I nr 1/2004 av Vi Skogsägare skriver Per Fornling en ledare, där ett avsnitt inleds med följande mening: "Den redan förvirrade debatten om skogen och miljön skulle underlättas om alla talade samma språk. Ett par saker som det råder språkförbistring kring är begreppet 'gammelskog' och beskrivningen av hur mycket skyddad skog vi har i landet"

Det är glädjande att Vi Skogsägare intresserar sig för de ord och begrepp, som är centrala i all diskussion om naturvård i skogen. Det är dock bara delvis språkförbistring som är orsak till att debatten verkar svårbegriplig. En viktigare orsak är att vissa i skogsnäringen vägrar att acceptera att det finns fakta som har utsatts för vetenskaplig granskning, och som borde gälla både för ideella naturvårdare och för skogsägare.

Per Fornling tycks inte ha läst på. Därför kan Fornling kasta ur sig ett slarvigt påstående (i samma ledare): "Räknas de trädbevuxna impedimenten med blir det ännu mycket mer. Ur naturvårdssynpunkt är rimligen all mark lika mycket värd".

Detta påstående kan gälla för den, vars problem är att hon/han inte gillar att snubbla omkring bland rishögar, harvningsfåror och skogsdiken. Den detaljen är allvarlig nog, men huvudsaken i debatten om naturvård är en annan. Kärnfrågan i debatten om naturvård i skogen är hur vi ska kunna bruka skogen utan att skogens växt- och djurarter undanträngs och dödas ändå mer än vad som redan har skett.

För att bli klokare på vilken roll impedimenten spelar i det avseendet bör man läsa rapporten: "De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter" från Artdatabanken 1997. Rapporten kom till på uppdrag från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, efter att bl.a. Skogsägarnas Riksförbund ett par år tidigare hade farit ut med påståenden av samma sort som Per Fornling kommer med nu.

Rapporten summerar:" Endast ca 2% av rödlistade skogsarterna har sin huvudsakliga hemvist i impediment. För dessa arter är impedimenten av avgörande betydelse för överlevnaden. Impedimenten har också en viss betydelse för överlevnaden av ytterligare ca 5% av de rödlistade skogsarterna. Ca 93% av de totalt 1662 rödlistade skogslevande arterna är beroende av mer produktiva skogar."

Det vore bra om Per Fornling ville bidra till att göra debatten mindre förvirrad genom att på allvar ta ställning till den vetenskapliga bedömningen av impedimentens betydelse för rödlistade arter. Om det finns vetenskapliga studier, som kommer till annat resultat än Artdatabanken, så är nog alla intresserade av att läsa dem. Om inte, så skulle det vara lämpligt att Per Fornling sprider den nämnda rapportens budskap och inte några egna slarviga antaganden.

Nätverket för Naturvård i Svensk Skog
Ingvar Arvidsson, Bengtsfors
Henrik Bandak, Köpenhamn
Jan Brenander, Oskarshamn
Espen Dahl, Mo i Rana
Leif Danielson, Alafors
Anders Delin, Järbo
Charlie Ekenberg, Falun
Kjell Eklund, Västerfärnebo
Dag Fredriksson, Häggum
Nicklas Gustavsson, Hofors
Zara Hallman, Gunnarsbyn
Claes Hellsten, Gränna
Jan Henriksson, Luleå
Janolof Hermansson, Grängesberg
Anders Janols, Tuna-Hästberg
Kjell Jansson, Söderhamn
Sebastian Kirppu, Malung
Christer Klingberg, Örebro
Per C. Larsson, Arvika
Ove Lennström, Gävle
Rolf Lundqvist, Enviken
Mirjam Lööf, Tärnsjö
Kjell Mathson, Åtvidaberg
Björn Mildh, Piteå
Michael Nilsson, Härryda
Bernt-Erik Nordenström, Sorsele
Patrik Nygren, Lövånger
Bo Nyström, Göteborg
Göran Rönning, Borlänge
Robert Sandberg, Rosvik
Uno Skog, Karlstad
Hans Sundström, Härnösand
Stig-Åke Svensson, Gustafs
Pontus Wallén, Umeå
Mats Williamson, Luleå
Maria Winger, Östersund