Lappmes är en art som är nära hotad, NT – near threatened, i Sverige. Lappmesen klär sitt mossbo med med ull och hår från ekorre, ren och små gnagare. Äggen är vita med rödbruna fläckar. Honan ruvar äggen och hanen matar henne under tiden. Ungarna får insekter och andra smådjur att äta. På sensommaren äter lappmesarna bär och frön.
Lappmesen, stor som en talltita, lever i barr- och blandskog samt i fjällbjörkskog från norra Jämtland till Torne lappmark och i de västra och norra delarna av Norrbotten. Ett fåtal finns dessutom i ett litet område i norra Dalarna – Härjedalen.
Lappmessamarbete
Lappmesen arbetar på sensommaren och hösten, liksom flera andra mesarter, med att till vintern stoppa undan mat i trädens barkspringor och i andra skrymslen på träden. Lappmesarna gömmer förråden på speciella ställen på träden. Eftersom alla lappmesar känner till dessa ställen kommer förråden alla lappmesar till godo. Mesen är ingen mes. Namnet mes kan, enligt en fundering, komma av att de samlar förråd och bär iväg med dem. Mejsen blir förkortat nämligen mesen, som betyder ”den lille bäraren”. Mes är den lösa bärställning som vandrare i Norrland hade på ryggen och band fast packningen på.
Färre lappmesar
Förr var lappmesar vanligare i större områden i norra Sverige, också nedanför det fjällnära området. I resten av Norrland är det troligen för lite skog med murkna barr- och lövträd kvar till lappmesen. Inga naturliga hål i träden och inga hackspettshål förvärrar bostadsbristen för lappmesar. Skogen är sönderhackad.
Lappmesens västliga taigaskog måste vara kvar
Lappmes lever i den natur som EU kallar “Västlig taiga”. Västlig taiga är barrblandskog med en del lövträd. Naturliga förlopp i skogen gör att skogen liknar en urskog. Skogen har gott om träd i olika åldrar, gamla träd och död ved av olika slag. Den västliga taigan i Sverige minskar och har “otillfredställande eller dålig kvalitet”.
Lappmesen är fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845), prioriterad art i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, typisk art i alpin och boreal region och nämnd i Bernkonventionens bilaga II. Det är ett lagbrott att utan dispens från Länsstyrelsen skada den plats där lappmesen lever och bor.
Källor:
SLU Artfakta lappmes här
G. Rudbeck, Våra svenska fåglar i färg. Stockholm, 1965
Naturvårdsverket (2020). Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv – resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018 här
C. B. Gaunitz, Rabén och Sjögrens stora bok om djur. Örebro 1956
Sveriges fåglar 2019. Producerad av BirdLife Sverige i samarbete med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet och ArtDatabanken vid SLU här.
Mer om lappmes:
Tallbit och lappmes riskerar utrotning nedanför fjällskogarna här