Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Varför naturreservat? Kris Tompkins: “Föreställ dig hur det skulle vara utan dem.”

Mellanstora Giant Sequoia-träd, i Sequoia nationalpark, USA.
 De har i stort sett klarat sig från bränderna 2020.

Text och bild av Birgitta Tulin

“Varför ska vi ha nationalparker?” Den frågan har Kris Tompkins, som skyddat 800 000 ha natur i Chile, fått många gånger. “Föreställ dig hur det skulle vara utan dem”. Frånvarons makt – the power of absence” kan få människor att förstå hur viktig naturen är. Hon menade att lagstiftningen om naturen styrs av ekonomiska intressen. Det är en kapplöpning mot klockan. Hur mycket natur kan tas undan från att utnyttjas för produktion?

Den 22 oktober uppmärksammades Half Earth Day med en halvdagskonferens i USA. Målet är att skydda halva jorden för att säkra växt- och djurarters långsiktiga överlevnad i en värld där utrotningstakten ökar. Hur kan vi människor arbeta tillsammans för att nå målet att jorden blir en hälsosam plats för kommande generationer?

Professor emeritus E.O. Wilson sade under konferensen att forskningen behöver göra en ny vetenskaplig sammanfattning, en syntes, eftersom “ecosystem biology” – ekosystembiologi – som han menar, saknas och är ett nytt område. Fler nya unga forskare behövs som har samma känsla för äventyr som han hade som pojke, när han började intressera sig för fjärilar.

Flera elever, studenter och lärare deltog på halvdagskonferensen och berättade hur de gör för att sprida kunskap om att biologisk mångfald är viktig och göra den egna omgivningen artrik igen. De berättade hur de organiserat en Global Biodiversity Festival med 100 deltagande länder. När barn förstår processerna i naturen blir de optimistiska om framtiden och ser att om naturen ges utrymme och skydd kommer jorden att klara sig. Med ny teknik kan unga människor, som inte längre är närvarande i naturen eller långt ifrån den, fördjupa sig i den och digitalt utforska alla världens länder. De kan då se hur väl länderna skyddar sina arter och lära sig själva mer om dessa arter. Därigenom påverkas inte bara hjärnan utan även hjärtat.

Henrique Pereira, professor vid iDiv, i Tyskland, forskar om biologisk mångfald och är verksam vid det globala nätverket för biologisk mångfaldsövervakning, GEO BON. Han pekade på nationalparkernas akilleshäl världen över – övervakning. Avskogningen är större i naturreservaten än utanför dem.

Walter Jetz vid Yale-universitetet i USA påpekade att arterna är de avgörande delarna i naturens stöd till människan. När antalet arter i naturen minskar, minskar därigenom också naturens stöd till människan. Artutrotning är oåterkallelig, åtminstone i en miljon år upp till ungefär 10 miljoner år. För att stoppa artutrotningen behövs bästa möjliga kartläggning av arter, för att förhindra att arter utrotas utan att någon märker det.

I USA är det bara en tredjedel av parkerna som förvaltas och övervakas på ett bra sätt, sa Jon Jarvis, den f.d. chefen för National Park Service i USA. Kalifornien har som första stat i USA beslutat att skydda 30 procent av sin yta. Dawn Wright, forskare vid Environmental Systems Research Institute (ESRI) sa att brist på pengar till havsforskning gör att oceanernas yta är sämre utforskad än månens. Detta trots att oceanerna förser oss med större delen av det syre vi andas.

I utkastet inför nästa möte inom ramverket för den biologiska mångfaldens skydd, FN:s konvention för biologisk mångfald, CBD, är mål 2 att bevara åtminstone 30 procent av jordens yta med tyngdpunkten lagd på områden som är särskilt viktiga för biologisk mångfald. Mål 19 är att bra information om den biologiska kunskapen, inklusive traditionell kunskap, ska finnas tillgänglig för beslutsfattare och allmänhet. Enligt mål 20 ska kunskapen användas på ett demokratiskt sätt, så att alla, också de som hör till urbefolkningarna, oberoende av ras och kön, deltar demokratiskt i beslut om den biologiska mångfalden.

En tecknad version av E.O. Wilson’s memoarer Naturalist kommer inom kort.

Se höjdpunkterna från Half Earth-dagen här.