Den 11 september 2018 meddelar Mark- och miljööverdomstolen om man beviljar företagen Nordkalk och Svenska Minerals ansökningar om att öppna ett nytt kalkbrott och utvidga ett befintligt brott i Ojnareskogen, tillrinningsområde för sjön Bästeträsk, på norra Gotland. Parallellt med denna domstolsprocess utreder Länsstyrelsen på Gotland förutsättningarna att bilda en nationalpark i samma område. I en vykortskampanj som riktar sig till samtliga ledamöter i Sveriges Riksdag vill föreningen Skydda Skogen uppmana riksdagen att fortsätta det arbete som inletts för skydda Ojnareskogen och Bästeträsk som nationalpark. I denna kampanj drar vi paralleller till kampen att skydda ön Blå Jungfrun i Kalmarsund i början av 1900-talet.
På norra Gotland pågår sedan mer än 10 år tillbaka domstolsprocesser mellan företag som vill utöka brytningen av kalksten och markägare och miljöorganisationer som anser att dessa planer är ett hot mot tillgången till dricksvatten och unika naturvärden. Olika myndigheter, däribland Sveriges Geologiska undersökningar, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland, har haft olika uppfattningar i frågan.
Kalksten från norra Gotland används bland annat vid tillverkning av cement, stål och pappersmassa. Kalksten används vid industrier i Sverige men exporteras också till andra länder. Floran och faunan på norra Gotland omfattar endemiska arter och ett stort antal rödlistade arter. Landskapet präglas av jordbruksområden, äldre barrskogar och våtmarker som är tillrinningsområde för sjöarna Bästeträsk och Fardume träsk. Dessa sjöar är kommunala vattentäkter.
Mark- och miljödomstolen och Mark- och Miljööverdomstolen har vid sammanlagt 15 förhandlingstillfällen under 2000-talet prövat tillståndsärenden enligt Miljöbalken om ny eller utökad täktverksamhet i Ojnareskogen nära Bästeträsk. Frågan har gällt naturvärden och eventuell påverkan på grund- och ytvatten å ena sidan och exploateringsintressen å den andra. Domstolarna har också prövat om den planerade kalkbrytningen kan påverka naturvärden i närliggande Natura 2000-områden negativt. Vissa domar har fallit till kalkindustrins fördel, andra till fördel för dess motparter. Samtliga domar har överklagats och processen pågår fortfarande. I en separat process har Högsta förvaltningsdomstolen prövat om regeringens beslut att utvidga Natura 2000-områden söder om Bästeträsk var lagenligt. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att beslut var lagenligt. Den 11 september 2018 ska Mark- och miljööverdomstolen meddela om man beviljar företagen Nordkalk och Svenska Mineral tillstånd att öppna ett nytt kalkbrott och utvidga ett befintligt brott i Ojnareskogen, sydväst om Fårösund.
Parallellt med pågående domstolsförhandlingar om kalkbrytning pågår en förstudie ledd av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen på Gotland angående förutsättningarna att inrätta en ny nationalpark runt sjön Bästeträsk och i Ojnareskogen. Det område som omfattas av förstudien innefattar skog och våtmarker där Nordkalk och Svenska Mineral ansökt om tillstånd att bryta kalksten. Området finns sedan tidigare med i Naturvårdsverkets långsiktiga plan över områden i Sverige som kan komma ifråga för bildande av nya nationalparker. Naturvårdsverket anser inte att en ny nationalpark kan bildas om kalkbrytning tillåts i området.
Föreningen Skydda Skogen är en av flera ideella föreningar som är engagerade i frågan om Ojnareskogen och sjön Bästeträsks framtid. Även om föreningen aldrig varit part i domstolsförhandlingarna har vi följt processerna, deltagit i artinventeringar och försökt sätta oss in i lokalbefolkningens situation. Detta har gällt inte minst situationen för de lantbrukare som bedriver jordbruk på norra Gotland och som i flera fall är helt beroende av vatten från Ojnareskogen.
Över tid har vi insett att händelseutvecklingen gällande Ojnareskogen och Bästeträsk under 2000-talet i stora drag påminner om den konflikt mellan stenindustrin, naturvårdsorganisationer och hembygdsrörelsen som rasade kring ön Blå Jungfrun i Kalmarsund under 1910- och 1920-talet. Precis som på norra Gotland ställdes efterfrågan av stenmaterial, i det fallet granit till byggnadsändamål, mot unika naturvärden. Blå Jungfruns framtid engagerade riksdagsledamöter, tjänstemän, forskare och ideella krafter. Samtidigt som staten utredde om ön skulle skyddas eller inte fortsatte stenbrytningen och några av öns märkligaste geologiska formationer förstördes. Frågan avgjordes först efter två utredningar och efter det att affärsmannen Torsten Kreuger donerat medel för att staten skulle kunna friköpa ön. År 1926 beslutade Sveriges Riksdag att Blå Jungfrun skulle avsättas som nationalpark.
Föreningen Skydda Skogen anser att sjön Bästeträsk med dess tillflöden, vari Ojnareskogen ingår, bör skyddas som nationalpark. Vi vill uppmana ledamöterna i Sveriges Riksdag att fortsätta det arbete som inletts för att göra detta möjligt och att dra lärdom av den process som ledde fram till skyddet av Blå Jungfrun. Därför skickar vi vykort till samtliga ledamöter i Sveriges Riksdag där vi i ord och bild drar paralleller mellan dessa kampanjer. Om 1920-talets Sverige klarade av att prioritera naturvärden före stenbrytning så gör vi det också.
Vi svarar gärna på frågor om Ojnareskogen och Bästeträsk och om tankarna bakom det vykort vi nu skickar till riksdagens ledamöter. Avslutningsvis vill vi rekommendera dem av er riksdagsledamöter som ännu inte besökt Ojnareskogen och Bästeträsk att göra detta, för att själva bilda er en uppfattning om vad som bör ske med området i framtiden.
Bilderna på vykorten har ställts till förfogande av Magnus Rietz och Nils-Erik Norrby. Vykorten är tryckta på Svanen-märkt papper vid ett miljöcertifierat tryckeri.
Kontaktperson för föreningen Skydda Skogen i denna kampanj är Nils-Erik Norrby.
072 525 1848
nils-erik@forshult.nu