgaser frigörs.

En artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature från 2008 visar att boreala gammelskogar är stora globala kolsänkor som måste bevaras. En ny SLU-studie betonar det samma, att ostörda gamla boreala skogar maximerar kolinlagring och att deras biodiversitet bör bevaras. Naturvårdsverket visar i sin nationella inventeringsrapport för 2009 att Sveriges kolsänka minskat sedan 1990, framför allt under sista åren, till stor del på grund av ökade skogsavverkningar. World Watch Institutes rapport State of the world 2009 understryker vikten av att skydda skogsområden. Det är i de skyddade områdena som kolinlagringen sker.

Det är uppenbart att Stridsman låter produktionsintressen gå långt före långsiktighet, biologisk mångfald och klimat. För att rättfärdiga mer avverkningar i ett redan överavverkat landskap utnyttjar Stridsman klimatförändringarna och hävdar att ett aktivt skogsbruk är klimatsmart.

Stridsman menar att en ökad användning av biomassa från skogen skulle kunna minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Ökade uttag av biobränsle från skogen måste ske utan att påfresta skogsekosystemet ytterligare och grundliga miljökonsekvensbeskrivningar göras för att utreda effekten på biodiversitet och klimat. Det är viktigt att komma ihåg att det sker ett nettoutsläpp av koldioxid vid förbränning av biobränslen.

Dessutom är skogsindustrin en av Sveriges mest energikrävande sektorer när avverkning, transport och tillverkning medräknas. En stor del av de skogsprodukter som produceras idag blir till kortlivade pappersprodukter, som på intet vis ersätter fossila bränslen. Överlag måste konsumtionen av naturresurser minska kraftigt om klimatförändringarna ska kunna bromsas.

Jakten på träfiber får inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden eller klimatet. Det är dags för Monika Stridsman, regeringen och skogsindustrin att förespråka skydd av gammelskog och ett naturnära skogsbruk för att bevara den biologiska mångfalden och motverka klimatförändringarna innan det är för sent.

Amanda Tas

Sekreterare, Föreningen Skydda Skogen

Jerry Skoglund

Ledamot, Skydda Skogen

 

(Publicerad i Sundsvalls tidning den 5 december 2009)