Föreningen Skydda Skogen har ett antal frågor till ansvariga ministrar och till regeringen gällande Skogsstyrelsen agerande eller avsaknaden därav som vi önskar svar på av näringsministern och miljöministern.
- I Skogsstyrelsens föredragnings-PM som presenterades för generaldirektören på ett möte den 4 mars 2016 redovisades att målet för miljöhänsyn i skogsbruket inte var uppnått. Den 7 mars ändrade GD:npå eget bevåg den skriftliga redovisningen till att målet var uppnått. En översyn för att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart skogsbruk skulle ha tillsatts, enligt regeringsbeslut, om målet inte uppnåts.Men i och med generaldirektörens beslut blev det ingen översyn. Hur tänker regeringen se till att få till ett hållbart skogsbruk nu?
- Skogsstyrelsen motarbetar mycket ofta miljöorganisationers överklaganderätt – det finns ett flertal fall i samband med domstolsprövningar där Skogsstyrelsen driver frågan om att begränsa överklaganderätten. Samtidigt klagar Skogsstyrelsen på att det saknas juridiska prejudikat. Vad tänker regeringen göra för att säkerställa miljöorganisationers överklaganderätt enligt Århuskonventionen?
- Ca 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats i Sverige mellan 2000-2018. Skogsstyrelsen borde ha haft bättre kontroll på sådana skogar i samband med att
- Enligt Skogsstyrelsens styrelsebeslut från februari 2021 är GD:n ansvarig för den regeländring som skett om att tjänstemän på Skogsstyrelsen inte längre får ge råd om miljöhänsyn till markägare i samband med avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsens styrelse beslutade att GD:n skulle skicka en hemställan till regeringen med en begäran att ändra dessa föreskrifter (en styrelseledamot reserverade sig mot beslutet). Skogsstyrelsen har tidigare erbjudit rådgivning när skogar med höga naturvärden avverkningsanmäls. Enligt nya förvaltningslagar och den tolkning som nu görs får en myndighet inte göra så av säkerhetsskäl. Vad tänker regeringen göra för att hjälpa skogsägare så att miljöhänsynen tas i beaktan vid avverkning?
- Skogsstyrelsen har hemlighållit ett PM (daterad 1 september 2021) som ett s.k. internt arbetsmaterial om Skogsstyrelsens hantering av avverkningsanmälda värdekärnor. I PM:et larmar myndighetens tjänstepersoner om planer på att avverka hotade, värdefulla kalkbarrskogar i Jämtland. Skogar som inte bör avverkas enligt miljöbalken och som omfattas av EU:s livsmiljödirektiv (västlig taiga 9010). Styrelsen för Skogsstyrelsen har inte informerats om PM:et trots att två styrelsemöten har hållits sedan PM:et färdigställts. Vad tänker regeringen göra för att: a) säkerställa att styrelsen som är ansvarig får full och relevant information, b) att skogar med höga naturvärden bevaras och får formellt skydd, och c) skogsbruket och Skogsstyrelsen följer EU:s direktiv och lagstiftning?
- Många anställda som arbetar med miljö och naturvård på Skogsstyrelsen säger upp sig och vittnar om en tystnadskultur inom myndigheten. Flera anställda menar att de inte kan genomföra sitt arbete korrekt och att de inte har stöd från ledningen. Vid intern kritik har det hänt att GD:n skickat chefsjuristen för att kontakta den som framfört kritiken. På en medarbetardag i november 2020 talade GD:n om den ofta återkommande kritiken mot olika ledningsbeslut och varnade samtidigt sin personal för att gå ut med sin kritik externt. Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att Skogsstyrelsens medarbetare kan utföra sina arbeten enligt myndighetens uppdrag och att kompetens stannar kvar?