Den nya svenska rödlistan för år 2025 tecknar en tydlig bild av ett skogslandskap under hård press. SLU Artdatabanken slår fast att bristen på kontinuitetsskog är en av de viktigaste orsakerna till att skogslevande arter hamnar på rödlistan.
Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk som publiceras vart femte år av SLU Artdatabanken. Den 24 mars 2026 publicerades rödlistan gällande 2025. I rapporten pekas det moderna skogsbruket ut som en avgörande faktor för bristen på kontinuitetsskog. Bristen på kontinuitetsskog är i sin tur en av de faktorer som hotar flest skogsarter. Det handlar om närmare 900 skogslevande arter som bedöms påverkas starkt negativt.Samtidigt pekar rapporten på att detta bara är en del av ett större mönster där dagens skogsbruk driver på förlusterna av livsmiljöer. Till bristen på kontinuitetsskog läggs andra effekter av skogsbruket, däribland markstörningar vid avverkning, borttagande av död ved, få riktigt grova och gamla träd, mer slutna och enformiga bestånd samt en förändrad trädslagssammansättning. Tillsammans påverkar dessa förändringar ett mycket stort antal skogsarter, från marksvampar och mossor till insekter, lavar och fåglar. Artdatabanken skriver att: ”Sammantaget har […] skogsbruksrelaterade faktorer stor negativ effekt på 1 744 rödlistade arter.”
FAKTARUTA: Kontinuitetsskog är skog som under mycket lång tid haft träd och skogliga strukturer utan att kalavverkas. När sådana skogar ersätts av täta, likåldriga produktionsbestånd och trädplantager försvinner de livsmiljöer, den trädkontinuitet, kontinuitet av död ved och den variation som många arter behöver för att överleva.
Rödlistan växer – och skogen är ett epicentrum
Rödlistan 2025 omfattar drygt 23 000 bedömda arter i Sverige. Över 5000 av dem klassas som rödlistade. Antalet rödlistade arter har ökat från 4 746 år 2020 till 5 217 år 2025, en ökning med cirka 10 procent
Skogslandskapet lyfts fram som en av de mest problematiska miljöerna. Andelen rödlistade arter är hög och många av dem är direkt knutna till strukturer som sällan finns kvar i brukad skog, till exempel grova lövträd, ihåliga stammar, gamla granbestånd, brandfält och fuktiga skogsbryn.
Skogen är Sveriges största landbaserade ekosystem, och vital för en lång rad ekosystemfunktioner. Vad som händer med de olika skogliga naturtyperna vad gäller utarmning och homogenisering har således en stor påverkan på stora delar av Sveriges natur. Artdatabanken bedömer att det finns 2235 arter inom någon rödlistekategori för vilka landskapstypen skogslandskap har bedömts ha stor betydelse.
Rödlistan visar också hur skogsbrukets effekter samverkar med andra kriser. När natur- och kontinuitetsskogar avverkas och ersätts av produktionsbestånd och skogsplanteringar med kort omloppstid, blir arternas livsmiljöer både mindre, mer fragmenterade och mer isolerade. Dessutom är den strukturella mångfalden och artmångfalden generellt lägre i produktionsskogarna, vilket med högsta sannolikhet minskar resiliensen och möjligheterna att klara negativa klimateffekter. extremväder, infektioner och andra störningar.
Tydlig signal om att skogen måste skyddas, restaureras och brukas annorlunda
Rödlistan är i första hand ett kunskapsunderlag. Men slutsatsen är tydlig: om utvecklingen för skogens arter ska vändas krävs en skogsförvaltning som värnar kvarvarande natur- och kontinuitetsskog och ökar mångfalden och resiliensen även i produktionsbestånd och plantager.
Det innebär bland annat att:
• Naturskogar och kontinuitetsskogar måste stå kvar
• Mängden död ved och grova träd behöver öka i den brukade delen av skogslandskapet
• Omfattande restaurering måste sättas in
• Variationen av trädslag och skogsstrukturer måste bli större
• Kalavverkning, etablering av trädplantager och korta omloppstider behöver ersättas av ett ekosystembaserat naturnära skogsbruk
Åtgärder ger resultat
Rödlistan visar också att riktade åtgärder kan ge resultat. Några arter som havsörn och fisken asp har lämnat listan tack vare långsiktigt skydd, minskad belastning, miljöarbete och aktiv naturvård. Forskare och naturvårdsorganisationer menar att samma beslutsamhet nu måste riktas mot skogslandskapet.
Om förlusten av kontinuitetsskog fortsätter kommer utarmningen och homogeniseringen av den biologiska mångfalden öka och ännu fler skogslevande arter kommer att hamna på rödlistan.
Källa: SLU Artdatabanken 2026, Rödlistade arter i Sverige 2025