I Pajala kommun har det statliga skogsbolaget Sveaskog gjort enorma hyggen utan att lyssna på samernas nej till avverkning. Bolaget har inte brytt sig om FN-konventionen ILO 169 om urfolkens rättigheter. Om detta skriver Björn Mildh från Naturskyddsföreningen i Norrbotten i ett öppet brev till Sveaskog:
”Bästa Anette och Fredrik
Det är inte bara i Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner som Sveaskog fortsätter att göra stora kalhyggen i samebyarnas vinterbetesmarker. Även Pajala kommun, i nordöstra delen av Norrbotten, är hårt drabbad. Här, i dessa glest befolkade trakter, har Sveaskog dessutom kunnat avverka ostört och fritt från insyn.
Men Sveaskog skall inte känna sig alltför säker.
Laitavaara är ett av flera stora kalhyggen i området. Arealen är drygt 50 hektar!
Koordinater (Sweref 99): N 7524590; E 830061. Bilderna av hygget är tagna i september 2020.
http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/sveaskogs-kalhygge-pa-laitavaara-pajala-kommun/
Bästa Sveaskog. Lyssna inte på generaldirektör Herman Sundqvists åsikter om kalhyggen. Lyssna i stället på berörda samebyar som behöver vinterbetesmark för sina renar.
Respektera deras nej till avverkning vid samråd. Låt bli att driva ärendet till medling där bolaget enligt gällande FSC-reglersjälv bestämmer vad man tänker avverka och sedan bara delger samebyn sitt beslut. Det som kallas medling!
Varför då överhuvudtaget ha något ”samråd” om samebyns nej inget betyder! Med andra ord: Svenska FSC-regler är överordnade FN-konventionen ILO 169 om urfolkens rättigheter!
En sådan ordning är oacceptabel!
Vänligen Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen”