Delar av nedanstående artikel har publicerats i ETC 11 maj 2018.
Nu höjs röster från internationellt och vetenskapligt håll för att skydda 50 % av jordens land- och havsareal. Det anses vara det som krävs för att säkra växt- och djurarters överlevnad i det långa loppet. Dessa områden behöver dessutom vara stora och sammanhängande för att alla viktiga ekologiska processer och ekosystemtjänster ska kunna bevaras. Landskapsperspektivet är av yttersta vikt, och det är bråttom.
Professor emeritus Edward O. Wilson är en av världens mest respekterade biologer. Han förespråkar i sin bok ”Half-Earth” (2016) att halva jordytan bör skyddas. Det är en utmanande tanke som dock inte bör avfärdas som radikal och orimlig.
Wilson är inte ensam; naturvårdsprofessorn Reed Noss och 12 av hans kollegor stämmer in. De manar till en djärvare och ärligare vision som håller sig inom vad ekosystemen kräver – inte vad som är politiskt uppnåeligt på kort sikt.1 Försiktighetsprincipen måste få råda i alla lägen.
Den största anledningen till att arter utrotas är att deras livsmiljöer försvinner. När en livsmiljö minskar i areal, minskar även överlevnadschanserna hos de arter som lever där. Dagens utrotningstakt bedöms vara uppemot tusen gånger snabbare än vad som anses naturligt historiskt sett. Mänsklighetens påverkan på jorden har t.o.m. liknats vid en geologisk kraft. Massutrotningar har förekommit tidigare. Den sjätte stora massutrotningen på jorden gläntar på dörren och den här gången är inte asteroidnedslag utan vi människor som är förövarna.
Varje år utrotas troligtvis mellan 500 och 36 000 arter (upp till 100 arter per dag).2 Siffran är osäker eftersom man inte vet hur många arter som finns på jorden. Hittills har ca 2 miljoner arter artbestämts3, och forskare tror att det kanske finns hela 8,7 miljoner arter i världen (exklusive mikroorganismer).4 Många av dessa arter kommer att utrotas innan vi människor ens blivit varse om deras existens. Det innebär att även deras ekologiska, stödjande, reglerande och kulturella funktioner kommer att gå förlorade.5 Enligt IUCN:s rödlista (2015) bedöms redan nu drygt 40% av groddjuren, ca 25% av däggdjuren och 13% av fåglarna vara globalt hotade.6
Varje art har en egen nisch och är i behov av en viss naturtyp och ett specifikt mikroklimat. Arten är oftast beroende av andra arter; för föda, näring, samarbete och/eller för uppbyggnad av mark och vegetation. Edward O. Wilson menar att om halva jordens yta skyddas, där alla ekosystem finns representerade, kan 80% av världens arter räddas. Först då träder vi in i en s.k. säker zon. Om vi bara skyddar 10% av jorden riskerar ungefär hälften av världens arter att utrotas.
Det är uppenbart att dagens skyddsåtgärder är otillräckliga eftersom arter fortfarande är hotade. Ju fler arter som försvinner, desto fler arter riskerar att gå förlorade. Ibland kan effekten bli nästan omedelbar och till slut nås en gräns när hela ekosystem kollapsar. Jorden klarar inte att upprätthålla den nuvarande förlusten av arter, utan att resultera i ekologiska kollapser och oåterkalleliga miljöförändringar. Vi har redan överskridit det globala gränsvärdet för förlust av biologisk mångfald.7
Enligt UNEP skyddades ca 15% av jordens landareal och ca 4% av jordens havsareal år 20158, vilket är otillräckligt för att säkra den biologiska mångfalden. Venezuela och Bhutan tillhör de länder som ligger i täten och har skyddat ca 50% skyddad landareal.9,10 Bhutan har t.o.m. en grundlag som understryker att landet ska bevara den ursprungliga miljön och biodiversiteten, där miljömässig hållbarhet ska vara utgångspunkten för landets nationella utveckling.11 Ett tredje land som utmärker sig är Slovenien, som enligt UNEP också skyddat ca 50% av sin landareal.12 Sverige ligger långt efter med ca 11% skyddad landyta och ca 6,6% skyddade marina områden.13,14
Det råder dessutom en stor snedfördelning bland de områden som är skyddade. Skogen är det ekosystem på land som hyser störst biologisk mångfald. Ca 27% tropisk skog är skyddad i världen jämfört med ca 3% boreal (nordlig) skog. Europa är den kontinent i världen som skyddar allra minst skog15 och Sverige och Norge tillhör de länder som ligger i botten. Endast ca 5% av den produktiva skogsmarken i Sverige och ca 3% av den produktiva skogsmarken i Norge är formellt och långsiktigt skyddad.16,17
På grund av ett intensivt skogsbruk i Sverige, är idag ca 1 800 skogslevande växt- och djurarter rödlistade, d.v.s. nära hotade eller hotade, till största delen på grund av att deras naturliga livsmiljö – skogen – inte finns kvar. Det har resulterat i små oaser av naturskog i ett hårt fragmenterat skogslandskap som domineras av planterade trädbestånd av tall eller gran samt hyggen. Många av de rödlistade arterna är beroende av gamla skogar med gamla grova träd, stående och liggande död ved och lövträd. Vissa arter behöver upp emot 20-50% lämpligt habitat på landskapsnivå för att överleva.18
För att alla viktiga ekologiska processer och ekosystemtjänster ska kunna bevaras måste de områden som skyddas dessutom vara stora och sammanhängande på landskapsnivå. Därtill behövs funktionella spridningskorridorer för att arter ska kunna sprida sig mellan olika områden.
Det finns flera förslag till skydd av skog i ett landskapsperspektiv i Sverige. Borderland Wilderness i Dalarna är ett sådant. Det omfattar bl.a. Ore skogsrike, Vildmarksriket och ett område från Tandövala till Drevfjällen med inkluderande marker i Norge och Värmland (totalt 1 440 000 ha). Detta är skogar som till stora delar är oskyddade idag.19 Ett annat förslag är att skydda de oskyddade skogarna vid Jelka Rimakåbbå och Karatj-Råvvåive i Lappland. Tillsammans med befintliga reservat som Ultevis, Pärlälvens fjällurskogsreservat, Muddus och Stora sjöfallets nationalpark skulle de bilda ett stort vildmarksområde med fjällnära skogar (totalt ca 460 000 ha).20
Om sammanhängande skogar med höga naturvärden skyddas längs med den svensk-norska gränsen vid Värmland och Dalarna, norrut till Finland och Ryssland, för att sedan sträcka sig ner till den mest södra gränsen mellan Finland och Ryssland, skulle en betydande andel av den biologiska mångfalden kunna skyddas långsiktigt. Detta är ett förslag av Rein Midteng i Norge som fått namnet ”the Horseshoe of Fennoscandia”.21
Genom att skydda värdefulla livsmiljöer över landsgränserna kan länder samarbeta för att uppnå delade bevarandemål. Det finns ett grönt europeiskt bälte, the Green European Belt, som sträcker sig genom 24 länder, från Norge via Ryssland ner till Grekland och Turkiet, och sammanlänkar bl.a. nationalparker och biosfärsreservat men också andra oskyddade områden. Tanken är att skapa funktionella nätverk av olika livsmiljöer och möjliggöra spridning mellan arter i förbindelserna mellan områdena. Dessvärre står detta projekt inför hot såsom avverkningar, exploatering och fragmentering.22
Liknande initiativ förekommer i andra delar av världen. I USA och Kanada finns bl.a. Yellowstone to Yukon Conservation Initiative, som har som målsättning att skydda funktionella livsmiljöer sammanlänkade i ett stort bälte som går genom flera delstater. Flera av områdena är idag inte skyddade och hotas av exploatering.23 I Australien föreslås en 3 600 km lång korridor från Queensland till Victoria för att skydda, sammanlänka och restaurera olika livsmiljöer.24 I södra Afrika finns Peace Parks som arbetar för att utveckla och sammanlänka skyddade naturområden över nationsgränserna för att bevara den biologiska mångfalden, skapa robusta ekosystem och gynna lokalbefolkningen.25 Detta är bara för att nämna några exempel.
Sverige har mycket att lära genom att studera och ta efter andra länders initiativ och samarbeten kring naturskydd. Sverige har antagit FN:s konvention om biologisk mångfald som säger att förlusterna av alla naturliga miljöer, inklusive skogar, åtminstone ska halveras och där det är möjligt i det närmaste upphört 2020 (Aichi-mål 5), vilket är ett mycket lovvärt mål. Därtill har Sveriges regering fastställt ett etappmål om att minst 20% av Sveriges land- och sötvattensområden senast 2020 ska bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Dessvärre kommer dessa mål inte att nås till 2020. Med de områden som idag är planerade för skydd till 2020 kommer drygt 12% av landytan att vara skyddad.
Sverige har dessutom en portalparagraf i skogsvårdslagen som säger att miljö- och produktionsmålet ska vara jämställda. Trots att den antogs för över 20 år sedan har miljömålet hamnat i skymundan. Över 90% av de svenska skogarna brukas eller har brukats. Rimligtvis borde hälften av skogarna skyddas och resterande 50% brukas. Först då vore miljö- och produktionsmålet jämställda – en ordning som skulle säkerställa den biologiska mångfalden på sikt.
Edward O. Wilson frågar sig om människan är självmordsbenägen.26 Förlust av biologisk mångfald anses tillsammans med klimatförändringarna, pandemier och världskrig utgöra det dödligaste hotet mot mänskligheten. Wilson menar att det kortsiktiga målet borde vara att snabbt skydda åtminstone hälften av jordens kvarvarande och intakta vildmarksområden vilket bl.a. innefattar Amazonas, Kongoflodens regnskog och nordliga boreala skogar. Därtill behöver de fragment som finns kvar med höga naturvärden skyddas. Dessa handlingar behövs snarast för att motverka den rådande utrotningskrisen.
Det är både ekologiskt, ekonomiskt och socialt försvarbart att skydda den natur som finns kvar idag, istället för att behöva restaurera den senare. Höjda anslag för skydd av natur är en brådskande och övergående investering eftersom kostnaderna i form av förstörda ekosystem kommer att bli skyhöga med oåterkalleliga miljöförändringar som följd.27 Naturen har ett egenvärde och finns inte till för missbrukas av människan.
Det råder vetenskaplig konsensus kring att arter utrotas i en onaturligt snabb takt och att förlusten av livsmiljöer är förödande för dess ekologiska processer och ekosystemtjänster. Redan 2007 krävde 1 500 internationella forskare att hälften av det boreala skogslandskapet i Kanada skulle skyddas för att bevara den biologiska mångfalden.28 För närvarande har Avaaz.org ett upprop riktat till världens politiska ledare om att skydda halva vår planet som hittills undertecknats av drygt 963 000 personer (maj 2018).29 För att undvika en global ekologisk kollaps är 50% skydd av jordens land- och havsyta inget alternativ, utan en nödvändighet, och det brådskar.
Läs mer i Edward O. Wilsons “A Biologist’s Manifesto for Preserving Life on Earth” (2017).
Amanda Tas, Skydda Skogen
—
Referenser:
1) Noss, R., Beier, P., Nowak, K. & Tabor, G. (2012). Bolder Thinking for Conservation. Conservation Biology, Vol. 26, No. 1.DOI: 10.1111/j.1523-1739.2011.01738.x
2) Monastersky, R. (2014). Life – a status report. Nature 516: 159-161.
3) Wilson, E. O. (2016). Half-Earth – Our Planet’s Fight for Life. Liveright Publishing Corporation, New York (259 pp).
4) Mora, C., Tittensor, D. P., Adl, S., Simpson, A. G. B. & Worm, B. (2011). How Many Species Are There on Earth and in the Ocean? PLoS Biology 9 (8): e1001127 DOI: 10.1371/journal.pbio.1001127
5) Wilson, E. O. (2016). Half-Earth – Our Planet’s Fight for Life. Liveright Publishing Corporation, New York (259 pp).
6) IUCN (2012). The IUCN Red List of Threatened Species; http://cmsdocs.s3.amazonaws.com/IUCN_Red_List_Brochure_2014_LOW.PDF
7) Rockström, J. et al. (2009). A safe operating space for humanity. Nature 461, 472-475; http://www.nature.com/nature/journal/v461/n7263/full/461472a.html
8) UNEP-WCMC and IUCN (2016). Protected Planet Report 2016. UNEP-WCMC and IUCN: Cambridge UK and Gland, Switzerland; https://wdpa.s3.amazonaws.com/Protected_Planet_Reports/2445%20Global%20Protected%20Planet%202016_WEB.pdf
9) UNEP-WCMC (2017). Protected Area Profile for Venezuela from the World Database of Protected Areas; https://www.protectedplanet.net/country/VE
10) UNEP-WCMC (2017). Protected Area Profile for Bhutan from the World Database of Protected Areas; https://www.protectedplanet.net/country/BT
11) Development Progress (2011). Bhutan’s success in conservation: Valuing the contribution of the environment to Gross National Happiness; http://www.developmentprogress.org/sites/developmentprogress.org/files/bhutan_report_-_master.pdf
12) UNEP-WCMC (2017). Protected Area Profile for Slovenia from the World Database of Protected Areas; https://www.protectedplanet.net/country/SI
13) SCB (2016). Skyddad natur, 31 december 2015; http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0603/2015A01/MI0603_2015A01_SM_MI41SM1601.pdf
14) Havs och Vattenmyndigheten (2016). Fördjupad analys av befintligt nätverk av marina skyddade områden – Delredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm; https://www.havochvatten.se/download/18.1a63820415542ed7991f24d8/1466512669303/fordjupad-analys-av-befintligt-natverk-av-marina-skyddade-omraden.pdf
15) Morales-Hidalgo, D., Oswalt, S. N. & Somanathan, E. (2015). Status and trends in global primary forest, protected areas, and areas designated for conservation of biodiversity from the Global Forest Resources Assessment 2015. Forest Ecology and Management 352 (2015) 68–77.
16) Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2017). Värdefulla skogar – Redovisning av regeringsuppdrag; https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/vardefulla-skogar-redovisning-av-regeringsuppdrag-2-170130.pdf
17) Sabima (2017). Skog; https://www.sabima.no/trua-natur/skog/
18) Angelstam m.fl. (2010). Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald – en uppföljning av 1997 års regionala bristanalys, och om behovet av samverkan mellan aktörer. Skogsstyrelsen.
19) Oldhammer, B. (2015). Borderland Wilderness – Skandinaviens sydligaste vildmarker med Orsa, Mora och Rättvik som exempel; http://www.rattvik.se/download/18.4b6eede31520c6a5556b853/1481707033089/webb-borderline.compressed.pdf
20) WWF (2016-07-05). Lapplands fantastiska skogar; http://www.wwf.se/press/aktuellt/1654329-svenska-parlor-i-lappland-behover-mer-skydd
21) Midteng, R. (2013). The Horseshoe of Fennoscandia; http://prosjekt.fylkesmannen.no/Documents/Pasvik%20-%20Inari/Dokument/The%20Horseshoe%20of%20Fennoscandia_99.pdf
22) European Green Belt (2007). Route of the Green Belt; http://www.europeangreenbelt.org/route.html
23) Yellowstone to Yukon Conservation Intitiative (besökt 2017). Our progress; https://y2y.net/vision/our-progress
24) The Great Eastern Ranges Initiative (besökt 2017). Vision and Goals; http://www.greateasternranges.org.au/about-us/vision-and-goals/
25) Peace Parks Foundation (2017-03-03). Peace Parks Foundation; http://www.peaceparks.org/index.php?pid=100&mid=1
26) Edward O. Wilson (1993). Is Humanity Suicidal? New York Times Magazine, May 30 1993.
27) TEEB (2010), The Economics of Ecosystems and Biodiversity Ecological and Economic Foundations. Edited by Pushpam Kumar. Earthscan, London and Washington;
28) International Boreal Conservation Campaign, Canadian Boreal Initiative & Boreal Songbird Initiative (2007-05-14). Dear Canadian Government Leaders, http://www.borealbirds.org/sites/default/files/pubs/ScienceLetter-English.pdf
29) Avaaz (2018). World Leaders: Protect Half Our Planet; https://secure.avaaz.org/campaign/en/protect_half_our_planet_loc_sus/?slideshow