(apropå krönikan på sid. 38 i SkogsEko 7 dec. 2010, av Lars Pekka, verksamhetsledare för Skoglig samverkan i Norrbotten)

 

Vetenskap är att bli överens. Skogsbruk är att ta för sig.

 

Vetenskapen söker sanningen – och finner den så småningom. Skogsnäringen bryr sig inte om sanningen, så länge som kassaflödet består.

 

Vetenskapen utforskar den verkliga världen. Skogsnäringen bygger upp kulisser.

 

Vetenskapen kan se klart och göra prognoser. Skogsnäringen ser inte längre än näsan räcker, investerar där chanserna är uppenbara, backar när det visar sig gå snett.

 

Vetenskapen ser att de gamla grova träden försvinner. Skogsnäringen limmar ihop flisor till konstgjorda stockar och klappar sig på magen.

 

Vetenskapen förutser att komplexa system kan komma i obalans om de störs. Skogsnäringen blir förvånad och överreagerar när en komponent i systemet visar symptom.

 

Vetenskapen vet att skogens system ständigt störs och ständigt återregleras. Skogsnäringen ser fiender överallt – 1914 var det ekorrar.

 

Vetenskapen har arbetat miljoner timmar med att nå konsensus. Lars Pekka tycker till själv.

 

Vetenskapen har sitt forum i världens vetenskapliga publikationer. Lars Pekka skroderar i Skogsnäringens intresseorgan. Nu har han släppts in i SkogsEkos krönika. Bättre underbyggda åsikter har framförts under den rubriken.

 

 

Anders Delin