I dokumentärprogrammet, som sändes i tysk TV för ett tag sedan, anklagas Världsnaturfonden WWF för att bidragit till att förflytta människor från tigerreservat i Indien och att samarbeta med det amerikanska kemiföretaget Monsanto för att sprida odlingen av sina genetiskt modifierade grödor (bland annat soja) i Sydamerika.

– WWF har aldrig haft något direkt samarbete med Monsanto som är medlem av rundabordsdialogen ”Roundtable on Responsible Soy” (RTRS), där WWF också sitter med. Men vi har aldrig gett ”någon grön välsignelse” till Monsanto. Eftersom Monsanto inte odlar soja kan företagets verksamhet inte hållbarhetscertifieras, säger Lena Tham, som arbetar med frågor kring soja och palmolja.

WWF tillämpar försiktighetsprincipen när det gäller gmo, genmodifierade organismer. Med hänvisning till försiktighetsprincipen och Cartagena-protokollet om biosäkerhet vill vi se ett moratorium för all användning av gmo-grödor. I en stor global nätverksorganisation som WWF kan det förekomma enskilda individer som har en mer liberal inställning i den här frågan, men de kan inte tala för WWF.

 – Det är idag ett faktum att till exempel i Brasilien är cirka 81 procent av sojaodlingen i form av gmo-soja. Om vi skall kunna rädda ekologiskt viktiga områden som t ex Amazonas och Cerradon måste vi acceptera att även denna odling omfattas av sojadialogen RTRS. När den globala standarden skulle godkännas 2010 lyckades WWF med flera intressenter att få igenom ett tillägg (annex) för att kunna göra det möjligt att även certifiera gmo-fri soja.

Ett bolag som WWF samarbetat med i Indonesien har i ett känsligt regnskogsområde bara skyddat 80 hektar av totalt 14 000 hektar. Det räcker inte för att hotade arter ska överleva, hävdade den tyska TV-dokumentären.

– Detta påstående är ett rent faktafel. Tillsammans med vetenskapliga institutioner arbetade WWF för att identifiera områden med speciellt höga ekologiska och andra värden. Det identifierade området utgjorde totalt 5 000 ha (av totalt 14 000) som företaget accepterade att skydda. Nytagna satellitbilder visar att skogen är intakt, säger Lena Tham.

WWF gav sitt samtycke till industrins planer på att omvandla 9 miljoner hektar i Västra Papua till palmoljeplantager, säger kritiker i filmen.

– Det är inte sant. WWF har vare sig godkänt eller har befogenheter att tillåta att 9 miljoner hektar mark i västra Papua omvandlas till palmoljeplantager. Även med de mest optimistiska prognoser från industrin har bara hälften nåtts. Dokumentären använder en felöversatt filmsnutt som minst är fem år gammal.

Att WWF skulle ha bidragit till att förflytta minoritetsgruppen adivasia i Kanha nationalpark och honungssamlare i Nagarhole nationalpark, är helt fel. – Det finns ingen sanning i de här anklagelserna. Förflyttningen av människor utfördes av statliga organ. WWF har inte befogenheter att arbeta på det sättet och arbetar inte i Nagarhole nationalpark eller i de tigerområden som nämns i dokumentären, säger Ola Jennersten, tigeransvarig på WWF. De tigerprojekt WWF genomför idag är ”holistiska” och inkluderar arbete med att skydda värdefulla områden, hjälpa nationalparker med utrustning, bevakning och inventeringar. Påverkar och utbildar statliga myndigheter som ansvarar för skyddade områden, artskydd, lagstiftning och gränskontroll. WWF samarbetar med byar som gränsar till nationalparker genom att hjälpa till med utbildning, inkomstgenerande aktiviteter, och som kommunikationshjälp mellan byn och myndigheterna. En viktig del är att assistera bybor som förlorar boskap till tigrar genom att genast dokumentera fakta och fylla i rapporter till myndigheterna så att boskapsägaren kan få ersättning. Genom att WWF hjälper till med effektiva spisar och biogasanläggningar minimeras behovet att tillbringa tid i skogen för vedinsamling och därmed risken att skadas av tigrarWWF stöder ett antal principer för att skydda ursprungsbefolkningars rättigheter och WWF Indien respekterar landets konstitutionella och juridiska rättigheter som finns för urbefolkningar. Beslutsfattandet ska ske i en öppen process och involvera civilsamhället.

Fakta: Projekt Tiger är namnet på den indiska regeringens tigersatsning. Tigerns överlevnad hotas av förstörda och fragmentiserade livsmiljöer och tjuvjakt. Den indiska regeringens Projekt Tiger, som inleddes 1973 och som stöds av WWF, har upplevt både framgångar och bakslag. Tigerns framtid är ytterst beroende av regeringarnas vilja att skydda tigerområden. Efter en rad år med nedgång av tigerpopulationen syns en viss ljusning. I november 2010 enades världens ledande tigerstater om en räddningsplan för tigern. Målet är att fördubbla antalet tigrar till 2022. Indien har fortfarande runt hälften av världens kvarvarande tigrar kvar.