-Media har gjort flera inslag om törskatesvampens angrepp på stora arealer i övre Norrland.

Enligt Göran Enander och Heine Krekula är angreppet en gåta.

Vi menar att det är troligt att kalavverkning och plantering av monokulturer har del i omfattningen av angreppen. I motsats till skogsnäringens artfattiga plantageskogar strävar naturen själv efter att ha så många arter och gener som möjligt. Naturmiljöer med bättre bibehållen biologisk mångfald har större förmåga att anpassa sig till klimatförändringar och omfattande massangrepp.

Dagens skogsbruk med artfattiga enskiktade trädplantager är bland annat känsligare för extremt väder, vars effekter, som till exempel omfattande stormfällning ofta följs av olika typer av skadeangrepp. Risken för att naturen framöver dessutom måste anpassa sig till ett förändrat klimat kräver en avancerad omformning av skogsskötseln där ett stort urval av gener och arter är helt avgörande.

Det finns alltså en trolig koppling mellan skogsbruksmetoder och storskaliga skadeangrepp.

Svenskt skogsbruk har under en lång tid kört fast i den form vi nu ser. Massaindustrins krav verkar ha varit starka för att få till det system som råder. Att diskutera andra lösningar än de som nu gäller är mycket svårt. SLU (skogsforskningen) verkar här mer ha en roll att konservera nuvarande system. En fri och oberoende forskning skulle automatiskt vara lyhörd för nya idéer och vara öppen för alla typer av resonemang. Svensk skogsforskning verkar hellre ha lust att lägga locket på. Varför?

Skogsstyrelsens dubbla roll som myndighet och konsultbolag kan vara orsaken att man ännu inte har utrett den egentliga orsaken till ett av exemplen på dagens skogbruksproblem, effekterna av stormen "Gudrun". Klimatförändringar blir då den gängse förklaringen till alla problem och skogsbruket behöver inte ta ansvar för de problem man skapar för andra delar av samhället genom sitt ensidiga kalhyggesbruk.

Mycket intressant att höra är hur skogsbruk enligt svensk modell är förbjuden i delar av Tyskland, kanske kan det ge en fingervisning om hur de miljömedvetna européerna ser på det vi gör i Sverige…

Det vi vill belysa är den koppling som finns mellan hur man hanterar den mycket stora areal skog som finns i Sverige och de olika problem som det skapar. Man ska ha klart för sig att exempelvis barkborreangreppen efter Gudrun och törskateangreppen i Norrland endast är toppen på ett isberg, det som påverkar skogsägare och industri, sedan kommer den katastrofala minskning som skett av vissa skogslevande fågelarter, och hela den utarmning av den biologiska mångfalden som kommer av dagens skogsbruk. Man kan säga att frågan om vad som händer med den svenska skogen är en av de viktigaste miljöfrågorna i Sverige, kanske den viktigaste i övre Norrland.