Den avverkade skogen i Prästskogen, december 2019. Foto: Håkan Aronsson.
Hösten 2019 publicerade Sveriges biskopar ”Ett biskopsbrev för klimatet”. Det handlar om klimatförändringarna som förstör vår jord och om vårt ansvar för att rädda den. Där beskrivs den klimatpåverkan som orsakas av jordbruk och skogsskövling och att klimatförändringen måste hejdas på både lokal och universell nivå.
I brevet uppmanas kyrkans församlingar, stift och nationella nivå att låta en teologiskt reflekterad syn på skapelsen prägla den ekonomiska förvaltningen av aktier, skog och mark för att minska klimatpåverkan och påskynda klimatomställningen.
Samtidigt som brevet kom ut kalhöggs kyrkans egen skog – Prästskogen − vid naturreservatet Haverö strömmar och Kyrksjön i västra Medelpad. Vi undrar därför hur biskoparnas uppmaning i praktiken påverkar förvaltningen av kyrkans skogar. En stor kalavverkning vid ett naturreservat är resultatet av det beslut som fattats, vare sig den teologiska reflektion som nämns i Biskopsbrevet har ägt rum eller ej.
Tack vare miljörörelsens kamp sade regeringen på 1980-talet nej till kraftverk vid Haverö strömmar. Idag är området naturreservat med avverkningsförbud.
I reservatet ingår inte Prästskogen. Där har under hösten 13 hektar skog avverkats av kyrkan och förvandlats till ett kalhygge med enstaka träd och högstubbar. Det gränsar delvis mot reservatet och Kyrksjön, där en tunn remsa av träd sparats. På hygget finns flera plastband med texten Miljö − Naturvård – Hänsyn.
Vid bedömningen av skogen har Skogsbiologerna AB:s metod för naturvärdesinventering använts. Där ser man främst på strukturer. Av 19 hektar avverkningsanmäld skog undantogs 5,7 hektar och klassificerades som nyckelbiotop. Resten ansågs vara trivial och avverkningsbar.
I och med kalavverkningen ödelades 5 hektar av Prästskogen omedelbart intill reservatet. Skogen hade högt kulturvärde och var delvis en naturskog och en grön länk mellan nyckelbiotopen vid Sörströmmen och Prästbodarna – Prästbordets egen fäbod. Länken underlättade artspridning och bidrog till biologisk mångfald. Hela området borde därför ha skyddats som en frivillig avsättning och hänsyn borde ha tagits till att skogen hörde ihop med reservatet som har så stor betydelse för turismen. I och med avverkningen har hela området vid Kyrksjön och reservatet ödelagts för generationer framåt och entrén från söder till reservatet består nu av ett stort kalhygge.
Härnösands stift äger så stora arealer skog att man lätt hade kunnat välja att avverka där det hade varit till mindre skada. Och om man tvunget måste avverka i Prästskogen kunde hyggesfritt skogsbruk ha använts.
Enligt Biskopsbrevet utgörs en fjärdedel av människans klimatpåverkan av utsläpp från jordbruk, skogsskövling och andra förändringar i markanvändningen. Därför måste de direkta utsläppen minskas och skogsskövlingen hejdas.
Varför skriver biskoparna ett biskopsbrev om klimatet om det inte ska tillämpas på kyrkans egna skogar? Klimatkrisen är här och nu och skogsskövling i Norrlands inland påverkar klimatet lika mycket som den gör någon annanstans.
Björn Abelsson, ordförande Naturskyddsföreningen Västernorrland
Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarnas Samorganisation
Margareta Ericsson, Älvräddarnas Samorganisation och före detta Aktionsgruppen Rädda Haverö strömmar
Elin Götmark, talesperson i Skydda Skogen
Läs hela debattartikeln i Sundsvalls Tidning samt svar från stiftsjägmästaren för Egendomsförvaltningen i Härnösands stift här.