Det finns värdefull död ved i form av grova granlågor i naturskogsområdet i Gijmiesgielas som Sveaskog vill avverka. Foto: Björn Mildh.

Det statliga skogsbolaget Sveaskog vill för tredje gången avverka 80 hektar naturskog med höga naturvärden vid Gijmiesgielas i Maskaure sameby. Trots att sameby säger nej till den planerade avverkningen försöker Sveaskog med olika metoder av påtryckning pressa samebyn att säga ja till avverkning.

– Ett närmast kriminellt handlande mot vår urbefolkning, skriver 13 samebyar och representanter från Naturskyddsföreningen.

Läs det öppna brevet i sin helhet här:

Bästa Eva Färnstrand och Per Matses,

Det är inte bara kontinuitetsskogen vid Siebdniesjavrrie som Sveaskog nu samrått med Maskaure sameby om för tredje gången. Samma gäller Gijmiesgielas, naturskogsområdet som ligger ca 2 km längre norrut. Här vill Sveaskog avverka sammanlagt ca 80 ha kontinuitetsskog som både är hänglavsbärande renbetesskog och håller höga naturvärden. Koordinater: N 7302130; E 630878.

Bolaget bröt hårdhänt en ny väg in i skogen 2019 med ett enda syfte, att avverka. Vägen bröts innan något samråd om ingreppet ens hållits med samebyn!

Sveaskog bröt en väg in i skogsområdet vid Gijmiesgielas år 2019 innan något samråd om ingreppet ens hållits med samebyn. Foto: Björn Mildh.

Vi protesterade mot tilltaget i brev den 5.11.2019. Redan innan, 21.10.2019, uppmärksammade vi Sveaskog på skogens höga naturvärden och att skogen var viktig renbetesmark. Snedan.

Vid senaste samråd nu i september krävde Sveaskog att Maskaure sameby skriftligt skall motivera sitt nej till avverkning.

Vid samrådet innan, i augusti, inledde Sveaskog samrådet med att samebyn som första åtgärd skulle underteckna bolagets egna, nya ”spelregler för samplaneringsprocess”. Byn vägrade.

I september 2021 gjorde vi en ny, riktad naturvärdesinventering på Gijmiesgielas. (Det samiska ordet gijmies betyder spelplats (för tjäder). En spelplats finns med säkerhet i skogen.

Karta från Artportalen över rödlistade arter och signalarter vid Gijmiesgielas.

Ur bildlänken och artlistan nedan framgår skogens struktur och rödlistade arter. 24 arter varav 19 är NT och 5 VU. Ur bifogade filer i Artportalen ses att sammanlagt 238 fynd av naturvårdsarter gjorts på Gijmiesgielas, i skogen som Sveaskog vill avverka!

https://norrbotten.naturskyddsforeningen.se/gijmiesgielas-maskaure-sameby-arjeplog/

ArtLatinskt namnRödlistningAntal
KorallrotCorallorhiza trifida1
Vitgrynig nållavChaenotheca subroscidaNT8
Blågrå svartspikChaenothecopsis fennicaNT3
Liten svartspikChaenothecopsis nanaNT2
Blanksvart spiklavCalicium denigratumNT9
DvärgbägarlavCladonia parasiticaNT4
GarnlavAlectoria sarmentosaNT8
Knottrig blåslavHypogymnia bitteriNT6
VedskivlavHertelidea botryosaNT6
SkrovellavLobaria scrobiculataNT2
StuplavNephroma bellum3
BårdlavNephroma parile2
LuddlavNephroma resupinatum2
VitmosslavIcmadophila ericetorum3
GammelgransskålPseudographis pinicolaNT5
SotvaxskivlingHygrophorus camarophyllus
ÄggvaxskivlingHygrophorus karsteniiNT1
OlivvaxskivlingHygrophorus olivaceoalbus1
GranvaxskivlingHygrophorus piceae1
FläckkantarellCantharellula umbonata1
DaggskinnVeluticeps abietina1
VedtickaFuscoporia viticola2
HartickaPelloporus leporinusNT2
UlltickaPhellinidium ferrugineofuscumNT8
GränstickaPhellopilus nigrolimitatus
GrantickaPorodaedalea chrysolomaNT27
GräddporingSidera lenis s. str.VU2
BlödtickaPostia fragilis1
SilkesporingPostia sericeomollis1
RosentickaRhodofomes roseusNT2
KristalltickaSkeletocutis stellaeVU1
BlodtickaMeruliopsis taxicola1
RynkskinnPhlebia centrifugaVU1
DofttickaHaploporus odorusVU1
TrådtickaClimacocystis borealis1
TajgaskinnLaurilia sulcataVU2
NordtaggingOdonticium romelliiNT1
TjäderTetrao urogallus5
Tretåig hackspettPicoides tridactylusNT3
SpillkråkaDryocopus martiusNT1
LavskrikaPerisoreus infaustus3
TalltitaPoecile montanusNT1

Kontinuitetsskogen på Gijmiesgielas är anmärkningsvärt rik på rödlistade arter och håller höga naturvärden. Detta framgår även med all tydlighet ur Artportalen som Sveaskog har fri tillgång till. Ändå har bolaget avverkningsplanerat skogarna och samrått med samebyn tre år i rad nu för att avverka.

Antingen nonchalerar Sveaskog totalt skogens höga naturvärden och betydelse för rennäringen.

Eller så saknar Sveaskog helt kunskap om naturvärden och rennäringens villkor.

I båda fallen är det lika illa.

Sveaskogs företrädare kan dessutom vara påstridiga och vet mer om renbetesmark än samerna!

Vid samråden försöker Sveaskog med olika metoder av påtryckning pressa samebyn att säga ja till avverkning.

Ett synnerligen klandervärt, närmast kriminellt handlande mot vår urbefolkning!

Sveaskogs agerande för tankarna till Brasilien.

Renskötseln bär upp den samiska kulturen. Men utan betesmark går det inte att bedriva renskötsel, samebyarna försvinner, inga samråd behövs längre, inga nej.  Det blir fritt fram för Sveaskog att avverka!

Återigen styrelseordförande Eva Färnstrand och koncernchef Per Matses, hur mycket krävs det för att statliga, FSC-certifierade Sveaskog skall inse vad ordet respekt för vår urbefolkning innebär?

Och ordet föredöme?

Vänligen,

Leif LundbergMaskaure sameby

Peter Larsson, Maskaure sameby

Patrik Lundgren, Östra Kikkejaure sameby 

Jonas Stenberg, Västra Kikkejaure sameby

Johan Jonsson, Mausjaur sameby

Erik Jonsson, Mausjaur sameby 

Olof Johannes Skum, Grans sameby 

Magnus Andersson, Rans sameby 

Mats Berg, Girjas sameby 

Lars-Anders Baer, Luokta Mávas sameby

Anders Erling Fjällås, Semisjaur-Njarg sameby

Katarina Sevä, Muonio sameby

Jon Isak Sikku, Vittangi sameby

Stig Persson, Gällivare sameby

Kjell Larsson, Ståkke sameby 

Marcus Lidström, ordf. Naturskyddsföreningen Norrbotten

Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare, Naturskyddsföreningen i Norrbotten

Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen       

Kontakt                   

Leif Lundberg, Maskaure sameby, leif.rutsa(@)gmail.com, tel. 070-249 70 40

* * * * * * * * 

Sveaskogs egen vägdragning vid Gijmiesgielas, Maskaure sameby. (Brev till Sveaskog den 5.11.2019).

Bästa Anette, Jenny och Fredrik,

Några ord om den nya väg som Sveaskog brutit genom naturskogen vid Gijmiesgielas iMaskaure samebys renbetesmarker. Vägen följer nämligen inte den dragning som ses på Skogsstyrelsens karttjänst. Jmf med kartbilden ovan.

Sveaskog hade själva uppmärksammat att den ursprungliga vägdragningen gick genom en nyckelbiotop och föreslog därför en egen, ”korrigerad” väglinje.

Skogsstyrelsen hade inte gjort något eget fältbesök i det aktuella området. Det skulle man ha gjort, i stället för att bara godta Sveaskogs kartskiss.

Det var naturligtvis helt rätt av bolaget att inte dra vägen genom en nyckelbiotop. Men frågan är om det inte hade skadat mindre att följa den ursprungliga väglinjen i stället för den justering som Sveaskog föreslog.

Bolaget visste precis vad man ville med sitt förslag.

Vägen bröts in i en skog av nyckelbiotopsklass som Sveaskog dessutom avser att avverka. (Området markerat med vita snedstreck på kartan).

Skogen är redan avverkningsplanerad och transportvägen är klar:

http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/gijmiesgielas/

Detta verkställdes innan något samråd med samebyn ens hade ägt rum.

Hur var det nu med Sveaskogs försäkran om ”jämbördiga parter och ömsesidig respekt för båda parters verksamhet”. Skrymt, sagt med ett gammalt ord.

Samebyn har sedermera sagt nej till avverkning av skogen, både vid samråd och fältsyn.

Uttryckt i klartext Sveaskog, vägen vid Gijmiesgielas skulle aldrig ha brutits.

Naturskogarna där är både viktigt renbetesland och håller nyckelbiotopsklass.

Maskaure samebys nej till avverkning skall respekteras!!

Vänliga hälsningar,

Leif Lundberg, Maskaure sameby

Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå

Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen

                                    * * * * * * * *

On Mon, 21 Oct 2019 at 06:03, Björn Mildh <bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.sewrote:

​​​​​​​

Bästa Anette, Fredrik och Jenny,

Hur många skogar som håller nyckelbiotopsklass tänker Sveaskog / ni avverka i Maskaure samebys renbetesmarker i Arjeplogs kommun? Den nästa ni vill komma åt är den på Gijmiesgielas. Bolaget har redan brutit en ny väg genom naturskog med höga naturvärden och gått brutalt fram.

Skogen är en fullskiktad, över 200-årig barrblandskog med enstaka gamla sälgar. Gott om död ved och lågor i grovt format. Högstubbar med bohål. Talrika gammelfuror. Granskogen som är den ursprungliga, är rik på mörka hänglavar och viktig renbetesskog.  Koordinater (Sweref 99): N 7301835; E 630899.

Skogen har brunnit långt tillbaka. Man har även dimensionshuggit (med yxa) för länge sedan, men såväl träd- som lågakontinuitet är intakt. Skogen håller nyckelbiotopsklass. Tjäderskog och spillkråksrevir.

 http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/gijmiesgielas/

Vi kräver att Sveaskog öppet redovisar sin naturvärdesbedömning och tilltaget att klassa den som produktionsskog (PG)!   

Ert hemlighetsmakeri för att komma åt virke även i nyckelbiotoper är totalt oacceptabelt.

Redan innan något samråd hade ägt rum har Sveaskog avverkningsplanerat skogen och dragit fram transportvägen. Det visar att bolaget helt sonika har tänkt köra över samebyn och såga ner skogen!

Samerna har nu sagt nej till avverkningar vid samråd och fältsyn. Sveaskog har inte godtagit deras tydliga nej utan låter frågan gå till medling. Vid fortsatt nej av samebyn är det markägaren som har rätten att avgöra. Då är det Sveaskog / svenska staten som bestämmer att skogarna skall avverkas. Som i Brasilien.

Där bestämmer Bolsonaro att urfolkens skogar skall brännas.

I Sverige bestämmer Staten / helstatliga Sveaskog att de skall huggas!

Är det någon skillnad?

I bägge fallen struntar Staten i urbefolkningens rättigheter och kör över dem.  

Sveaskog, är det så här föredöme och FSC-certifierat skogsbruk skall bedrivas??

Nyckelbiotoper skall sparas, inte huggas.

Renbetesmarker skall lämnas ifred. Rennäringen är klassad som Riksintresse.

Vår urbefolkning samernas rätt skall respekteras.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind samt Miljö- och Jordbruksutskottet har informerats. Även certifieraren är informerad.  ​

Vänligen,

Björn Mildh, medlem i Naturskyddsföreningen

Leif Lundberg, Maskaure sameby

Johanna Nilsson, medlem i Naturskyddsföreningen i Luleå