Årets skogsdag idag den 21 mars, har som tema att återskapa och restaurera skog. Varje år försvinner skog från en yta nästa lika stor som Island. Skogarna renar luften vi andas och vattnet vi dricker, reglerar klimatet och tar varje år upp en tredjedel av världens alla utsläpp av växthusgaser. Skogarna är hem för 80 procent av alla kända arter på jorden. Ensartsplantager är artfattiga i såväl jordbruk som i skogsbruk.
Timmer har människan alltid behövt. Därigenom förvandlar hon landskapet. Sluttningar som var trädklädda är plötsligt kala. Poeten Ovidius skrev för 2000 år sedan, i sin dikt Förvandlingar, att under guldåldern stod tallarna på bergssluttningarna ända ner till Medelhavets klara vatten. Under en hårdare tid höggs tallarna ner för att bli till båtar. Fortfarande är dessa sluttningar kala.
Går det att åter förvandla sluttningarna till natur med en variation av arter och med många arter av samma slag? Går det här i Sverige att återbeskoga dem med blandskog och ersätta de ensartade tall- och granskogarna där det är möjligt? En skog som står emot klimatförändringarna bättre? Att bevara och återskapa den mångfalden, livsviktig för människan och naturen, bör snarast bli ett globalt mål.
Mångfald är inte bara många arter, utan också många individer av varje enskild art, annars blir det ingen genetisk variation. Genetisk variation inom en art innefattar olikhet i arvsmassa och utseende (genomiskt och fenotypiskt utseende). Genetisk variation hos en art minskar när den försvinner från många lokaler där den förut funnits, minskar i antal och väljs bort av människan. Idag är mer än 1 miljon av jordens 8 miljoner kända arter av djur och växter hotade av utrotning.
Den snabba förlusten av mångfald inom en art, dess genetiska variation, glöms ofta bort när biologisk mångfald nämns, påpekas i en rapport till FN om biologisk mångfald. Forskning om de komplicerade sambanden i naturen är otillräcklig. Biologen E.O Wilson menar att forskningen behöver göra en ny vetenskaplig sammanfattning, en syntes, eftersom det inte finns någon “ecosystem biology” – ekosystemsbiologi.
I rapporteringen om vargar i Sverige brukar betydelsen av genetisk variation bli tydlig. Bristen på variation orsakar inavel bland vargarna. Men detsamma gäller för alla arter. En för människan livsviktig uppgift är att bevara den genetiska variationen inom arterna, för genom den variationen har hon kunnat förädla vilda örter, främst de livsviktiga gräsen, till det som vi äter i dag.
Variationen minskar snabbt
Försök görs att bevara arter och deras livsmiljöer. Mänsklig verksamhet har gjort att vilda däggdjur minskat globalt med 83 procent och över 600 växter har försvunnit för alltid de senaste 250 åren. Många växter minskar snabbt i antal. Detta är lätt att förstå när man ser sig omkring i sin närmaste omgivning.
Det finns över 7000 ätbara växter men fyra miljarder människor lever huvudsakligen av majs, vete eller ris. Vi vet mycket lite om hur olika växter påverkas av ett förändrat klimat, vilka växter som påverkas minst och vilka som lättast anpassar sig till ändrade förhållanden.
Hur kan natur återskapas i Sverige?
Fiby urskog utanför Uppsala blev efter en lång kamp, från 1914 till 1966, naturreservat. Vid en inventering har 260 lavar, lavparasiter och lavliknande saprofyter hittats. Saprofyterna är viktiga nedbrytare i naturen och kan vara t.ex. svampar. Fiby urskog är en tillflyktsort för hotade arter, som skulle kunna sprida sig till omgivningen. Men “om reservatet kvarstår som en skogsö i ett hårt brukat landskap är risken stor att artrikedom minskar på sikt”… “Genom att motverka fragmentering och upprätthålla skoglig kontinuitet på landskapsnivå kan man bidra till livskraftiga populationer.” skriver författarna i tidskriften Flora och Fauna. Varför inte utvidga reservatet med de fina skogsmiljöer som fortfarande finns i närheten? Om kontinuiteten bryts är inte populationerna livskraftiga, utan de försvagas och minskar.
Ett projekt har funnit att det billigaste och snabbaste sätttet att få många ekplantor är att låta eken själv göra jobbet. Det är lätt att tro på, efter att ha rensat marken under en ek på tomten från hundratals småekar.
Nyligen valdes liten blåklocka till Sveriges nationalblomma av trettio nominerade blomkandidater. Mosippan var en av dessa kandidater till att bli nationalblomma men mosippan löper mycket stor risk att utrotas i landet inom en nära framtid. Linné skrev 1734 när han var i Dalarna : ”Allestädes i den brända skogen växte den rara Pulsatilla apiifolio (mosippa) i otrolig myckenhet, att ingen ört fanns så mycket som hon”. Mosippan tycker om brand men inte om modernt skogsbruk.
Så vad kan göras för att mosippan ska finnas kvar? Artfakta skriver : “Särskilda skötselråd för skogsbruk på mosippsmarker bör inarbetas i skogsbruksplaneringen. Trafikverket och andra berörda måste informeras om lokalerna längs banvallar och vägar så att de inte förstörs av misstag. Fortsatt odling av mosippa för återintroduktion, populationsförstärkning eller omflyttning enligt Naturvårdsverkets vägledning (Wetterin 2008) är viktiga åtgärder för att kunna motverka minskningen i antal individer eller antalet lokaler.”
Det är så mycket natur som måste återskapas. Ett av EU:s mål är också att skydda och återskapa natur, med andra ord restaurera biologisk mångfald och ekosystem. Mångfald är inte bara många arter, utan också många individer av varje art, annars blir det ingen genetisk variation.
FN:s generalsekreterare uttrycker det så här: Den kris vår jord befinner sig i kräver att alla handlar snabbt – regeringar, det globala civila samhället, privata företag, myndigheter i lokalsamhället och individer. Ursprungsbefolkningarna visar vägen. De bryr sig om den biologiska mångfalden och lyckas bevara den och nå resultat med minimala ekonomiska resurser och utan mycket stöd.
Text och bilder Birgitta Tulin
Källor:
Ovid, Metamorphoses, I:94-95. Suffolk 1994.
S. Des Roches et al. ”Conserving intraspecific variation for nature’s contributions to people”. Nature Ecology and Evolution, mars 2021. Doi: 10.1038/s41559-021-01403-5
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fenotyp
Varför naturreservat? Chris Thompkins: föreställ dig hur det skulle vara utan dem
https://www.un.org/esa/forests/index.html
https://www.weforum.org/press/2020/01/burning-planet-climate-fires-and-political-flame-wars-rage
https://artfakta.se/artbestamning/taxon/pulsatilla-vernalis-1853
https://www.su.se/deep/english/about-us/news/almost-600-plants-have-already-gone-extinct-1.441057
Fauna och Flora 1:2021
https://www.x-mol.com/paper/1366881741857976320
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32020R0852