Enligt en artikel från början av oktober i tidningen Nerikes Allehanda har Örebro kommun nyligen fattat ett unikt beslut om att helt upphöra med att bedriva kommersiellt skogsbruk på hela sin skogsmark. Kommunen satsar istället på en bred, holistisk förvaltning, där kolinlagring, resiliens, biologisk mångfald, folkhälsa, rekreation och kommunens attraktionskraft står i centrum.
Örebro kommuns beslut omfattar hela kommunens skogsinnehav på drygt 5500 hektar skogsmark. Ungefär 25 procent av kommunens marker är redan skyddade som kultur- och naturreservat.
Jag ringer Örebro kommun för att få veta mer om den nya skogspolicyn och får prata med en av deras kommunekologer, Erik Göthlin.
Hur kommer det sig att kommunen fattade beslutet att i praktiken sluta med kommersiellt skogsbruk?
– Ett viktigt motiv har varit kommunens klimatarbete. I kommunens klimatstrategi har vi ställningstaganden för ökad kolinlagring. Men, i grund och botten handlar det om att se till helheten – ekosystemtjänster, biologisk mångfald, klimat, resiliens och rekreation. Det handlar om att säkerställa att kommunen är attraktiv att bo och verka i, säger Erik.
Orörd eller delvis fortsatt skötsel?
Betyder den nya policyn att ni per automatik kommer lämna hela kommunens skogsareal helt orörd, eller kommer ni sköta delar av skogen, och i så fall hur och varför?
– Detaljerna i tillämpningen av detta är inte helt fastlagda. Vi kommer sköta delar av skogen genom naturvårdande skötsel. Men framför allt kommer den skötsel vi genomför av yngre bestånd ha syftet att stärka friluftsvärden. Det handlar främst om anpassad skötsel, men även mindre ingrepp i äldre bestånd för att bibehålla rekreationsvärden, som exempelvis att öppna upp och skapa mer variation, säger Erik.
Han berättar vidare att det i praktiken kommer att bli en stor variation vad gäller inriktningen på skötseln. Vissa yngre skogsområden kommer att lämnas att självgallra för att hålla en hög kolinlagring och öka naturvärdena och även en del äldre skogar kommer förstås att lämnas för fri utveckling.
– På det hela taget bedöms mängden kol och arealerna med naturvärden att öka, men skötseln kommer variera hela vägen från orörda områden till områden som sköts för att gynna rekreationsvärden.
Vissa kommuner väljer att ställa om hela eller delar av sitt kommersiella skogsbruk till hyggesfritt eller naturnära skogsbruk, men ni valde att gå ett steg längre och satsa helt på klimat, rekreation och biologisk mångfald. Hur kommer det sig?
– Vi tror helt enkelt att vi kommer uppnå våra mål bättre utan stora kommersiella uttag av virke och biomassa. Jag ska ta ett exempel. I en yta med många stora vackra träd, så skulle det minska rekreationsvärdet att plocka ut många av dessa genom plockhuggning, säger Erik.
Kommunekologen är tydlig med att en del av kommunens marker, även skog, fortsatt kommer att exploateras för ny infrastruktur och byggnation.
Örebro har tydlig miljöprofil
Örebro kommun har bland annat gjort sig nationellt kända för sina progressiva lek-och parkprojekt. Ett exempel är ett skogsträdgårdsprojekt som kan beskrivas som en ätlig lekotop. De har också öppnat för gemensamhetsodlingar och trädgårdsprojekt, vars syfte är att främja integration, gemenskap och hållbarhet, och motverka ensamhet bland äldre. De har också bildat mycket omtyckta natur- och kulturreservat. Men, den största miljöinsatsen torde dock vara beslutet att sluta med kommersiellt skogsbruk, eftersom det ger stora effekter på klimat och biodiversitet, då detta beslut rör så stora arealer.
Örebro kommun har tidigare också fått kritik för att de exempelvis har velat bygga bostäder i värdefulla skogsområden, som bland annat inventerats av Sebastian Kirppu, skogsbiolog på Skydda Skogen. Ett sådant exempel lyftes i media 2021 i en artikel i Nerikes Allehanda. Då ville Örebro kommun bygga bostäder i Sörbyskogen, och en protestgrupp bildats för att rädda skogen.
Örebro planerar inte längre att exploatera Sörbyskogen, vilket framgår i översiktsplanen och handlingsplanen för naturvård och friluftsliv. I stället är Sörbyskogen ett av de 15 områden som i handlingsplanen pekas ut som utredningsområden för framtida skydd. I handlingsplanen finns ett mål om att skydda fem nya områden till 2035.
Klimatet och Örebros kommunala skogar
Utöver att fasa bort de fossila bränslena och minska utsläppen, visar forskning att ett av de kraftfullaste klimatverktyg vi har i Sverige, något som dessutom ger omedelbar klimatnytta, är att minska avverkningen. Det gäller även om substitutionseffekten och läckageeffekten tas med i beräkningarna. Kalavverkning står för stora utsläpp. Ungefär 80% av skogsråvaran från svenska skogar blir till kortvariga produkter som t.ex. biobränsle och papper som snabbt omvandlas till koldioxid.
Mindre känt och diskuterat i Sverige är att studier visar att skogsbruket orsakat en omfattande kolskuld. En relativt färsk studie visar att gamla obrukade naturskogar lagrar mycket mer kol än produktionsskogar och plantager, så mycket som 83 procent mer. Studien publicerad i tidskriften Science visar också att omvandlingen av skogslandskapet kan ha orsakat en kolförlust som uppskattningsvis skulle kunna vara större än Sveriges samlade fossila utsläpp sedan 1834.
Det beror på att det finns allt från kalhyggen, ungskogar, plantager och medelålders skogar till äldre skogar, i ett skogslandskap som sköts med trakthyggen (kalhyggen). Eftersom den gamla skogen lagrar mycket mer kol i mark och biomassa, än snittet i det kalhyggesbrukade produktionslandskapet, innebär det således att en stor del av det kol som kunde ha lagrats i skogslandskapet, om skogen bestod av gammal skog, nu istället är i atmosfären i form av koldioxid. Att upprätthålla ett trakthyggessystem, innebär således en stor klimatkostnad. Studier visar att trädplantager och ungskogar generellt lagrar mindre kol än den tidigare, gamla skogen, oavsett geografisk region. Förutom i själva träden (levande och döda), och andra skogslevande arter, lagras stora mängder kol i marken i gamla skogar, en process som gynnas av mykorrhizasvampar. Störningar som bränder eller stormar kan påverka kolmängden i en gammal skog, men ostörd kan den fortsätta att lagra in kol under århundraden.
Det finns relativt stora arealer med äldre och gammal skog i Örebro kommuns skogsinnehav. Jag frågar Erik ungefär hur stor del av kommunens skogsmark som består av skog äldre än 60 år?
– Vi har en relativt stor andel äldre skog i det kommunala skogsinnehavet. 51 procent av skogsinnehavet har en beståndsålder över 60 år, vilket är en indikation på rekreationsvärden. 15 procent av innehavet är över 110 år.
En norsk studie visar att skogar och gamla träd fortsätter ta upp mycket koldioxid långt efter de anses vara slutavverkningsmogna vid kanske 60 till 120 år. Andra studier har visat att gammelskogar både lagrar stora mängder kol och kan fungera som betydande kolsänkor. Med dagens brandbekämpning skulle helt enkelt Sveriges skogar, även de gamla, generellt kunna lagra mycket mer kol om vi minskar avverkningsnivåerna, ställer om skogsbruket och bevarar våra äldre skogar, natur- och kontinuitetsskogar.
Vissa skogsägare, som staten, Svenska kyrkan och landets kommuner, bör kunna gå ännu längre, som man nu gör i Örebro kommun, och helt sluta med kommersiellt skogsbruk.
Jag ringer upp Sara Andersson som jobbar som miljöstrateg på Örebro kommun för att ställa frågor om hur kommunen ser på den kommunala skogens roll i klimatarbetet.
Klimatet har pekats ut som en av de viktigaste orsakerna till ert beslut. Vilka potentiella nyttor i form av kolinlagring och klimatnytta ser ni framför er?
– Skogen har en betydande roll i kommunens klimatarbete, både som befintligt kollager och som kolsänka. Vi behöver minska utsläppen nu och tidsperspektivet är därför en viktig faktor för beslutet. Genom att vi låter skogen stå maximerar vi kolinlagringen och undviker att kol som finns bundet i skogen släpps ut och bidrar till ökade utsläpp. Skogen bidrar dessutom till många andra samhällsnyttor som kommunen vill värna, som biologisk mångfald, rekreation och klimatanpassning.
Att lagra in mer kol i skog och mark är en fungerande och viktig pusselbit i klimatarbetet, Men, detta måste ske parallellt med minskade utsläpp av fossila bränslen och genom andra former av klimatåtgärder. Skogen som kolsänka och förråd bör inte användas som alibi för att kunna fortsätta släppa ut lika mycket från fossila bränslen.
Hur ser ni på kommunen på denna fråga? Innebär kommunens beslut att ni kommer dra ner på era klimatambitioner inom andra områden, eller tänker ni både lagra mer kol i skogen och vidta andra effektiva klimatåtgärder samtidigt?
– Vi kommer inte dra ner på våra klimatambitioner inom andra områden. Det primära är att minska utsläppen men vi kommer behöva jobba med kolinlagring parallellt. Vi kommer nämligen inte att kunna nå nollutsläpp inom alla områden och därför bygger vi upp kunskap om och utreder vilka möjligheter till kolinlagring som finns. Vi kommer fortsätta med att aktivt minska våra klimatutsläpp, säger Sara.
Jag frågar åter kommunekolog Erik Göthlin om de övriga värden, som rekreation och biologisk mångfald, och om vilka långsiktiga effekter kommunen tänker att den nya inriktningen kommer få?
– Oj, det är en stor fråga. Långsiktigt räknar vi med att inriktningen kommer stärka resiliensen, vara en viktig pusselbit i vårt klimatarbete, gynna biologisk mångfald och stärka kommunens attraktionskraft genom att vi skapar bostadsnära rekreationsmiljöer med hög kvalitet, säger Erik.
Jag undrar hur Örebro kommun kommer kunna balansera natur- och rekreationsvärden på ett bra sätt, vilket ibland kan vara en pedagogisk utmaning. Stående döda träd kan av somliga ses som en säkerhetsrisk nära stigar och leder. För andra människor ser exempelvis stående och liggande döda träd skräpigt ut, trots att detta är en enormt viktig del av skogens ekologi, och då det finns tusentals arter knutna till död ved bara i Sverige. Studier visar att många arter är hotade och minskar i våra skogar på grund av bristen på död ved. En studie visar också att man dessutom har underskattat naturvårdsbehovet av död ved. Död ved är också ett kollager och bidrar till kolinlagringen i marken. Ett sätt att skapa en förståelse för den döda vedens roll i skogsekosystemen, och för naturen, är att sätta upp skyltar med information här och var. Detta har jag sett att man gjort med stor framgång i exempelvis södra Tyskland.
Hur arbetar Örebro kommun med att öka mängden död ved i kommunens skogar? Finns det mål att också den ska öka?
– Ja, i handlingsplanen för naturvård och friluftsliv finns ett ställningstagande om att mängden död ved i kommunens skogar generellt ska vara minst 20 m3 per ha, säger Erik.
Har du något medskick till andra kommuner som förvaltar skog och som diskuterar framtida förvaltning?
– Se och sätt värde på skogens många ekosystemvärden för samhället. Skogen har så många andra värden än som intäkter från såld biomassa. Dessa värden ligger ofta maskerade, men är betydligt högre än skörd och försäljning av biomassa. Ska jag summera, så handlar det om att se brett på skogen och dess mångfald av ekosystemtjänster, så att skogen får maximal samhällsnytta, det är mitt tips, avslutar Erik.
Jag ringer upp Skydda Skogens talesperson Elin Götmark och frågar hur hon ser på Örebro kommuns nya inriktning för sin skogsvaltning.
– Att satsa helt på biologisk mångfald, klimat och sociala värden, detta är en unik och viktig inriktning som både de statliga skogsägarna Fastighetsverket, Sveaskog och Fortifikationsverket, men också Svenska kyrkan och alla kommuner som äger och förvaltar skog, bör ta efter, säger Elin Götmark.
/ Viktor Säfve
Läs mer om Örebro kommuns skogs- och miljöförvaltning:
Örebro kommuns översiktsplan, temaområde Grönstruktur och naturområden: Grönstruktur och naturområden – Översiktsplan
Örebro kommuns klimatstrategi: Klimatstrategi Örebro kommun
Örebro kommuns websida för handlingsplan för naturvård och friluftsliv: Naturvårds- och friluftsplanering – Örebro kommun – fördjupning
Länk till artikel i Nerikes Allehanda: Här lagrar Örebro tonvis med koldioxid