Regeringen föreslår att uppdatera den nationella fridlysningen av arter. Skydda Skogen ställer sig starkt kritiskt i sitt remissvar, eftersom förslaget avser omfattande undantag för jord- och skogsbruk. Dessa verksamheter är de absolut största hoten mot biologisk mångfald i Sverige. Regeringsförslaget urholkar och försvagar artskyddet och går tvärs emot miljömål som Sverige har förbundit sig till.
Omfattande undantag urholkar artskydd enligt nationell fridlysning
Det som mest försvagar fridlysningens skyddsfunktion i promemorian är de omfattande undantag och möjligheter till dispens som föreslås. Här betonas att artskyddet ”inte i onödan försvårar för verksamheter och åtgärder” – det vill säga, inte begränsar jord- och skogsbruk – och att det behövs fler möjligheter till undantag från fridlysningen med ”hänsyn till andra angelägna intressen än bevarande av biologisk mångfald”. Promemorian föreslår därför undantag för verksamheter som inte avsiktligt påverkar fridlysta arter negativt, och bestämmer i samma andetag att allt jord- och skogsbruk inte antas ha denna avsikt. Därmed får jord- och skogsbruk ett omfattande frikort för att utarma den biologiska mångfalden i Sverige.
Att arter skadas som en bieffekt av jord- och skogsbruk blir då plötsligt irrelevant, vilket ignorerar forskning som visar att trakthyggesbruk direkt hotar många skogslevande arter. Enligt Naturvårdsverket är jord- och skogsbruk de allra största påverkansfaktorerna som hotar naturtyper och biologisk mångfald. Att ge just dessa verksamheter övergripande undantag från förbud utifrån nationell fridlysning är direkt kontraproduktivt och motverkar Sveriges miljömål som uttrycks i Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.
Undantagen ska gälla när förbud enligt fridlysningsbestämmelserna innebär ”att pågående markanvändning avsevärt försvåras”. Ett förbud mot kalavverkning skulle kunna tolkas som ett sådant avsevärt försvårande, vilket i så fall betyder att skogsbruket inte behöver ta hänsyn till fridlysta arter.
De föreslagna ändringarna i artskyddet äventyrar biologisk mångfald i Sverige och riskerar en omfattande utrotning av arter!
Undantagen avviker från EU-bestämmelser
Enligt nuvarande fridlysningsbestämmelser kan länsstyrelsen ge dispens från förbuden ”om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde”. Detta speglar EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG, Artikel 16). Det nya förslaget avviker dock från detta och försvagar rollen av arternas bevarandestatus. Här föreslås nämligen att dispensen kan försvåra även artens bevarandestatus, om det inte finns en annan lösning och ”behövs av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.” Det förblir otydligt vad som räknas som allmänintressen – vilket återigen öppnar ett kryphål som försvagar artskyddet.
Fridlysning begränsas till de sköraste arterna
Regeringen föreslår att Naturvårdsverket regelbundet ska se över vilka arter ska vara fridlysta. Den aktuella listan finns i artskyddsförordningen (2007:845). Den uppdaterades alltså senast för nästan två decennier sedan och avser ingen regelbunden översyn av vilka arter som inkluderas. Urvalet av arter har vissa skevheter. Till exempel är just nu endast fem svampar fridlysta, samtidigt som hela 786 svamparter är rödlistade i Sverige idag. Det finns alltså argument för att uppdatera listan utifrån nuvarande hotbild och alla inhemska arters skyddsbehov i Sverige. Det är dessutom positivt att skyddet av fridlysta arter föreslås inte bara gälla själva arten utan i vissa fall även dess livsmiljöer. Detta tillägg urholkas dock av de omfattande undantag i regeringsförslaget.
Regeringsförslaget avser dock i stora delar att begränsa och försvaga skyddet som en nationell fridlysning innebär. Fåglar ska fortfarande vara allmänt fridlysta, medan skyddet för växter och svamp blir mycket mer begränsat. Först och främst ska valet av arter utgå ifrån SLU:s rödlista och då gälla endast arter som klassas som starkt hotade (EN) eller akut hotade (CR). Dessutom ska dessa arter skiljas i två grupper, med ett svagare skydd för arter som klassas som starkt hotade (EN). Det betyder att nationell fridlysning endast skyddar de mest hotade och fragmenterade arterna i landet.
Akut hotad (CR) är det högsta steget på rödlistan innan nationell utrotning. Dessa arter är så sköra och fragmenterade att de i många fall har få chanser att återfå en mer gynnsam bevarandestatus i svensk natur idag utan omfattande skyddsåtgärder. Att endast skydda arter som är så nära att helt elimineras från svensk natur är oansvarigt och utsätter många andra hotade arter för faran att fortsätta minska tills även dessa blir akut hotade.
Förslaget försvagar därmed skyddet för rödlistade arter som just nu klassas som nära hotade (NT) eller sårbara (VU). Dessa arter riskerar då att minska ytterligare och eventuellt hamna i kategorierna EN eller CR, där det blir betydligt svårare för arterna att återhämta sig. Detta motverkar målet i promemorian, ”att livskraftiga populationer långsiktigt ska kunna upprätthållas på nationell nivå” och gör fridlysning till ett enbart reaktivt skydd.
Fridlysning baserad endast på kategorierna EN och CR är otillräcklig!
Promemorian avser även att arter som hotas av plockning och plundring ska få en form av fridlysning – men då ska förbudet endast gälla avsiktlig plockning. Det ska alltså inte gälla när arten förstörs som bieffekt av annan verksamhet, som till exempel avverkning och markberedning. Detta är återigen en urholkning och begränsning av skyddet.
Nuvarande fridlysta arter riskerar att förlora skydd
Nationell fridlysning i den nuvarande formen är ett skydd som syftar till att skydda dels hotade arter, dels arter som är särskilt attraktiva för plockning eller plundring. Idag omfattar skyddet ungefär 585 arter. Det är oklart hur många eller vilka arter som ska inkluderas i framtiden enligt regeringens förslag och vilka regler som ska gälla för specifika arter. Naturvårdsverket väntas presentera en lista senast 21 november 2025.
Det är dock tydligt att flera arter som idag är fridlysta kan förlora sitt nuvarande skydd om kriterierna för fridlysning begränsas till arter som klassas som starkt eller akut hotade (EN eller CR) enligt rödlistan. Exempel på dessa är orkidén knärot, som klassas som sårbar (VU) enligt rödlistan och dessutom signalerar skogsmiljöer med lång kontinuitet. Även bombmurkla är rödlistad som sårbar (VU) idag. Eftersom den huvudsakligen förekommer i Sverige har vi ett särskilt nationellt ansvar att skydda denna art. Båda dessa arter hotas av kalhyggesbruk och har minskat kraftigt under de senaste decennierna.
Skydda Skogen tar ställning
Skydda Skogen har skickat in sitt remissvar och stöttar dessutom Naturskyddsföreningens synpunkter på regeringsförslaget. Båda dessa kan läsas i sin helhet på regeringens hemsida.
Referenser
Naturvårdsverket, ”Fridlysta arter”, publicerad 25-06-2025, https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och-artskydd/fridlysta-arter/
Naturvårdsverket, ”Läget för biologisk mångfald i Sverige”, publicerad 13-12-2023, https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/biologisk-mangfald/laget-for-biologisk-mangfald-i-sverige/
Regeringen, ”Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen”, KN2025/01529, publicerad 24-07-2025, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2025/07/skyddet-genom-nationell-fridlysning-anpassas-till-arternas-skyddsbehov-och-andra-angelagna-intressen/
Regeringen, ”Remiss av promemorian Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen”, https://www.regeringen.se/remisser/2025/07/remiss-av-promemoria-skyddet-genom-nationell-fridlysning-anpassas-till-arternas-skyddsbehov-och-andra-angelagna-intressen/
SLU Artdatabanken, ”Många skogslevande arter hotas av trakthyggesbruk”, publicerad 13-05-2025 https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/artiklar/manga-skogslevande-arter-hotas-av-trakthyggesbruk/
SLU Artdatabanken, ”Svampar – nödvändiga och spännande”,publicerad 02-04-2025, https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/organismgrupper/svampar/#:~:text=Svampar%20i%20naturv%C3%A5rden%20I%20Sverige%20finns%20runt,uppfylla%20IUCN:s%20kriterier%20f%C3%B6r%20att%20bli%20r%C3%B6dlistade.
Sveriges Miljömål, https://www.sverigesmiljomal.se/
WWF, ”Fridlysning av växter och djur kan försvagas”, publicerad 29-08-2024, https://www.wwf.se/nyheter/wwf-fridlysning-av-vaxter-och-djur-kan-forsvagas/