Bilberry är växtens engelska namn. Blueberry är odlat amerikanskt blåbär. Foto: O. Forsberg/Wikipedia Commons.

Blåbär är en nyckelart och viktig för många andra arter i skogen. Efter kalavverkning och markberedning kan blåbäret först efter fem år hämta sig och börja växa igen. Det tar sannolikt 50-55 år innan blåbärsriset nått dit det var före kalavverkningen.

Kalavverkning stryper tillgången på energi för de svampar som lever i symbios med träd. Förändringar i svampsamhällenas artsammansättning kvarstår efter 50 år. Gäller det även för de mykorrhizasvampar som lever i symbios med blåbär? Mer forskning om detta är nödvändig. Samarbetet mellan blåbär och svamp är avgörande för deras överlevnad. Även för oss är samarbete med andra arter livsviktigt.

Blåbär hör till familjen ljungväxter. Bladens likhet med myrtenblad har gett blåbär dess artnamn myrtillus, som betyder liten myrten. Blåbär är en halvbuske.

Blåbäret och skogen


I år visar nya sammanställningar av långa dataserier från Riksskogstaxeringens permanenta försöksytor en stor förändring av skogens markvegetation. Tät skog gynnar inte båbär som är anpassat till låg kvävetillgång. De täta skogarna och kvävetillgången gynnar växter som föredrar skugga och god tillgång på näring. Örterna harsyra och olika arter av ormbunkar har blivit vanligare. Växande tät granskog är inte bra för blåbärsbärriset, eftersom bärriset får mindre ljus. Blåbär har svårt att överleva kalhuggning och markberedning. De är mycket känsligare än lingon. Ett försök som pågick på 1970-talet visade att under försökens första hyggesår minskade blåbärsproduktionen med 23 procent (Kardell & Eriksson 1995). Försöket följdes upp efter tre decennier under åren 2008-2010. Då var blåbärsrisets täckning i försöksserien 56 procent jämfört med vad det var på 1970-talet i utgångslägets slutavverkningsbestånd.

Långsam återhämtning efter kalavverkning och markberedning

Enligt undersökningen tar det sannolikt 50-55 år innan blåbärsriset nått jämviktsläget, något som forskarna då inte trodde skulle bli något problem på lång sikt. Försöken visade också att efter kalavverkning och markberedning minskade mängden blåbär med 60 till 70 procent efter kalavverkningens första år. Efter fem år kan blåbäret, fastän stressat, börja hämta sig och börja växa igen. De bästa bärlokalerna är mogna, gärna något överåriga glesa skogar med mest tallar. När kvävehalterna ökar på grund av konstgödsling och förbränning sprids i atmosfären kväveföreningar som faller ner med regnet. Detta kvävenedfall, klimatförändringar och en förändrad skogsskötsel är de tre viktigaste orsakerna till förändringen av växtsamhällena. Täta trädplanteringar, mer eller mindre monokulturer, ersätter naturskogar, skogar som inte är urskogar, men som har kvar såväl växt- och djurliv som mark med naturliga drag.

Kruståtel, ett av våra vanligaste gräs, ger hygget ett rödaktigt utseende. Foto: Botaurus/Wikipedia.

Försöken visade att kruståtel och det nyttiga kråkbäret var mindre känsliga för slutavverkning och spred sig på hygget redan andra året och dessa verkade konkurrera ut blåbär, som växer långsammare.

Blåbär och andra arter

Blåbär är en nyckelart. Det betyder att om den arten minskar mycket påverkar det många andra arter som äter blåbär. Många skogsdjur, både fåglar, som trastar, stare, orre, tjäder, och däggdjur, till exempel björn, räv och grävling är beroende av att det finns blåbär. Eftersom fröna är mycket motståndskraftiga sprider dessa djur fröna vida omkring. Under dåliga blåbärsår har hönsfåglarna i skogen mindre att äta. Hönsfåglar äter under vissa perioder knoppar och bär och blommor. Tjäderkycklingarnas första sommar blir inte bra om de inte hittar de insekter som lever på och i marken under blåbärsriset eftersom dessa insekter är tjäderkycklingarnas viktigaste mat.

Blåbär lever samman med svamp – symbios

Blåbärets yngsta skottspetsar fryser bort om vintern. Följande år övertar sidoknopparna tillväxten. Från den underjordiska stammen växer utlöpare, som förökar växten och leder till vidsträckta blåbärsbestånd. I rötternas barkskikt finns svamptrådar, hyfer, som bidrar till växtens försörjning med oorganiska näringsämnen, av vilka blåbären tillverkar organiska näringsämnen med hjälp av solljus, koldioxid och vatten. Svamptrådarna bildas genom att sporer från svampar, som redan ligger i marken, vaknar till liv när en rot växer förbi. Växter är fotoautotrofer, vilket betyder att de omvandlar koldioxid, vatten och närsalter, som är oorganiska ämnen, till bland annat kolhydrater, proteiner och organiska ämnen. Den svamp som lever i barkskiktet på blåbärets rötter får kolhydrater, till exempel socker, från blåbärsriset. Samarbetet, i detta fall mellan svamp och växtrot, kallas symbios, som är det grekiska ordet för samlevnad.

Blommorna hänger ensamma i bladvecken med den kruklika kronans öppning nedåt. Fruktämnet, pistillens nedre del, sitter utanför hyllet och bildar inåt blomman nektar. Ståndarna är tio och har hornliknande utskott. Blåbär växer i inte alltför torr barrskog i hela landet. Blåbärets översta förekomster anses utgöra gränsen mellan lågalpin och mellanalpin zon.

Hur mycket blåbär finns i skogen?

Mellan 2006 och 2017 gjorde SLU årliga uppskattningar av hur mycket blåbär det fanns i Sveriges skogar. När anslagen minskade till den löpande analysen av vad som sker med miljön försvann denna årliga prognos. 2019 var ett dåligt år för både blåbär och lingon med en bärproduktion på knappt 64 000 ton blåbär samt cirka 55 000 ton lingon. Detta kan jämföras med år 2016, som var ett mycket bra år för både blåbär och lingon, med en produktion på omkring 620 000 ton vardera enligt Riksskogstaxeringen. I år ser bärskörden ut att vara mycket bra.

Artikeln av Birgitta Tulin

Källor:

Växter i bild. Stockholm. 1958.

Wikipedia.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf

https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/11/andrade-svampsamhallen-i-brukad-skog-men-annu-oklart-om-tradtillvaxten-paverkas/

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:863997/FULLTEXT01.pdf

https://pub.epsilon.slu.se/9196/7/kardell_l_rapport_112_121112.pdf

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog02/4s02-13.pdf  (Denna finns på Kungliga biblioteket, i läsesalen)

https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/miljoanalys/miljoanalysdata-till-grund-for-forskning-om-storskalig-forandring-av-skogsmarksvegetation/?