Ett av skogsbolaget Holmens sönderkörda hyggen i Hälsingland. Foto Robert Svensson
Skogsarbetaren och den ideelle naturvårdaren Bert Andersson har skrivit om körskador. Bert Andersson är bortgången sedan 2016 men hans ord lever kvar och är aktuella. Han levde sitt liv i och kring skogen och har följt hur skogslandskapet har förändrats: Från gammelskog med torrakor till ett skövlat landskap med körskador. Han har även skrivit om det i ett kapitel i boken Skogslandskap Farväl, en bok som rekommenderas varmt och kan beställas hos Naturskyddsföreningen Dalarna. Här är Bert Anderssons artikel om körskador som tidigare har publicerats i Hela Hälsingland:
Fenomenet körskador i skogen uppstod med de första skotarna för runt femtio år sedan. Skotaren är specialbyggd för att klara körning med tunga virkeslaster i svår terräng. Under årens lopp har maskinerna blivit större, tyngre och motorstarkare med tekniska lösningar som lett till närmast extrem framkomlighet – men med svåra markskador som följd.
Ingen verksamhet har förorsakat så svåra och landsomfattande markskador som skogsbrukets maskiner. Det kommer att ta många hundra eller t.o.m. tusentalas år beroende på mark och läge innan de ofta mer än meterdjupa hjulspåren sluter sig och växer igen. Under denna långa tidsrymd kommer körskadorna att ge mer eller mindre allvarliga skador på natur och klimat.
I områden med kraftiga körskador förändras hydrologi och markkemi markant vilket leder till urlakning av humus, näringsämnen och starkt giftigt metylkvicksilver. 20 procent av allt metylkvicksilver till sjöar och vattendrag beräknas komma från avverkningar. Naturligtvis får det negativa konsekvenser för mark, vatten och biologisk mångfald. Djupa körskador nedför sluttningar orsakar ibland erosion så att stora mängder slam väller ut i omgivande mark – ibland en halv kilometer. Sist kommer en markberedningsmaskin och fullbordar massakern av marken genom plöjningseffekt.
Det pratas mycket om vikten av att begränsa utsläppen av koldioxid på grund av temperaturhöjning och klimatproblem. Från hyggen, körskador och markberedning formligen sprutar det ut koldioxid till atmosfären. Även om den planterade skogen så småningom binder kol är det inte säkert att det blir kolneutralt på platsen eftersom trädens omloppstid idag är så kort till nästa avverkning.
Sjöar och bäckar får ta emot mycket organiskt material från skogsavverkningar och markskador. Här blir det riktigt illa när det organiska materialet hamnar i vatten och bryts ner till bl.a. metangas. Enligt forskarstudier i t.ex. den vetenskapliga tidskriften Science är metan 30 till 35 gånger starkare än koldioxid och har därmed en mycket kraftig påverkan på klimatet.
Menar politikerna allvar med miljöpolitiken att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta måste man sätta ner foten och snarast lagstifta mot skogsbrukets avarter och de allt grövre körskadorna. Det är skarpt läge där markskadornas konsekvenser snabbt blir farliga och ohanterliga. Miljöproblemen ackumuleras i skogen i stället för att lösas.
Bert Andersson fd skogsarbetare