Myt #3: Kalhyggesbruk är det bästa sättet att bruka skogen

Vid kontinuitetsskogsbruk, där man hugger några träd åt gången och marken aldrig lämnas bar, kan marken behålla det mesta av sitt kol och sina näringsämnen. På grund av detta lagras det mer kol i sådana skogar och den ger ett större mängd av ekosystemtjänster överhuvudtaget. Det finns annan forskning som jämfört kalhyggesbruk med kontinuitetsskogsbruk som kom fram till att det inte är så stor skillnad mellan dessa vad gäller kolinlagring, men artikelförfattarna redovisar inte det ökade utsläppet efter hygget eller att det är vanligt i kalhyggesbruk att ta tillvara alla grenar som biobränslen. En översiktsartikel från 2016 visar att intensivt skött skog tappar markkol på sikt.
Ett mindre intensivt skogsbruk kan också minska riskerna som följer i den globala uppvärmningens fotspår. Funktionella ekosystem står emot och återhämtar sig bättre från bränder, stormar, torka, insektsangrepp och annan påverkan än fragmenterade områden. En mångfald av mykorrhiza-svampar gör dessutom att mer kol lagras i marken.
Om man dessutom byter från tallskog till blandskog kan mer kol lagras enligt modellstudier men även empiriska studier. Lövskogar har högre albedo än mörka och täta barrskogar och reflekterar därmed tillbaka en större del av den inkommande solinstrålningen medan barrträden absorberar mer värme. Lövskogars evapotranspiration (när vatten avgår till atmosfären från träden, framför allt under sommarhalvåret) har en lokalt kylande effekt och bidrar troligtvis till molnbildning vilket ökar albedot ytterligare. Omvandling av naturskogar till planterade monokulturer kan öka avrinningen och minska evapotranspirationen. Kalhyggen leder till större lokala temperatursvängningar och ökad lufttemperatur under sommarhalvåret.
Anledningen till kalhyggesbrukets dominans i Sverige är delvis historisk, och delvis baserad på ekonomiska överväganden. Men det finns många sätt att beräkna lönsamhet – vilket man väljer beror på vad ens mål är. Om man t. ex. tar med möjligheten av självföryngring i ekonomiska kalkyler finner man att det är mer lönsamt med kontinuitetsskogsbruk. Läs också mer i Skogspraktikan om ekonomi och skogsbruk.
Det finns stora fördelar för den biologiska mångfalden med kontinuitetsskogsbruk. I andra delar av Europa, till exempel Storbritannien och Italien, har man därför börjat övergå till denna form av skogsbruk. Det finns således en hel del kunskap om hur man kan återgå till en form av skogsbruk som gynnar såväl ekosystemen som klimatet och som samtidigt värnar om den sociala dimension. På hela världen finns det uppskattningsvis 2 miljarder hektar skogsmark som bör återställas på olika sätt för att gynna fler värden än bara de ekonomiska.