Tidigare i år publicerades en viktig artikel av Pascual m fl i Science, en av världens mest respekterade vetenskapliga tidskrifter. De jämför svensk ur- och naturskog med brukad skog och kommer fram till att om man lägger ihop allt kol som lagras i skogen och dess produkter – levande vegetation, död ved, mark, och i de skördade trädstammarna – så lagrar ur- och naturskogen ungefär 72% mer kol än den brukade skogen. Nyhetsrapporteringen handlade oftast om slutsatsen att “skogsbruket har släppt ut mer koldioxid än Sveriges samlade fossila utsläpp sedan den industriella revolutionen”. Men det finns också annat att lyfta i forskarnas resultat: till exempel hur beräkningarna motsäger skogsindustriernas argument att träprodukter i trähus och andra produkter lagrar kol och att det därför skulle vara klimatsmart att avverka och bruka skogen
Artikeln klargör nämligen att även om man räknar ihop kolet i all död ved i en brukad skog med allt kol som lagrats i träprodukter från den, är summan fortfarande lägre än enbart den döda veden i motsvarande naturskog. Och den döda veden är bara 6% av den totala kolinlagringen i en naturskog! Att virket “lever vidare” som kol i byggnader och möbler kompenserar alltså inte ens för denna lilla del, än mindre för de mycket större skillnaderna i markkol och levande biomassa mellan naturskog och brukad skog, som artikeln beskriver.
Enligt branschorganisationen Svebios beräkningar, som ligger i linje med Skydda Skogens egna kalkyler, blir närmare fyra femtedelar av den avverkade volymen till kortlivade produkter, såsom kartonger, direktreklam och biobränsle. Allt detta släpps snart ut i atmosfären igen: bränslet förbränns, och kartongerna blir sopor som eldas upp och blir till koldioxid. Men forskarna gör ett tankeexperiment till skogsindustrins maximala fördel: antag att vi i Sverige radikalt ställde om hela vår träproduktmix mot långlivade produkter, till exempel spånskivor till husbyggen.
De kommer då fram till en tydlig gräns för hur mycket av skillnaden i inlagrat kol som kan återvinnas genom lagring i långlivade träprodukter. Med dagens produktmix lagrar de svenska träprodukterna 0,61 kg kol per kvadratmeter, vilket täcker knappt hälften av skillnaden i död ved mellan naturskog och brukad skog. Men även i forskarnas maximala scenario, där allt virke som idag går till papper och energi i stället användes i långlivade material, skulle lagringen stanna vid 1,94 kg. Det är tillräckligt för att kompensera för koldioxid-förlusten i död ved när naturskogen avverkades men detta är alltså endast omkring 20% av den totala kolskillnaden mellan naturskog och brukad skog. Resten utgörs av markkol och levande biomassa och kan alltså inte lagras i en byggnad, eftersom den släpps ut vid avverkningen.
Så medan skogsbranschen hävdar att det är ”klimatsmart” att bruka skogen så hårt som möjligt, säger denna artikel att det överlägset klimatsmartaste är att låta våra sista kvarvarande naturskogar stå kvar. Något som naturligtvis också är ojämförligt mycket bättre för den biologiska mångfalden.
Det här är en solid, väl genomförd studie vars resultat redan citerats av ett dussin andra forskare och inte mött någon väsentlig kritik från vetenskapssamfundet. Studien har kommenterats i populärvetenskapliga sammanhang: Michael Gundale, professor vid SLU:s institution för skogens ekologi och skötsel, menar i Forskning & Framsteg att skillnaden mellan naturskog och brukad skog kan vara något överskattad, framför allt i markkolet, men ifrågasätter inte studiens övergripande slutsatser; Martin Forsius, forskningsprofessor vid finska statliga institutet SYKE gör en liknande bedömning i den finska skogsägarrörelsens tidning. Björn Lindahl, professor i markvetenskap vid SLU, och Line Nybakken, professor vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, bedömer studien som ”välgjord och övertygande” respektive “viktig och imponerande”.
Källor:
Pascual m.fl., Higher carbon storage in primary than secondary boreal forests in Sweden, Science 391, 1256 (19 mars 2026), DOI: 10.1126/science.adz8554.
Urskogar lagrar betydligt mer kol än brukade skogar – Forskning & Framsteg, 19 mars 2026 (Gundale, Lindahl)
Så mye mer karbon tar urskog opp – forskning.no, 28 mars 2026 (Nybakken)
Hiili kertyy lahopuihin ja maaperään vanhoissa metsissä – Maaseudun Tulevaisuus, 10 april 2026 (Forsius)