Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

”Vi, folken av Amazonas, är mycket rädda. Snart kommer ni också att vara rädda.”

Foto: Crustmania, Flickr

Brev från Raoni Metuktire publicerat måndag 2 september 2019 på The Guardians webbsida:

”Vi, folken av Amazonas, är mycket rädda. Snart kommer ni också att vara rädda.

Under många år har vi, ledare för ursprungsfolk och folken i Amazonas, varnat er, våra bröder som har fört med er så mycket skada till våra skogar. Det ni håller på med kommer att förändra hela världen och förstöra vårt hem – och det kommer att förstöra ert hem också.

Vi har åsidosatt vår historia av motsättningar för att enas. För endast en generation sedan förde många av våra stammar krig mot varandra, men nu är vi enade och kämpar tillsammans mot vår gemensamma fiende. Denna gemensamma fiende är ni, icke ursprungsfolk och som har invaderat vårt land och som nu också bränner även de små områden där vi bor som ni har lämnat åt oss. Brasiliens president Bolsonaro uppmuntrar jordägare nära våra marker att röja bort skogen – och han gör ingenting för att hindra dem från att invadera vårt territorium.

Vi uppmanar er att sluta med det ni håller på med, att stoppa ödeläggelsen, att stoppa er attack på Jordens andar. När ni hugger ned träden angriper ni våra förfäders andar. När ni gräver efter mineraler spetsar ni Jordens hjärta. När ni häller gifter på marken och i floderna – kemikalier från jordbruk och kvicksilver från guldgruvor – försvagar ni andarna, växterna, djuren och själva jorden. När ni försvagar jorden på det här sättet, börjar den dö. Om marken dör, om vår Jord dör, då kommer ingen av oss att kunna leva och vi kommer också allihop att dö.

Varför gör ni det här? Ni säger att det är för utveckling – men vilken sorts utveckling tar bort skogens rikedom och ersätter den med endast en sorts växt eller djur? Där andarna än gång gav oss allt vi behövde för ett lyckligt liv, all vår mat, våra hus, våra mediciner, finns nu bara soja och boskap. Vem är denna utveckling till för? Endast några få människor lever på jordbruksmarkerna, som inte kan försörja många människor och är öppna och kala.

Så varför gör ni detta? Vi kan se att det är så att några av er kan tjäna mycket pengar. I Kayapó-språket kallar vi era pengar för piu caprim, ”ledsna löv”, eftersom det är ett dött och oanvändbart ting, som endast för med sig olycka och sorg.

När era pengar kommer in i våra samhällen skapar dessa oftast stora problem, som splittrar våra folk. Vi kan se att pengar gör samma sak i era städer, där det ni kallar rika människor lever isolerade från alla andra, rädda för att andra människor ska komma och ta deras piu caprim ifrån dem. Samtidigt svälter andra människor eller lever i misär eftersom de inte har tillräckligt med pengar för att få mat till sig själva eller sina barn.

Men dessa rika människor kommer att dö, precis som vi alla kommer att dö. När deras själar skiljs från deras kroppar kommer själarna att vara ledsna och de kommer att lida, eftersom medan de levde orsakade de lidande för så många andra människor istället för att hjälpa dem, istället för att se till att alla hade tillräckligt att äta innan de själva började äta, vilket är vårt sätt, Kayapós sätt, ursprungsbefolkningars sätt.

Ni måste ändra på det sätt ni lever eftersom ni är vilse, ni har tappat bort vägen. Dit ni är på väg är enbart vägen mot förstörelse och död. För att leva måste ni respektera världen, träden, växterna, djuren, floderna och även Jorden självt. Eftersom alla dessa ting har själar, alla dessa ting är själar, och utan själar kommer Jorden att dö, regnen kommer att upphöra och de växter vi har till mat kommer också att sloka och dö.

Vi andas alla denna enda luft, vi dricker alla samma vatten. Vi lever på denna enda planet. Vi måste skydda Jorden. Om vi inte gör detta, kommer kraftiga vindar att dyka upp och förstöra skogen.

Då kommer ni att känna den rädsla som vi känner.”

Raoni Metuktire är ledare för Kayapófolket, ett av Brasiliens ursprungsfolk.

Översättning från The Guardians webbsida utförd 2019-09-10 av Nils-Erik Norrby, föreningen Skydda skogen.