Larvgångar av granbarkborre under granbark. Foto: Harald Kloth via Wikipedia.
Skydda Skogen befarar att hetsjakten på granbarkborreangripna skogar kommer att leda till omfattande avverkningar. Redan i år har flera nyckelbiotoper eller skogar som är planerade att ingå i naturreservat planerats för avverkning eller avverkats. Sannolikheten är stor att denna negativa utveckling fortsätter även nästa år.
Granbarkborre har orsakat skador på skogars virkesvärde i stora delar av Götaland och Svealand under 2018 och 2019. Skogsstyrelsen vill därför vidta särskilda bekämpningsåtgärder för att begränsa nya skador nästa år. Med anledning av detta har nya förslag tagits fram på ändringar i kapitel 6 i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 § skogsvårdslagen.
Skydda Skogen poängterar i sitt yttrande till Skogsstyrelsen att granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. Granbarkborren skapar död ved vilket är en bristvara för många växter, djur och svampar i dagens skogslandskap. Eftersom det behövs mer död ved i skogen behöver granbarkborreangrepp i en naturskog inte betyda något negativt. Granbarkborren måste därtill ha tillgång till färsk innerbark på gran och är varken intresserad av döda träd utan bark eller lövträd.
En stor del av dagens skogslandskap är påverkat av skogsbruk och består av likåldriga och täta granbestånd vilket gynnar granbarkborren. De lockas även till färska hyggen, troligtvis på grund av doften från stubbar och ris samt av feromon från artfränder, och söker sig också gärna till vindfällda träd i hyggeskanter.
Hetsjakten på granbarkborreangripna skogar ökar risken för omfattande avverkningar där inte enbart gran avverkas. Lövträd och död ved (utan bark) som är av stor betydelse för den biologiska mångfalden och som behöver bevaras kommer troligtvis att påverkas negativt av avverkningarna.
Redan i år (2019) har ett flertal skogar som ingått i pågående naturreservatsförhandlingar eller nyckelbiotoper planerats för avverkning eller avverkats i förebyggande syfte. Granbarkborreangrepp används som en förevändning för avverkningsåtgärder i skogar med höga naturvärden eller i naturreservat. Detta trots att analyser från det hårt drabbade Götaland visar att ca 97 procent av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden.
Skogsstyrelsen måste förtydliga att skyldigheterna i 29 § skogsvårdslagen inte ska utföras i formellt skyddade skogsområden (nationalparker, naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd), områden som planeras för formellt skydd, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper och värdekärnor. Detta är nödvändigt för att bevara områden med höga naturvärden, för att klimatsäkra skogar, minska sannolikheten för masspridning av granbarkborrar och för att gynna andra samhällsintressen än skogsbruk, såsom friluftsliv, turism och rekreation.
Skogsstyrelsen behöver också informera om varför barkborredödade träd inte ska avverkas under vintern. En stor del av granbarkborrarna övervintrar i marken och blir kvar i skogen om avverkning utförs under vintern och våren. Mycket av barken, där barkborrarna finns, riskerar dessutom att ramla av i skogen när skördaren upparbetar träden. Om dispens ges för att ta ut enstaka träd på grund av barkborreangrepp får inte hela skogen tas ner.
En hård bekämpning av granbarkborrar kan dessutom vara i konflikt med artskyddsförordningen då granbarkborrar utgör en viktig födoresurs för flera skyddade arter som t.ex. tretåig hackspett. Artskyddsförordningens strikta skydd gäller även för skogsbruket och det bör skrivas in i föreskrifterna att barkborrebekämpning ej får ske om detta står i strid med artskyddsförordningen.
Bekämpningsåtgärder mot granbarkborrar kan även stå i strid med EU:s art och habitatdirektiv och fågeldirektiv. I en dom i EU-domstolen (Mål C-441/17) slås det fast att Polens bekämpning av granbarkborrar i Bialowiezaskogen står i strid med de båda EU-direktiven. EU-domstolen förbjuder med hänvisning till direktiven därför Polen att fortsatta bekämpa granbarkborre genom att avverka granar i skogen. EU-domstolen nämner arter som tretåig hackspett, vitryggig hackspett, sparvuggla och pärluggla som skulle kunna missgynnas av avverkning av barkborreangripna granar. Samtliga fåglar omfattas av EU:s fågeldirektiv och är skyddade enligt svenska artskyddsförordningen. I samband med frågan kring förslaget till en skärpning av granbarkborrebekämpningen måste EU:s naturvårdsdirektiv och Bialowiezadomen särskilt beaktas.
Skydda Skogen menar att barkborreangreppen ses som en kris eftersom det drabbar virkesvärdet i skogen. Istället för att avverka biologiskt värdefulla äldre skogar med granar, bör skogsbruket förebygga eventuella massangrepp och klimatanpassa skogsskötseln genom att sluta anlägga instabila och sårbara barrmonokulturer. Skogsstyrelsen måste informera mer om betydelsen av och skapa incitament för att gynna blandskogar, naturlig föryngring och ökat lövinslag.
Läs Skydda Skogens yttrande till Skogsstyrelsen här.