Ska vi använda skogens träd till för att producera varor som ger pengar och arbeten? Eller ska vi ha den för naturens bästa? Och vilka är vi egentligen? Är det bara vi människor som ska bestämma eller ska andra levande organismers tillvaro vägas in?

Engångsprodukter och nedskräpning

Enligt regeringskansliet använder vi svenskar varje år:

• en halv till en miljard engångsmuggar som innehåller plast
• 570 miljoner take-away förpackningar

2020 sattes 248 800 ton plastförpackningar på marknaden. Endast 34 procent materialåtervanns.

Plast dominerar nedskräpningen. När fimpar och snus exkluderas från statistiken, utgör plast 36  % av skräpet (HSR). Men på andra plats kommer papper/kartong med 28%. Frågan är då hur mycket vi minskar nedskräpningen genom att byta råvara? Den plastnedskräpning som finns består av förlorade fiskeredskap, förpackningar för snacks, godis, glass och snabbmat, förpackningsplast från industri och handel, plastbestick och sugrör, plastkapsyler, lock och plastpåsar. Om allt detta byts ut mot biobaserade material och om vi dessutom inför flergångsartiklar för takeaway, kommer då nedskräpningen att minska eller istället bestå av dessa nya artiklar?

Självklart är vi för att minska plast i vår natur. De plågor som olika arter får utstå på grund av plasten är fruktansvärda. Effekterna som kommer av att plasten finfördelar sig och sprider sig på både land och i hav drabbar även oss själva. Engångsplastdirektivet har bra ambitioner med att stoppa engångsartiklar till förmån för flergångsartiklar. Samtidigt finns det fortfarande ett val för konsumenten. En verksamhet kan fortsätta sälja mat eller dryck i en engångsmugg eller engångsmatlåda om den innehåller mindre än 15 % plast. Man behöver dock erbjuda möjligheten att få mat och dryck serverad i återanvändbara muggar eller matlådor. Annars kan en verksamhet bli ålagd att betala en miljösanktionsavgift. Detta gäller från den 1 januari 2024.

Hur kommer beteenden att förändras? Kommer vi verkligen få se mindre nedskräpning nu? Om all denna konsumtion ska ersättas av råvara från skogen så blir effekterna för ekosystem och arter stora.  Är det rimligt att vår biologiska mångfald ska avstå från sina livsmiljöer för att vi köper snabbmat på lunchen? Vi menar på att ett totalt förbud mot engångsartiklar ska införas. Vi menar också på att om vissa av dessa produkter ändå ska finnas, bör råvara användas som medför minst möjliga negativa konsekvenser för biologisk mångfald. 

Bioenergi?

Koldioxid, oavsett varifrån den kommer, påverkar klimatet. Det är alltså lika illa att släppa ut  koldioxid som kommer från biomaterial som skog, som från fossila källor. 

Det som främst diskuteras är hur snabbt koldioxid som släpps ut från skogen, binds igen. Men i en situation där det redan finns ett överskott av koldioxid i atmosfären, så kommer all koldioxid att förvärra situationen. 

Vid kalavverkning släpper även marken ut koldioxid. Det tar en liten trädplanta ca 20 år att börja binda koldioxid och för att återställa hela kolsänkan behöver skogen uppnå sin tidigare ålder på minst 70-90 år. Eftersom unga träd växer snabbt, sägs ofta att det är de unga träden som är bäst på att binda koldioxid. Detta håller dock inte alla forskare med om. I en studie i Nature visades att även om unga träd växer snabbare, har gamla träd en tätare massa och kan därmed ta upp mer koldioxid. En annan studie visade att gamla skogar, däribland boreala gammelskogar,  fortsätter att binda koldioxid och fungera som kolsänkor under mycket lång tid, ofta flera hundra år.  

Att använda skogsråvaror till bioenergi är ett sätt för politiker att låtsas ställa om samhället, utan att behöva göra något. Skogsnäringen gnuggar händerna för alla subventioner men bioenergi från skogen hjälper varken klimatet eller den biologiska mångfalden.

Låt skogen stå!

För att ifrågasätta dessa kortsiktiga lösningar har föreningen skapat en kampanj med små animeringar som vi sprider på sociala medier. Hjälp gärna till att dela dessa!