Det statliga skogsbolaget Sveaskog vill för tredje gången avverka 80 hektar naturskog med höga naturvärden vid Gijmiesgielas i Maskaure sameby. Trots att sameby säger nej till den planerade avverkningen försöker Sveaskog med olika metoder av påtryckning pressa samebyn att säga ja till avverkning.
– Ett närmast kriminellt handlande mot vår urbefolkning, skriver 13 samebyar och representanter från Naturskyddsföreningen.
Läs det öppna brevet i sin helhet här:
Bästa Eva Färnstrand och Per Matses,
Det är inte bara kontinuitetsskogen vid Siebdniesjavrrie som Sveaskog nu samrått med Maskaure sameby om för tredje gången. Samma gäller Gijmiesgielas, naturskogsområdet som ligger ca 2 km längre norrut. Här vill Sveaskog avverka sammanlagt ca 80 ha kontinuitetsskog som både är hänglavsbärande renbetesskog och håller höga naturvärden. Koordinater: N 7302130; E 630878.
Bolaget bröt hårdhänt en ny väg in i skogen 2019 med ett enda syfte, att avverka. Vägen bröts innan något samråd om ingreppet ens hållits med samebyn!
Vi protesterade mot tilltaget i brev den 5.11.2019. Redan innan, 21.10.2019, uppmärksammade vi Sveaskog på skogens höga naturvärden och att skogen var viktig renbetesmark. Se nedan.
Vid senaste samråd nu i september krävde Sveaskog att Maskaure sameby skriftligt skall motivera sitt nej till avverkning.
Vid samrådet innan, i augusti, inledde Sveaskog samrådet med att samebyn som första åtgärd skulle underteckna bolagets egna, nya ”spelregler för samplaneringsprocess”. Byn vägrade.
I september 2021 gjorde vi en ny, riktad naturvärdesinventering på Gijmiesgielas. (Det samiska ordet gijmies betyder spelplats (för tjäder). En spelplats finns med säkerhet i skogen.
Ur bildlänken och artlistan nedan framgår skogens struktur och rödlistade arter. 24 arter varav 19 är NT och 5 VU. Ur bifogade filer i Artportalen ses att sammanlagt 238 fynd av naturvårdsarter gjorts på Gijmiesgielas, i skogen som Sveaskog vill avverka!
https://norrbotten.naturskyddsforeningen.se/gijmiesgielas-maskaure-sameby-arjeplog/
Art | Latinskt namn | Rödlistning | Antal |
Korallrot | Corallorhiza trifida | 1 | |
Vitgrynig nållav | Chaenotheca subroscida | NT | 8 |
Blågrå svartspik | Chaenothecopsis fennica | NT | 3 |
Liten svartspik | Chaenothecopsis nana | NT | 2 |
Blanksvart spiklav | Calicium denigratum | NT | 9 |
Dvärgbägarlav | Cladonia parasitica | NT | 4 |
Garnlav | Alectoria sarmentosa | NT | 8 |
Knottrig blåslav | Hypogymnia bitteri | NT | 6 |
Vedskivlav | Hertelidea botryosa | NT | 6 |
Skrovellav | Lobaria scrobiculata | NT | 2 |
Stuplav | Nephroma bellum | 3 | |
Bårdlav | Nephroma parile | 2 | |
Luddlav | Nephroma resupinatum | 2 | |
Vitmosslav | Icmadophila ericetorum | 3 | |
Gammelgransskål | Pseudographis pinicola | NT | 5 |
Sotvaxskivling | Hygrophorus camarophyllus | ||
Äggvaxskivling | Hygrophorus karstenii | NT | 1 |
Olivvaxskivling | Hygrophorus olivaceoalbus | 1 | |
Granvaxskivling | Hygrophorus piceae | 1 | |
Fläckkantarell | Cantharellula umbonata | 1 | |
Daggskinn | Veluticeps abietina | 1 | |
Vedticka | Fuscoporia viticola | 2 | |
Harticka | Pelloporus leporinus | NT | 2 |
Ullticka | Phellinidium ferrugineofuscum | NT | 8 |
Gränsticka | Phellopilus nigrolimitatus | ||
Granticka | Porodaedalea chrysoloma | NT | 27 |
Gräddporing | Sidera lenis s. str. | VU | 2 |
Blödticka | Postia fragilis | 1 | |
Silkesporing | Postia sericeomollis | 1 | |
Rosenticka | Rhodofomes roseus | NT | 2 |
Kristallticka | Skeletocutis stellae | VU | 1 |
Blodticka | Meruliopsis taxicola | 1 | |
Rynkskinn | Phlebia centrifuga | VU | 1 |
Doftticka | Haploporus odorus | VU | 1 |
Trådticka | Climacocystis borealis | 1 | |
Tajgaskinn | Laurilia sulcata | VU | 2 |
Nordtagging | Odonticium romellii | NT | 1 |
Tjäder | Tetrao urogallus | 5 | |
Tretåig hackspett | Picoides tridactylus | NT | 3 |
Spillkråka | Dryocopus martius | NT | 1 |
Lavskrika | Perisoreus infaustus | 3 | |
Talltita | Poecile montanus | NT | 1 |
Kontinuitetsskogen på Gijmiesgielas är anmärkningsvärt rik på rödlistade arter och håller höga naturvärden. Detta framgår även med all tydlighet ur Artportalen som Sveaskog har fri tillgång till. Ändå har bolaget avverkningsplanerat skogarna och samrått med samebyn tre år i rad nu för att avverka.
Antingen nonchalerar Sveaskog totalt skogens höga naturvärden och betydelse för rennäringen.
Eller så saknar Sveaskog helt kunskap om naturvärden och rennäringens villkor.
I båda fallen är det lika illa.
Sveaskogs företrädare kan dessutom vara påstridiga och vet mer om renbetesmark än samerna!
Vid samråden försöker Sveaskog med olika metoder av påtryckning pressa samebyn att säga ja till avverkning.
Ett synnerligen klandervärt, närmast kriminellt handlande mot vår urbefolkning!
Sveaskogs agerande för tankarna till Brasilien.
Renskötseln bär upp den samiska kulturen. Men utan betesmark går det inte att bedriva renskötsel, samebyarna försvinner, inga samråd behövs längre, inga nej. Det blir fritt fram för Sveaskog att avverka!
Återigen styrelseordförande Eva Färnstrand och koncernchef Per Matses, hur mycket krävs det för att statliga, FSC-certifierade Sveaskog skall inse vad ordet respekt för vår urbefolkning innebär?
Och ordet föredöme?
Vänligen,
Leif Lundberg, Maskaure sameby
Peter Larsson, Maskaure sameby
Patrik Lundgren, Östra Kikkejaure sameby
Jonas Stenberg, Västra Kikkejaure sameby
Johan Jonsson, Mausjaur sameby
Erik Jonsson, Mausjaur sameby
Olof Johannes Skum, Grans sameby
Magnus Andersson, Rans sameby
Mats Berg, Girjas sameby
Lars-Anders Baer, Luokta Mávas sameby
Anders Erling Fjällås, Semisjaur-Njarg sameby
Katarina Sevä, Muonio sameby
Jon Isak Sikku, Vittangi sameby
Stig Persson, Gällivare sameby
Kjell Larsson, Ståkke sameby
Marcus Lidström, ordf. Naturskyddsföreningen Norrbotten
Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare, Naturskyddsföreningen i Norrbotten
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen
Kontakt
Leif Lundberg, Maskaure sameby, leif.rutsa(@)gmail.com, tel. 070-249 70 40
* * * * * * * *
Sveaskogs egen vägdragning vid Gijmiesgielas, Maskaure sameby. (Brev till Sveaskog den 5.11.2019).
Bästa Anette, Jenny och Fredrik,
Några ord om den nya väg som Sveaskog brutit genom naturskogen vid Gijmiesgielas iMaskaure samebys renbetesmarker. Vägen följer nämligen inte den dragning som ses på Skogsstyrelsens karttjänst. Jmf med kartbilden ovan.
Sveaskog hade själva uppmärksammat att den ursprungliga vägdragningen gick genom en nyckelbiotop och föreslog därför en egen, ”korrigerad” väglinje.
Skogsstyrelsen hade inte gjort något eget fältbesök i det aktuella området. Det skulle man ha gjort, i stället för att bara godta Sveaskogs kartskiss.
Det var naturligtvis helt rätt av bolaget att inte dra vägen genom en nyckelbiotop. Men frågan är om det inte hade skadat mindre att följa den ursprungliga väglinjen i stället för den justering som Sveaskog föreslog.
Bolaget visste precis vad man ville med sitt förslag.
Vägen bröts in i en skog av nyckelbiotopsklass som Sveaskog dessutom avser att avverka. (Området markerat med vita snedstreck på kartan).
Skogen är redan avverkningsplanerad och transportvägen är klar:
http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/gijmiesgielas/
Detta verkställdes innan något samråd med samebyn ens hade ägt rum.
Hur var det nu med Sveaskogs försäkran om ”jämbördiga parter och ömsesidig respekt för båda parters verksamhet”. Skrymt, sagt med ett gammalt ord.
Samebyn har sedermera sagt nej till avverkning av skogen, både vid samråd och fältsyn.
Uttryckt i klartext Sveaskog, vägen vid Gijmiesgielas skulle aldrig ha brutits.
Naturskogarna där är både viktigt renbetesland och håller nyckelbiotopsklass.
Maskaure samebys nej till avverkning skall respekteras!!
Vänliga hälsningar,
Leif Lundberg, Maskaure sameby
Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen
* * * * * * * *
On Mon, 21 Oct 2019 at 06:03, Björn Mildh <bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.se> wrote:
Bästa Anette, Fredrik och Jenny,
Hur många skogar som håller nyckelbiotopsklass tänker Sveaskog / ni avverka i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun? Den nästa ni vill komma åt är den på Gijmiesgielas. Bolaget har redan brutit en ny väg genom naturskog med höga naturvärden och gått brutalt fram.
Skogen är en fullskiktad, över 200-årig barrblandskog med enstaka gamla sälgar. Gott om död ved och lågor i grovt format. Högstubbar med bohål. Talrika gammelfuror. Granskogen som är den ursprungliga, är rik på mörka hänglavar och viktig renbetesskog. Koordinater (Sweref 99): N 7301835; E 630899.
Skogen har brunnit långt tillbaka. Man har även dimensionshuggit (med yxa) för länge sedan, men såväl träd- som lågakontinuitet är intakt. Skogen håller nyckelbiotopsklass. Tjäderskog och spillkråksrevir.
http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/gijmiesgielas/
Vi kräver att Sveaskog öppet redovisar sin naturvärdesbedömning och tilltaget att klassa den som produktionsskog (PG)!
Ert hemlighetsmakeri för att komma åt virke även i nyckelbiotoper är totalt oacceptabelt.
Redan innan något samråd hade ägt rum har Sveaskog avverkningsplanerat skogen och dragit fram transportvägen. Det visar att bolaget helt sonika har tänkt köra över samebyn och såga ner skogen!
Samerna har nu sagt nej till avverkningar vid samråd och fältsyn. Sveaskog har inte godtagit deras tydliga nej utan låter frågan gå till medling. Vid fortsatt nej av samebyn är det markägaren som har rätten att avgöra. Då är det Sveaskog / svenska staten som bestämmer att skogarna skall avverkas. Som i Brasilien.
Där bestämmer Bolsonaro att urfolkens skogar skall brännas.
I Sverige bestämmer Staten / helstatliga Sveaskog att de skall huggas!
Är det någon skillnad?
I bägge fallen struntar Staten i urbefolkningens rättigheter och kör över dem.
Sveaskog, är det så här föredöme och FSC-certifierat skogsbruk skall bedrivas??
Nyckelbiotoper skall sparas, inte huggas.
Renbetesmarker skall lämnas ifred. Rennäringen är klassad som Riksintresse.
Vår urbefolkning samernas rätt skall respekteras.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt Miljö- och Jordbruksutskottet har informerats. Även certifieraren är informerad.
Vänligen,
Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen
Leif Lundberg, Maskaure sameby
Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå