Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Skydda Skogen: Ställ lika krav på nyckelbiotoper i hela Sverige

Avverkad nyckelbiop intill naturreservatet Guortesliden, Arvidsjaur, på privatägd mark av Sveaskog 2012. 

Regeringen beslutade den 17 maj 2018 att Skogsstyrelsen ska genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper (N2018/03141/SK). Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tolkar regeringens uppdrag så att kraven för vad som klassas som nyckelbiotop i nordvästra Sverige skall vara högre än i övriga landet, vilket inte överensstämmer med uppdraget. 

– Det är uppenbart att Skogsstyrelsen genom ett sådant arbetssätt inte vill verka för att skogar med höga naturvärden ska skyddas i Sverige, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen.

Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper i hela landet. En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av skogens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna och har därmed höga naturvärden. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. 

I regeringens uppdrag ingår att tillämpa en utvecklad och ”förbättrad” metodik för att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, samt att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet.

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist beslutade i mars 2017 att pausa registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, vilket möttes av hård kritik från både forskarvärlden, miljörörelsen och även internt inom Skogsstyrelsen. Motivet till pausen är den upplevda svårigheten att bedöma och avgränsa nyckelbiotoper i större sammanhängande områden med äldre skog på grund av den högre andelen gammal skog i nordvästra Sverige än i övriga delar av landet. Även andelen värdekärnor och nyckelbiotoper som inte är formellt skyddade är högre (1). 

– Herman Sundqvist skadade mångas tilltro till Skogsstyrelsen som objektiv myndighet i och med nyckelbiotopsinventeringspausen i mars 2017. Denna paus har möjliggjort avverkningar i oregistrerade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige under ungefär ett års tid. Här har Skogsstyrelsen agerat oansvarigt. Vill man utveckla en metodik fortsätter man självfallet med den gamla metodiken tills en ny finns på plats, säger Margareta Ihse, professor emerita och senior rådgivare för Skydda Skogen. 

Margareta Ihse var delaktig och utvecklade metoder för nyckelbiotopsinventeringen i början av 1990-talet. Metoderna testades såväl i södra som mellersta och norra Sverige.  

Regeringen skriver i sitt regeringsbeslut 2018-05-17 att Skogsstyrelsens metod för nordvästra Sverige ska ta hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna. Herman Sundqvist tolkar uppdraget som att kraven för vad som ska klassas som nyckelbiotop ska vara högre i nordvästra Sverige än i resten av landet.

– Bevarande av den biologiska mångfalden i skogen är redan djupt eftersatt i Sverige. Nyckelbiotoper är små men viktiga pusselbitar för att bibehålla ett fungerande ekosystem, och i skogarna i nordvästra Sverige som tillhör några av Europas sista äldre naturskogar finns det ännu områden med rik biologisk mångfald och det är av yttersta vikt att de skyddas. 

Margareta Ihse fortsätter:

– Nyckelbiotopsinventeringen är den bästa övergripande metod på all skogsmark vi har att identifiera skogar med höga naturvärden. Det är helt orimligt att ställa andra och högre krav på vad som får klassas som nyckelbiotop i ett område där det finns mycket av värdefull skog än i fattigare skogar. Kriterierna för klassning måste utgå från innehållet och strukturen, inte storleken, säger Margareta Ihse. 

Endast ca 2 % av den produktiva skogsmarksarealen i hela Sverige utgörs av nyckelbiotoper. De flesta nyckelbiotoper är små, eftersom det mesta av skogen brukas på ett sådant sätt att dessa värdefulla delar och strukturer försvunnit. Nära hälften av alla registrerade nyckelbiotoper på små- och mellanskogsbrukets marker är mindre än 1,5 hektar. På storskogsbrukets marker är medelstorleken 7,5 hektar (2). Små nyckelbiotoper är särskilt sårbara när skog avverkas runt om vilket kan påverka känsliga arter negativt (3).

– En nyckelbiotop måste kunna tillåtas vara stor och sammanhängande. Om man använder storleken som uteslutningskriterium finns en mycket stor risk att värdefulla naturskogar avverkas och skogslandskapet fragmenteras. I dessa skogar i norra Sverige har markanvändningen aldrig varit kalhygge. Skogsbruket har här möjlighet att visa vad som menas med en verkligt uthållig förvaltning, som inte bara fokuserar på trädproduktion utan bibehåller den biologiska mångfalden. Om och när storleken överskrider de subjektiva gränser man satt i resten av Sverige bör man i stället, när man identifierat dem efter de kriterier som finns, överväga alternativa skyddsmetoder, inte avverkningsmetoder, säger Margareta Ihse.

Enligt Skogsstyrelsens rapport ”Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper” (2016) är endast ca 15 % av de kända nyckelbiotoperna formellt skyddade. Varje år kalhuggs ca 200 hektar kända nyckelbiotoper och uppskattningsvis ca 1 800 hektar oregistrerade nyckelbiotoper avverkas (2). Sedan mitten av 1990-talet har ca 3 500 nyckelbiotoper påverkats negativt (skadats eller förstörts delvis) av avverkningar (4).

– Nyckelbiotoper måste skyddas permanent. Skogsbolag ska enligt skogscertifieringen FSC avstå från att avverka dessa men många värdefulla skogsområden avverkas ändå. Skydds- och ersättningsformerna måste ses över, så att skogsägare som har värdefull skog med nyckelbiotoper inte lider ekonomisk förlust, utan får ersättning för att de bevarar och bibehåller vårt värdefulla och säregna naturarv, säger Margareta Ihse. 

Regeringen har beslutat och lovat i internationella överenskommelser att 17-20% av Sveriges land- och sötvattensområden ska skyddas. Idag är endast 5 % produktiv skogsmark formellt skyddad. Skydda Skogen befarar att de föreslagna nyckelbiotopskraven i nordvästra Sverige gör det svårare att skydda de kvarvarande äldre naturskogarna, när man i stället bör använda tillfället att öka andelen skyddad värdefull skog. 

– Herman Sundqvists tolkning motverkar regeringens beslut om skyddad natur. Nyckelbiotoper måste bedömas lika och enligt samma definition i hela Sverige. Skogsstyrelsens värdegrund baseras på objektivitet, respekt samt effektivitet och service, med målet att leda utvecklingen i skogen mot ett hållbart samhälle, och det måste också gälla biologisk mångfald på alla nivåer. Nu är det upp till bevis för Skogsstyrelsen att agera föredömligt och inte utsätta värdefulla skogar för obefogade risker om man skall leva upp till sitt uppdrag att arbeta så att skogens alla värden tas tillvara, säger Margareta Ihse.

Nyckelbiotoper karaktäriseras ofta av hög artmångfald och bidrar bl.a. till friluftslivet, svamp- och bärplockning. Som exempel finns i genomsnitt 20 rödlistade arter och signalarter per nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen (2).  Att ersätta gamla naturskogar med produktionsskog innebär mindre kollager och således höjd koldioxidhalt i atmosfären. En nyckelbiotop ökar även markens förmåga att rena vatten och förhindrar läckage av kväve och kvicksilver från marken. De är viktiga för att klara klimatförändringen – ett intakt ekosystem blir mindre sårbart för förändringar, exempelvis insekts- och svampangrepp. Om ekosystemen sviktar äventyras grunden för människans överlevnad. 

Referenser:

1) Skogsstyrelsen (2018). Nulägesbeskrivning av nordvästra Sverige – Kunskapsunderlag. Rapport 2018/10.

2) Skogsstyrelsen (2016). Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Rapport 7/2016.

3) Jönsson, M., Ruete, A., Kellner, O., Gunnarsson, U. & Snäll, T. (2016). Will forest conservation areas protect functionally important diversity of fungi and lichens over time? Biodiversity and Conservation 26 (11): 2547-2567.

4) Rolfsson, H. (2016-11-12). 3500 nyckelbiotoper skadade vid avverkning. Land Skogsbruk.

Kontakt:

Amanda Tas, Skydda Skogen, 073-586 00 99, amanda.tas@skyddaskogen.se