Magnus Westfält, Mellanskog, skriver i ÖP (12/7) att det borde vara självklart att få bruka den fjällnära skogen. Han framhäver att Skogsstyrelsen i flera fall förbjudit skogsavverkningar för att säkerställa den biologiska mångfalden. Det är inget konstigt med att det allmänna intresset för att bibehålla eller rentav förstärka den gröna infrastrukturen – ekosystemen – som vi alla är beroende utav ibland väger tyngre än exploateringsintressen. Trots det är det bara 5% produktiv skog som är formellt skyddad – långt under vad som behövs enligt ekologisk forskning. Både garnlav och granticka kan vara relativt vanliga i gamla skogar, men problemet är ju just att sådana skogar huggs hela tiden och i de anlagda plantager som ersätter dem kan arterna inte leva, enligt Artdatabanken. Vidare fragmentering av skogslandskapet är mycket problematisk för dessa andra arter eftersom risken för lokalt utdöende ökar med avståndet mellan restpopulationer. Till exempel är lappmesen en känd rödlistad art som kräver stora intakta områden och som har minskat med ungefär 40% under de senaste tio åren. Enligt naturvårdsforskning behöver 20% av marken skyddas inom alla biotopstyper både regionalt och inom landet, men just nu är siffran mycket lägre, särskilt för produktiv skog. Riksdagen har tagit till sig denna forskning och slagit fast detta inom miljömålen. Vi ska inte heller glömma att det finns en hel del lågproduktiv skog i fjällen. Många fjällnära hyggen förblir just hyggen eftersom återväxten är så långsam.
Vi är överens med Westfält om att samma regler ska gälla i hela landet: det gäller då även till exempel definitionen av vad en nyckelbiotop är. De flesta skogsägare och skogsbolag har certifierat sig genom FSC och därigenom tagit på sig att inte avverka nyckelbiotoper i utbyte mot ett bättre pris för produkterna. Vi håller även med om att markägaren behöver få skälig ersättning vid reservatsbildning eller biotopskydd och i god tid. Riksdagen måste se till att det finns medel för att uppnå de demokratiskt beslutade miljömålen.
Slutligen, klimatargumentet är ett tveeggat svärd. Det kan vara bra att ersätta betong med trä för husbyggen men problemet är att mindre än 20% av den svenska skogsproduktionen blir till virke och 80% blir till papper, massa och bioenergi. Skogsbruket behöver satsa på långvariga produkter och ställa om från kvantitet till kvalitet. Över huvud taget bör vi minska uttagen av naturresurser för att vi ska ha möjlighet att klara miljömålen och lösa klimatproblemet.
Jennie Wadman, David van der Spoel, medlem respektive talesperson i Skydda Skogen.