Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Skydda Skogens kalender, 21. Nationalnyckelns mål – sprida kunskap om Sveriges alla 60 000 arter

Nationalnyckeln beskriver i ett sammanhängande bokverk Sveriges flercelliga djur, växter och svampar. Hur ser t.ex. de olika mossorna, fjärilarna, insekterna och mångfotingarna ut? Hur lever de och var kan de leva? Nationalnyckeln är ett projekt där forskare skriver om arter på en enkelt och tydligt språk. Illustrationerna är fantastiska, många och tydliggör beskrivningarna. Projektets idé är “att göra kunskap om landets arter och deras livsmiljöer tillgänglig”. Kunskap kan göra att människan kommer närmare naturen, som hon är en del av.

Ett av Nationalnyckelns band om mossor. Foto: privat

För kärlväxter och ryggradsdjur är det lätt att hitta bestämningshjälp, som inte är för specialister. Men kärlväxter och ryggradsdjur är bara en liten del av våra arter. Leddjuren har varit med på jorden i hundratals miljoner år. Till leddjuren hör mångfotingarna. Den fascinerande inledningen till bandet om mångfotingarna berättar om leddjurens utveckling, som började för 500 miljoner år sedan.

Carl von Linnné skrev att “Inga underverk äro större än de minsta.” Linné citeras i introduktionen till bandet om dagfjärilar. “Här är ett fält för alla curieusa som vilja se under och något nytt, det ingen förr sett”. (Tal om märkvärdigheter uti insekterna, 1739).

Gran, tall, al, asp björk, sälg, bok, ek, hassel, lind och apel är värdar för många arter. I bandet om långhorningar visar illustrationer exempel på vilka vanliga arter långhorningar som föredrar vilket träd. Men inte bara det – illustrationerna visar också var i trädet långhorningen lever.

Svampen vintertagging Irpicodon pendulus. Svampen är en signalart som talar om att det är en skog med höga naturvärden. Senhöst till tidig vår kan man se fruktkropparna på mycket gamla tallar. Foto: Privat

“Att kunna skilja på arter av olika slag är spännande och kan också i högsta grad bidra till att kunskap om levnadssätt och utbredning ökar. Artkunskap är både roligt och viktigt.” skriver Nationalnyckeln på sin hemsida. För vissa arter beskrivs vad man själv kan göra för att lära sig mer. Hur man t.ex. gör ett myrterrarium, inventerar långhorningar, studerar småfjärilar, fångar fjärilar, dokumenterar och rapporterar dem på Artportalen, insamlar och artbestämmer mossor. Ordförklaringarna i slutet av varje bok är mycket tydliga.

Nyligen utkom andra bandet om snäckor. Många landlevande snäckor visar att den skog där de kan leva har höga naturvärden och är en kalkrik miljö. De snäckor som lever i skogen är ofta känsliga för intensivt skogsbruk.

SLU Artdatabanken, vid Sveriges lantbruksuniversitet, producerar Nationalnyckeln på uppdrag av Sveriges regering inom ramen för Svenska artprojektet. Svenska artprojektet började 2002. Fram tilll 2018 påträffade forskarna 1000 arter som vetenskapen inte känt till. Utgivningen omfattar hittills 21 band. Projektet är det enda bokprojektet i sitt slag i världen.

Källor:

Nationalnyckeln. Om Nationalnyckeln här https://www.nationalnyckeln.se/om-nationalnyckeln

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar. Coleoptera: Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Mångfotingar. Myriapoda. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Vitmossor – knappnålsmossor. Bryophyta: Sphagnum – Tetrodontium. 2019. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare – tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae – Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU Uppsala.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar – säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae – Psychidae. 2008. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.