I del tre av SVT-dokumentären One Planet, One Chance undersöker film- och fotojournalisten Joakim Odelberg palmoljeindustrins påverkan på naturen och människorna i Sumatra. I Sverige besöker Joakim samerna som berättar hur de påverkas av dagens skogsbruk och klimatförändringar. Han träffar även Lina Burnelius från Skydda Skogen som berättar om skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet.
– Speciellt nere på skogslandet finns inte mycket skog kvar, mest remsor, däremot finns stora ytor av planteringar, säger samerna Ante Willenfeldt och Tova-Liza Willenfeldt i dokumentären.
Samerna har drabbats hårt på grund av förlusten av naturskogar och klimatförändringarna. Renbetesmarker förstörs helt vid avverkningar och ett förändrat klimat gör att snön fryser till is vilket gör att renarna inte kommer åt marklavarna som är deras föda.
Den svenska klimatpolitiken innebär bland annat en ide om att vilja gå från fossila bränslen till biobränslen och man vill göra engångsartiklar i papper istället för i plast. Det har lett till en enorm efterfrågan på trä och pappersmassa.
– Om vi fortsätter på inslagen linje så är all äldre skog utanför skyddade områden borta inom ca 9 år. Sveriges egna mål säger att vi ska skydda 20 % av skogarna men om vi skyddar all riktig skog som vi har kvar når vi ändå inte miljömålen. Vi måste restaurera skog för att nå våra miljö- och klimatmål, säger Lina Burnelius från Skydda Skogen.
Joakim Odelberg står i ett tallplantage i Sverige och påminns om plantagerna på Sumatra. Han konstaterar att Sverige blir fattigare i ett biologiskt mångfaldsperspektiv i och med plantagerna.
– Vi har en tendens att stirra oss blinda på beståndet och dess ålder, vi missar ekosystemet skogen för alla träden. En skog är ett ekosystem som formats av naturen under lång tid, skog är inte åldern på de största träden vi ser. En skog som formats av naturen i 500 år har ju också lagrat kol under lika lång tid. I den här delen av världen lagras majoriteten av kolet i skogen i marken. Skogar som har dess kolförråd intakt och där en mångfald av liv är intakt, de är de skogarna vi pratar om när vi säger att de är oersättliga, givet den klimat- och miljö kris vi är i idag så kan vi inte kompensera med dessa skogar, säger Lina Burnelius från Skydda Skogen.
Lina Burnelius fortsätter:
– Även fast man återplanterar väldigt många träd som växer fort – inte ens då är det klimat- eller miljövänligt. På den här ytan ska det planteras mer träd än vad som avverkades, men vi har förlorat skogen och vi har tömt kolförrådet i marken. Detta är fortfarande en utsläppskälla. När träd planteras på en kalhuggen yta tar det flera decennier innan klimatskulden är återbetald.
Den svenska skogsindustrin släpper ut mer koldioxid än all annan industri och trafik gör tillsammans i Sverige. Enligt vissa skogsforskare kan skogen bli lösning på klimatkrisen men då måste all kalavverkning stoppas.
– Det spelar ingen roll om vi släpper ut biogent kol eller fossilt kol – atmosfären behöver mindre av alla typer av koldioxidkällor. Det samma gäller kalavverkning av naturskog – den typ av växthusgasutsläpp som det innebär kan vi inte fortsätta med, säger Lina Burnelius från Skydda Skogen.
I och med covid-pandemin har många människor tagit sig ut i naturen. De har dock inte besökt kalhyggen och plantager utan de har besökt nationalparker och naturreservat för att uppleva riktig natur.
– Antingen ställer vi om och börjar bedriva skogsbruk i linje med miljö- och klimatmål, Parisavtalet, med respekt för urfolk och nästa generation och respekt för andra näringar såsom rennäring och turistnäring eller så fortsätter vi på inslagen linje. Vi kan inte göra båda två, avslutar Lina Burnelius från Skydda Skogen.
Se del 3 av One planet, One Chance på SVT Play här.